Miljöskatter och miljösubventioner: Miljöskatterna oförändrade jämfört med BNP-utvecklingen

För tabeller och statistik, se http://www.scb.se/Pages/PressRelease____294102.aspx

Miljöskatterna uppgick till drygt 83 miljarder kronor år 2009. Det är knappt 3 procent av Sveriges BNP. Miljösubventionerna låg på drygt 9 miljarder kronor eller knappt 0,3 procent av Sveriges BNP samma år.

Miljöskatterna på drygt 83 miljarder kronor år 2009 innebär en ökning med 35 procent jämfört med år 2000. Miljösubventionerna på drygt 9 miljarder kronor samma år innebär ökning knappt 40 procent under samma tidsperiod.

Men om man jämför miljöskatter och miljösubventioner med Sveriges BNP-utveckling under samma tidsperiod framgår det att andelen miljöskatter respektive andelen miljösubventioner av Sveriges BNP inte har ökat utan ligger på ungefär samma nivå under den undersökta tidsperioden.

I diagrammet nedan visas de totala miljöskatterna och miljösubventionerna i Sverige mellan år 2000 och 2009. Av diagrammet framgår att de totala miljöskatterna ökat mellan år 2000 och 2009 med ungefär 20 miljarder kronor, från drygt 62 till drygt 83 miljarder kronor . Denna ökning motsvaras av ungefär 35 procent. Miljösubventionerna ökar med 2,5 miljarder kronor från drygt 6,5 till drygt 9 miljarder kronor. Denna ökning motsvaras av ungefär 40 procent.

Totala miljöskatter och miljösubventioner i Sverige, år 2000 till 2009, miljoner kronor

Definitioner och förklaringar

Miljöskatter
Den definition av en miljöskatt som används på SCB är utarbetad av Eurostat och OECD och möjliggör komparativa studier mellan olika länder. Definitionen lyder;

"...it has been chosen to single out the tax base that seem to have a particular environmental relevance, and to consider all taxes levied on these tax bases as environmentally related regardless of motives behind their introduction, their names etc."

Enligt definitionen är det alltså skattebasen som avgör om skatten är en miljöskatt eller inte.

Miljösubventioner
De flesta definitioner kan enas om att en subvention i stort sett håller priserna under marknadspriserna genom att det finansiella stödet ges. Till skillnad från fallet med  miljöskatter så existerar det ingen internationellt fasställd definition för vad en miljösubvention är. Den definition som används av miljöräkenskaperna för en miljösubvention utgår från subventionens motiv då det i dagsläget anses vara svårt att beräkna en subventions miljöeffekt. Miljöräkenskapernas definition av en subvention är bredare än den som används av nationalräkenskaperna.

För att hitta en miljömotiverad subvention måste man finna motivet till subventionen. Miljöräkenskaperna har främst utnyttjat olika års budgetpropositioner (BP) som källa till motivet, eftersom data kommer från ESV: s beräkningar av statsbudgetens utfall där transaktionerna spåras till de statsanslag som de kommer från.

Mer om statistiken

Mer information om definition och metod samt tabeller över miljösektorn finns på SCB:s webbplats

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Miljöekonomi och hållbar utveckling
Box 24300
104 51 Stockholm
Fax 08-506 943 48

Förfrågningar

Hanna Brolinson
Tfn 08-506 943 13
E-post hanna.brolinson@scb.se