Nationalräkenskaper, fjärde kvartalet 2010: BNP ökade 7,3 procent

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 7,3 procent det fjärde kvartalet 2010, kalenderkorrigerad och jämförd med motsvarande kvartal 2009. Hushållens konsumtionsutgifter gav det största bidraget till utvecklingen. Även fasta bruttoinvesteringar fortsatte att öka mycket och bidrog starkt till utvecklingen. Säsongrensad och jämförd med det tredje kvartalet 2010 ökade BNP med 1,2 procent.

Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. För användningssidan används faktiska värden. För BNP, produktionssidan och arbetade timmar används kalenderkorrigerade värden. Vid stora svängningar i konjunkturen bör säsongrensade uppgifter tolkas med försiktighet.

Fjärde kvartalet 2010 innehöll en arbetsdag mer än det fjärde kvartalet 2009. Det innebär att den kalenderkorrigerade BNP-utvecklingen var 0,4 procentenheter lägre än BNP-utvecklingen i faktiska tal.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 4,3 procent. Utgifter för inköp av bilar gav även detta kvartal störst bidrag till utvecklingen. Starka bidrag kom även från utgifter för hemelektronik, svenskars konsumtionsutgifter utomlands samt utgifter för bränsle och elström. Hushållens konsumtionsutgifter bidrog med 2,1 procentenheter till BNP.

Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 4,5 procent. Primärkommunernas konsumtionsutgifter steg med 5,5 procent, landstingens med 0,5 procent och statens utgifter steg med 6,2. Primärkommunernas ökning förklaras bland annat av ökad förbrukning av tjänster och material samt ökade inköp av skola-, vård- och omsorgstjänster utförda av privata företag. Statens ökade konsumtionsutgifter förklaras främst av ökade inköp av försvarsmateriel. Sammantaget bidrog offentliga konsumtionsutgifter med 1,3 procentenheter till BNP-utvecklingen.

Fasta bruttoinvesteringar ökade med 9,8 procent. Bostads- och maskininvesteringarna bidrog även detta kvartal mycket till den totala investeringsuppgången. I näringslivet steg investeringarna med 10 procent. Statliga myndigheters investeringar ökade med 5,1 procent och kommunernas med 13 procent. Det var främst landstingens ökade investeringar som bidrog mycket till kommunernas ökning. Fasta bruttoinvesteringar bidrog med 1,8 procentenheter till BNP-tillväxten.

Lagerinvesteringarna bidrog med 1,5 procentenheter till BNP-utvecklingen. Det var lager av produkter i arbete samt färdigvaror inom industrin som gav det största bidraget till uppgången.

Exporten ökade med drygt 13 procent och importen med knappt 13 procent. Varuexporten ökade med 17 procent och varuimporten med 15 procent. Handeln med motorfordon, teleprodukter och metallvaror lämnade starka bidrag till utvecklingen. Tjänsteexporten ökade med 5,0 procent och tjänsteimporten med 6,7 procent. Exportnettot gav ett positivt bidrag med 1,1 procentenheter till BNP-tillväxten.

Produktionen inom näringslivet ökade med 9,9 procent. De varuproducerande branscherna ökade med knappt 17 procent och tjänstebranscherna med 6,5 procent. Flera branscher uppvisade starka utvecklingstal. Bland de varuproducerande branscherna gav maskinindustrin det största bidraget. Motorfordonsbranschen föll mycket kraftigt under krisen och förädlingsvärdet mer än halverades. Återhämtningen 2010 har varit mycket stark och ökningen fjärde kvartalet uppgick till 100 procent. Bland tjänstebranscherna bidrog parti- och detaljhandeln mest till utvecklingen. Offentliga myndigheters produktion minskade med 0,6 procent.

Antalet sysselsatta i hela ekonomin steg med 2,4 och antalet arbetade timmar ökade med 2,8 procent jämfört med motsvarande kvartal 2009. Medelarbetstiden fortsatte därmed att öka. I näringslivet ökade antalet arbetade timmar med 4,0 procent och i offentliga myndigheter minskade antalet arbetade timmar med 0,1 procent. Arbetsproduktiviteten inom näringslivet ökade med 5,7 procent. Säsongrensad och jämförd med tredje kvartalet 2010 ökade antalet arbetade timmar i ekonomin med 0,7 procent.

Hushållens disponibla inkomster ökade med 4,6 procent i löpande priser det fjärde kvartalet 2010 jämfört med motsvarande kvartal 2009. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 3,4 procent.
Hushållens finansiella sparande minskade med 7,9 miljarder kronor och uppgick till 10 miljarder kronor i löpande priser. Sparkvoten, exklusive sparandet i premie- och tjänstepensioner, uppgick till -1,8 procent.

Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till -47 miljarder kronor. Det är en minskning med 14 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal 2009. Statens finansiella sparande uppgick till -28 miljarder kronor och socialförsäkringssektorns finansiella sparande till 0,2 miljarder kronor. Kommunsektorns finansiella sparande uppgick till -19 miljarder kronor varav primärkommuners -16 och landstingens -3,1 miljarder kronor.

