Pressmeddelande -

Kalkylerat bostadsbestånd 2009-12-31: Allt fler bostadsrätter

År 2009 fanns det i landet 1 678 600 lägenheter i flerbostadshus med upplåtelseformen hyresrätt och 762 000 med bostadsrätt. Ser man på förändringen sedan 1990 har bostadsrätterna ökat med 51 procent och hyresrätterna med 3 procent.

Sedan 1990 har 256 400 bostadsrättslägenheter tillkommit i flerbostadshus. Mer än hälften av dem, 146 600 lägenheter,  har tillkommit genom ombildning från främst hyresrätter. 102 600 bostadsrättslägenheter har tillkommit genom nybyggnad, och nettotillskottet genom ombyggnad har bidragit med 8 200. 1 000 bostadsrättslägenheter har rivits under perioden. Av de ombildade lägenheterna ligger nästan alla, 94 procent, i Storstadsområdena och 75 procent återfinns i Stockholms län.

Bostadsrätternas och hyresrätternas förändring 1990-2008. Riket 1990=100
Diagram:
http://www.scb.se/Pages/PressRelease____294758.aspx

Förändringar av lägenhetsbeståndet 1990-2009

Riket

Det totala lägenhetsbeståndet uppgår till ca 4 526 600 lägenheter varav
2 476 200 i flerbostadshus och 2 050 500 i småhus. Ökningen sedan 1990 är 481 900 lägenheter (11,9 procent) varav 305 600 i flerbostadshus (14,1 procent) och 176 200 i småhus (9,4 procent). I flerbostadshus har 297 200 lägenheter tillkommit genom nybyggnad och 46 600 genom ombyggnad. 38 200 lägenheter revs under perioden. När det gäller småhusen har 177 500 lägenheter tillkommit genom nybyggnad och 1 300 lägenheter har rivits.

Län – Hallands län har ökat mest

Hallands och Uppsala län är de län vars totala bostadsbestånd ökat mest sedan 1990, 21,2 respektive 17,7 procent. Gävleborgs län är det län som haft den lägsta ökningen, 2,3 procent. För flerbostadshus har de största procentuella ökningarna skett i Kronobergs, Hallands och Västerbottens län där ökningen varit 30 – 32 procent och Västernorrlands län har haft den lägsta med 2,8 procent sedan 1990. Avseende småhusbeståndet är det Stockholms län som haft den största ökningen, 17,1 procent. Även Hallands och Uppsala län har haft stora ökningar med 15,4 respektive 13,6 procent. Gävleborgs län är det län som har haft lägst ökning av småhus, 1,1 procent.

Storstadsområdena – Vaxholm har ökat mest

Det totala bostadsbeståndet i Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö har ökat med 16 – 17 procent sedan 1990. De kommuner i storstadsområdena, vars totala bostadsbestånd haft den största procentuella ökningen, är Vaxholm 48,4, Värmdö 40,3, Kungsbacka 37,5 och Staffanstorp 37,3 procent.

Övriga Riket – Umeå har ökat mest

Det övriga rikets totala bostadsbestånd, dvs. riket exklusive storstadsområdena, har ökat med 9,4 procent sedan 1990. Umeå 33,4, Håbo 31,5, Knivsta 28,6 och Växjö 28,5 procent, är de kommuner vars totala bostadsbestånd ökat mest. I 34 av Sveriges kommuner har det totala bostadsbeståndet minskat. De kommuner där bostadsbeståndet minskat mest är Laxå -15,2, Smedjebacken -14,8, Hofors -8,7, Storfors -7,7 och Munkfors med -7,6 procent.

Antal lägenheter i det kalkylerade bostadsbeståndet efter hustyp och region. År 2009

Tabell: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____294758.aspx


Definitioner och förklaringar

SCB:s kalkylerade bostadsbestånd

Under perioden 1960-1990 samlades uppgifter om bostadsbeståndet in via de Folk- och bostadsräkningar som genomfördes vart femte år. Den senaste officiella statistiken som finns tillgänglig över bostadsbeståndet i Sverige är från 1990, då den senaste Folk- och bostadsräkningen gjordes.

Avsaknaden av aktuell statistisk information om bostadsbeståndet är besvärande för många statistikanvändare. För att i någon mån råda bot på problemet har SCB tagit fram en modell för att skatta bostadsbeståndet.

Bostadsbeståndsberäkningarna utgår från Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB90) och uppdateras med årliga rapporterade förändringar. Förändringarna är främst färdigställda nybyggnader av bostäder, färdigställda ombyggda flerbostadshus och påbörjade rivningar.

I beräkningen har hänsyn inte kunnat tas till permanentning av fritidshus, ändrad användning av permanentbostäder till fritidshus samt de rivningar av småhus som ej rapporteras till SCB. I bostadsbeståndet ingår inte fritidsbostäder och lägenheter som uteslutande används till annat än bostad t.ex. kontor, läkarmottagning, hotell och dylikt.

Bostadsbeståndet efter upplåtelseform, m.m.

SCB kan på uppdragsbasis ta fram ytterligare statistik om bostadsbeståndet 2009. Vi kan bland annat redovisa bostadsbeståndet fördelat på olika lägenhetstyper (1 rk, 2 rk, 3 rk osv.), ursprunglig byggnadsperiod, ägarkategorier och upplåtelseformer (bostadsrätt, hyresrätt, äganderätt).

En viktig faktor vid skattningarna av bostadsbeståndet efter upplåtelseform och ägarkategori är försäljningar av flerbostadshus. Genom att granska de enskilda köpen av flerbostadshus har antalet lägenheter som t.ex. övergått från hyresrätt till bostadsrätt beräknats. Vi kan därför även redovisa uppgifter på omvandling från hyresrätt till bostadsrätt för lägenheter i flerbostadshus samt förändring av ägarkategori.

Statistikdatabasen

Ytterligare uppgifter finns i Statistikdatabasen.

Mer om statistiken

Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m.



Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Enheten för byggande och bebyggelsestatistik
Box 24 300
104 51 Stockholm
Fax 08-506 949 05

 

Förfrågningar

Rein Billström
Tfn 08-506 947 97 begin_of_the_skype_highlighting 08-506 947 97 end_of_the_skype_highlighting
E-post byggande.bebyggelse@scb.se

 

Ämnen

  • Politik

Kontakter

Nizar Chakkour

Presskontakt Pressansvarig +46 767 20 44 44