Nationalräkenskaper, detaljerade årsberäkningar (NR): BNP revideras upp med 65 miljarder för år 2005

En större revidering av hela nationalräkenskapssystemet har gjorts under 2007. Den omfattar perioden från och med 1993. En preliminär tillbakaräkning i fasta priser har också gjorts av vissa aggregat för 1980-92. Revideringarna är störst för 2000-talet. Det hänger samman med att den senaste större revideringen gjordes för fem år sedan och omfattade uppgifter för 1993-2000. För 90-talet har därför inte tillkommit särskilt mycket ny information. För de senaste åren däremot har såväl nya undersökningar som förbättrade källmaterial och ändrade metoder introducerats. De svenska nationalräkenskaperna har nu en internationellt bättre jämförbarhet och kvalitet än tidigare. En utförligare beskrivning av vilka förändringar som gjorts finns i en sammanställning som kan nås på följande länk: Förändringarna på BNP och olika delaggregat framgår av följande tabell: Tabell 1 Förändringarna av BNP och olika delaggregat jämfört med tidigare uppgifter, mdkr, löpande priser http://www.scb.se/templates/pressinfo____220256.asp Tabell 2 Förändring jämfört med tidigare uppgifter, volymutveckling % http://www.scb.se/templates/pressinfo____220256.asp BNP BNP har höjs med mellan 16 och 65 miljarder kronor i respektive års prisnivå. Volymutvecklingen har justerats med som mest 0,4 procentenheter. Det gäller åren 2002 och 2005. År 2005 har i samband med denna publicering beräknats med detaljerade årsdata för första gången. Under hela tidsperioden är det hushållskonsumtionen som under flest år ger det största bidraget till BNP-utvecklingen. Fasta bruttoinvesteringar lyckades inte toppa förrän 2005. Och 1994 kom det största bidraget från lagerposten. Exportnettot har tre toppår, 95, 97 och 2004 och en delad första plats med hushållskonsumtionen 97. Det klart största bidraget – all time high - gav hushållskonsumtionen 2000, då det uppgick till 2,5 procentenheter. Bidrag till BNP-utvecklingen, procentenheter (inklusive importinnehåll) http://www.scb.se/templates/pressinfo____220256.asp Utveckling av produktion, arbetskraftsinsats och produktivitet inom näringslivet http://www.scb.se/templates/pressinfo____220256.asp De nya beräkningarna ger vissa justeringar i näringslivets arbetsproduktivitet. Den största förändringen berör 2005, för vilket detaljerade årsberäkningar nu har gjorts. Konsumtionsutgifter Hushållens konsumtionsutgifter har höjts med mellan 8 och 43 miljarder kronor. Höjningarna beror bl.a. på anpassning till ny statistik. Exempelvis har ny information använts för hushållens bilinköp. Även livsmedelsutgifter, hälso- och sjukvårdskonsumtion samt hotell- och restaurangkonsumtion har höjts. De offentliga konsumtionsutgifterna är i huvudsak oförändrade på total nivå. Smärre nedrevideringar har skett några år. Fasta bruttoinvesteringar De fasta bruttoinvesteringarna har justerats upp med som mest 16 miljarder kronor. De största ökningarna ligger på 2000-talet. Höjningen beror på att ny information införts för inventarier med en livslängd över ett år men under tre år samt för förmedlingsavgifter för fastigheter och en något förändrad beräkningsmetod för programvaruinvesteringar. Lagerinvesteringar Lagerinvesteringarnas bidrag till BNP-utvecklingen har som mest justerats med 0,1 procentenheter. Export och import Såväl export som import har justerats uppåt med mellan 9 och 34 miljarder kronor för hela tidsperioden. En anpassning har gjorts till den nya insamlingsmetoden för tjänstehandeln som infördes 2003. Den visade på en nivåhöjning, vilken inte har kunnat inarbetas i tidsserierna förrän nu. Dessutom har en ny värderingsmetod införts. SCB använder numera de uppgifter som finns i företagens fakturering för utrikeshandel. Tidigare har en omräkning gjorts så att uppgifterna över utrikeshandeln ska motsvara varuvärdet exklusive fraktkostnader. Fraktkostnader ska enligt riktlinjerna för NR klassificeras som tjänstehandel. Det