Helåret 2010
BNP ökade med 5,5 procent jämfört med 2009 vilket är den största uppgången sedan 1970.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 3,5 procent. Utgifter för inköp av fordon, utgifter för hemelektronik samt svenskars konsumtion utomlands bidrog starkast till uppgången för helåret.

Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 2,6 procent. Primärkommunernas utgifter ökade med 2,5 procent, landstingens med 0,6 procent och statens utgifter steg med 4,7 procent.

Fasta bruttoinvesteringar ökade med 6,3 procent. Investeringarna i näringslivet steg med 6,8 procent och offentliga myndigheters investeringar ökade med 4,3 procent.

Lagerinvesteringarna höjde BNP-utvecklingen med 2,1 procentenheter.

Exporten ökade med knappt 11 procent och importen med knappt 13 procent. Export och import av varor utvecklades starkt medan utrikeshandeln med tjänster hade en svagare utveckling. Exportnettot drog ner BNP-utvecklingen med 0,1 procentenheter.

Produktionen i näringslivet ökade med 7,4 procent. De varuproducerande branscherna ökade med 13 procent och de tjänsteproducerande med 4,7 procent. Bland de varuproducerande branscherna bidrog bland annat maskinvaru- och motorfordonsindustrin starkt till utvecklingen. Bland de tjänsteproducerande branscherna gav parti- och detaljhandeln samt andra företagstjänster starka bidrag. Offentliga myndigheters produktion minskade med 0,1 procent.

Antalet arbetade timmar i den totala ekonomin ökade med 2,5 procent och antalet sysselsatta med 1,1 procent. I näringslivet ökade antalet arbetade timmar med 3,7 procent och antalet sysselsatta med 2,1 procent. I offentliga myndigheter minskade antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta med 0,3 respektive 1,0 procent. Arbetsproduktiviteten i näringslivet ökade med 3,6 procent.

År 2010 uppgick hushållens disponibla inkomster till 1 684 miljarder kronor vilket var en ökning med 2,7 procent i löpande priser jämfört med 2009. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 1,4 procent.

Hushållens sparande minskade med 32 miljarder kronor och uppgick till 193 miljarder kronor i löpande priser år 2010. Sparkvoten, beräknad exklusive premie- och tjänstepensionssparande uppgick till 5,0 procent.

Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till minus 11 miljarder kronor under 2010 (- 0,3 procent av BNP) vilket var en förbättring med 18 miljarder kronor jämfört med 2009 då det finansiella sparandet uppgick till -29 miljarder kronor (-0,9 procent av BNP).

Icke-finansiella företagssektorn, inklusive ofördelade poster, uppvisade ett finansiellt sparande på 11 miljarder kronor under 2010 vilket var en ökning med 17 miljarder kronor jämfört med 2009.

Finansiella företagssektorns finansiella sparande minskade något under 2010 och uppgick till 46 miljarder kronor vilket var 4 miljarder lägre än året innan.

Revideringar
Jämfört med publiceringen den 29 november 2010 har den faktiska och kalenderkorrigerade BNP-utvecklingen för första kvartalet 2010 reviderats ned med 0,2 procentenheter till 2,5 procent. Säsongrensad BNP har reviderats ned med 0,1 procentenheter första kvartalet 2010 och upp 0,1 procentenheter andra kvartalet 2010.

Offentliga konsumtionsutgifter och lagerinvesteringar har ändrade utvecklingstal 2009 på grund av ändrade kvartalsmönster.

Kvartalsmönstret för produktskatter och produktsubventioner har reviderats för åren 1999 och 2008. Nettot av de båda är oförändrat.

Sektorräkenskaperna har reviderats kvartal 1- 3 2010. Bland annat har statens finansiella sparande reviderats ner med 6,6 miljarder kronor. Hushållens finansiella sparande har reviderats upp med 12 miljarder kronor. Ändrad bokföring av garantier har medfört revideringar 2007-2009 vilket innebär att statens finansiella sparande reviderats med + 1,4 miljarder kronor 2007, +0,4 miljarder kronor 2008 och + 0,5 miljarder kronor 2009.

Mer information om revideringarna finns i ”Kommentarer till kvartalsberäkningarna” i publikationen BNPkvartal 2010:4 samt under Temaartiklar och kommentarer på www.scb.se/nr0103.

Fördjupning
Publikationen BNP kvartal 2010:4 innehåller även flera fördjupningsartiklar. I denna publicering sker fördjupning i bland annat följande ämnen:

• Offentlig konsumtion ökar kraftigt
• Sysselsättningsnedgången återhämtad
• Stark avslutning på året för näringslivets produktion

Dokumentet finns under Temaartiklar och kommentarer på http://www.scb.se/nr0103.

Tabell 1: BNP från produktionssidan, kalenderkorrigerad (1), volymförändring (procent) - GDP production approach, working-day adjusted, change in volume (percent)
För tabell se: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____309217.aspx

(1) Kalenderkorrigerad BNP innebär att det faktiska värdet är korrigerat för effekten av olika antal arbetsdagar inom kvartalen. Volymförändringen avser en jämförelse med motsvarande period föregående år.
(2) Exklusive tullar och produktskatter netto.

Tabell 2: BNP, säsongrensad, volymförändring (procent) (1) - GDP, seasonally adjusted, change in volume (percent)
För tabell se: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____309217.aspx

(1) Volymförändringen avser en jämförelse med närmast föregående period.

Diagram 1: BNP, säsongrensad, volymförändring (procent) (1) - GDP, seasonally adjusted, change in volume (percent)
För diagram se: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____309217.aspx

(1) Volymförändringen avser en jämförelse med närmast föregående period.

Tabell 3: BNP från användningssidan, försörjningsbalans, volymförändring (procent) samt faktiska värden - GDP: expenditure approach, change in volume (percent) and actual values.
För tabell se: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____309217.aspx

(1) Hushållens icke-vinstdrivande organisationer.
(2) Förändring i procent av BNP för jämförelseperioden.
(3) Inklusive förändring i värdeföremål.

Definitioner och förklaringar
Volymförändringar: I texten angivna procenttal avser, om inget annat anges, volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år. För BNP, produktion och sysselsättning används kalenderkorrigerade värden.

Kalenderkorrigerad (dagkorrigerad): Används för jämförelse mellan samma kvartal eller halvår olika år. Innebär korrigering för effekten av olikheter i antalet arbetsdagar under ett kvartal eller halvår. Helårssiffror redovisas utan kalenderkorrigering.

Säsongrensad: Används för jämförelse mellan två på varandra följande kvartal. Säsongrensning görs för att utjämna återkommande variationer under året.

Faktiska värden: Används vid jämförelse mellan hela kalenderår, samt vid kvartalsjämförelser för användningssidans komponenter mellan samma kvartal olika år.

Fasta priser: BNP och dess komponenter är beräknade i föregående års prisnivå och därefter kedjade till referensår 2009. Denna metod medför att serier med värden i fast pris med referensår 2009 inte är additiva för åren före referensåret. En summering av till exempel försörjningsbalansens komponenter ger inte värdet på BNP. Värdena för de två senaste aktuella åren är däremot additiva. Se gärna artikeln ”Kedjning med Annual overlap” under Temaartiklar och kommentarer på www.scb.se/nr0103 för mer information om kedjeindexmetoder.

Bidrag till BNP-utvecklingen: De uppgifter som redovisas som bidrag till BNP-utvecklingen avser faktiska värden och är inklusive importinnehållet i respektive delaggregat.

Jämförbarhet med primärstatistik: Vid sammanställning av nationalräkenskaper används en mängd primärstatistiska uppgifter. Statistiken har ofta täckning och definitioner som inte helt motsvarar NR-systemets krav, varför tillägg och korrigeringar görs. Om tillgängliga data inte ger en samstämmig bild av den ekonomiska utvecklingen vidtas justeringar i NR. Detta leder till att publicerade uppgifter från primärstatistik och NR ibland kan avvika från varandra. Avvikelser kan också förekomma på grund av att aktualiteten kan vara olika. Se till exempel publikation BNP kvartal 2008:1 för en beskrivning av skillnaderna mellan kalenderkorrigeringen i  NR och AKU.

Avstämning: BNP beräknas med hjälp av tillgänglig statistik såväl från användningssidan som från produktionssidan. Dessa beräkningar ger inte exakt samma resultat. För att eliminera differenserna görs därför avstämningsjusteringar.

Sparkvot: Sparkvoten definieras som sparande i förhållande till disponibel inkomst. Sparandet, och därmed sparkvoten, kan beräknas inklusive eller exklusive sparandet i tjänste- och premiepensioner.

Publikation
Se publikation BNP-kvartal på SCB:s webbplats www.scb.se/nr0103 under publikationer. De aktuella tabellerna för BNP kvartal från 1993- finns även i ett excelpaket under fliken Tabeller & Diagram på denna sida.

Statistikdatabasen
Ytterligare uppgifter finns i Statistikdatabasen.

Mer om statistiken
Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m finns på SCB:s webbplats.

Nästa publiceringstillfälle
Nästa pressmeddelande i serien publiceras 2011-05-27 kl. 09.30.

Producent
SCB, Nationalräkenskaper
Box 24300
104 51 Stockholm
Fax 08-506 942 9

Förfrågningar
Thomas Helgeson
Tfn 08-506 944 34
E-post nrinfo@scb.se

Peter Buvén
Tfn 08-506 945 28
E-post nrinfo@scb.se


Var god ange källa när uppgifter ur detta pressmeddelande återges.