har emellertid visat sig alltför svårt att få ett bra grepp om dessa enskilda transaktioner och det har lett till att produktions- och exporttransaktioner inte har värderats lika, vilket har gett upphov till obalanser i NR-systemet. Ändringar efter 2005 Perioden efter 2005 har också ändrats i konsekvens med de justeringar som gjorts för tidigare år. Uppgifter finns i det material som publiceras idag i BNP kvartal 2007:3. Med detaljerade årsberäkningar avses att beräkningarna har gjorts med det mest detaljerade underlag som finns att tillgå. Det är bland annat uppgifter om produktionen fördelad på ett antal olika produkter samt information om insatsförbrukning inom respektive branscher som utgör ett extra underlag för årsberäkningarna och som saknas vid de kvartalsvisa sammanställningarna. En stor skillnad mellan kvartals- och årsberäkningarna är således att årsunderlaget gör det möjligt att beräkna ett förädlingsvärde som skillnaden mellan produktionsvärde och insatsförbrukning för respektive bransch. I och med att produktionen fördelas på olika produkter är det också möjligt att göra avstämningar mellan tillförsel och olika användningar per produkt. Men detta förklarar inte hela skillnaden mellan kvartals- och årsvisa beräkningar av nationalräkenskaperna. Även underlagen för investeringar, lager, hushållskonsumtion och offentlig verksamhet är mer heltäckande och detaljerade när årsberäkningarna görs. Vidare görs prisomräkningar – deflatering - på en betydligt mer detaljerad nivå i årsberäkningarna. En utförligare beskrivning av årsberäkningarna finns i dokumentationen ”Beräkningsrutiner för nationalräkenskaperna”, som finns på vår hemsida under Nationalräkenskaper, årsvis. Definitioner och förklaringar Med definitiva årsberäkningar avses att beräkningarna har gjorts med det mest detaljerade underlag som finns att tillgå. Det är bland annat uppgifter om produktionen fördelad på ett antal olika produkter samt information om insatsförbrukning inom respektive branscher som utgör ett extra underlag för årsberäkningarna och som saknas vid de kvartalsvisa sammanställningarna. En stor skillnad mellan kvartals- och årsberäkningarna är således att årsunderlaget gör det möjligt att beräkna ett förädlingsvärde som skillnaden mellan produktionsvärde och insatsförbrukning för respektive bransch. I och med att produktionen fördelas på olika produkter är det också möjligt att göra avstämningar mellan tillförsel och olika användningar per produkt. Vid kvartalsberäkningarna däremot, används det förädlingsvärde per bransch, som har beräknats vid den senaste årsberäkningen. Med detta förädlingsvärde som utgångspunkt, och framskrivning med hjälp av en indikator på branschens utveckling, som exempelvis omsättningen mellan de aktuella perioderna, beräknas ett nytt förädlingsvärde för respektive efterföljande period. Det finns alltså ingen information om produktionsvärde respektive insatsförbrukning när kvartalsberäkningarna görs. Men detta förklarar inte hela skillnaden mellan kvartals- och årsvisa beräkningar av nationalräkenskaperna. Även underlagen för investeringar, lager, hushållskonsumtion och offentlig verksamhet är mer heltäckande och detaljerade när årsberäkningarna görs. Vidare görs prisomräkningar – deflatering - på en betydligt mer detaljerad nivå i årsberäkningarna. En utförligare beskrivning av årsberäkningarna finns i dokumentationen ”Beräkningsrutiner för nationalräkenskaperna”, som finns på vår hemsida under Nationalräkenskaper, årsvis. Mer om ... Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m. finns på SCB:s webbplats. Länk till tabeller: Nationalräkenskaper 1993-2005. Avskiljare Statistikansvarig myndighet och producent SCB, Nationalräkenskapsenheten Box 24300 104 51 Stockholm Fax 08-506 942 96 Förfrågningar Birgitta Magnusson Wärmark Tfn 08-506 945 51 E-post nrinfo@scb.se Katarina Andersson Tfn 08-506 940 57 E-post nrinfo@scb.se Var god ange källa när uppgifter ur detta pressmeddelande återges.