Regionalräkenskaper 2008: Bruttoregionprodukten ökade mest i Jämtlands län

Jämtlands län noterade den största volymökningen av bruttoregionprodukten (BRP) år 2008. Stockholms län hade fortfarande klart högst BRP per invånare, BRP per sysselsatt och disponibel inkomst per invånare.

Efter ett par år av volymmässig nedgång uppvisade Jämtlands län (+5,4 procent) under 2008 landets snabbaste volymökning av BRP. En viktig förklaring var en kraftig uppgång för branscherna Elförsörjning och Skogsbruk.

Utöver Jämtland noterades relativt stora volymökningar av BRP även i Hallands län (+3,4 procent) och Gävleborgs län (+2,2 procent). Stockholms län uppvisade en måttlig ökning (+0,5 procent). Den svagaste volymutvecklingen fanns i Skåne (-4,9 procent), Gotlands län (-4,0 procent) och Blekinge län (-3,5 procent).

Volymutvecklingen i riket som helhet var negativ, -0,6 procent.

Länsvisa mått för bruttoregionprodukt och disponibel inkomst 2008
För tabell se: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____305338.aspx

BRP per invånare: Stockholms län högst

Det vanligaste sättet att analysera BRP är att ställa den i relation till regionens medelbefolkning. Riksgenomsnittet för BRP per invånare år 2008 var 348 000 kronor i löpande priser. I vanlig ordning låg Stockholms län högst med en BRP per invånare på 478 000 kronor. Även andraplacerade Norrbottens län (364 000 kronor) hamnade denna gång över riksgenomsnittet. Västra Götalands län låg på en tredjeplats med 337 000 kronor.

Lägst BRP per invånare hade Gotlands län  med 262 000 kronor, följt av Värmlands län (284 000 kronor) och Södermanlands län (286 000 kronor). Fyra län (Gotland, Östergötland, Blekinge och Skåne) uppvisade en minskning i BRP per invånare jämfört med det föregående året. Stockholm och Västra Götaland noterade svaga ökningar medan Jämtland och Norrbotten ökade med hela 11 procent.

BRP per invånare påverkas av arbetspendling. Pendlare bidrar till produktionen i det län där de arbetar, men räknas befolkningsmässigt till det län där de bor (är folkbokförda). Detta är en del av förklaringen till den höga siffran för BRP per invånare i Stockholms län, och även till den låga siffran för Södermanlands län.

BRP per sysselsatt: Jämtland och Norrbotten ökade mest

Ett annat sätt att analysera BRP är att ställa den i relation till antalet sysselsatta i regionen. Riksgenomsnittet för BRP per sysselsatt år 2008 var 702 000 kronor i löpande priser. Högst låg Stockholms län, 856 000 kronor, närmast följt av Norrbottens län med 777 000 kronor. Dessa två län var de enda som placerade sig över riksgenomsnittet. På tredje plats låg Dalarnas län (679 000 kronor).

Lägst hamnade återigen Gotlands län, med en BRP per sysselsatt på 526 000 kronor. Jämtlands län (+11 procent) och Norrbottens län (+10 procent) uppvisade den största ökningstakten i BRP per sysselsatt mellan 2007 och 2008.

Det är viktigt att ha i åtanke att län med stor andel kapitalintensiva branscher, med höga driftsöverskott i kombination med få anställda, tenderar att ha relativt höga BRP per sysselsatt. Observera även att antalet sysselsatta i ett län utgörs av alla personer som arbetar i länet (både länsinvånare och personer som pendlar in från andra län).

Hushållen i Stockholms län hade fortfarande de högsta disponibla inkomsterna per invånare

Riksgenomsnittet för hushållens disponibla inkomster per invånare år 2008 var 172 000 kronor i löpande priser. Liksom tidigare år hade hushållen i Stockholms län den högsta disponibla inkomsten per invånare, 198 000 kronor. Därefter följde Hallands län (177 000 kronor) och Uppsala län (171 000 kronor). Stockholm och Halland var således de enda län som låg över riksgenomsnittet. Lägst disponibel inkomst per invånare hade Värmlands län (154 000 kronor) och Västerbottens län (155 000 kronor).

Den procentuellt sett största ökningen i disponibel inkomst per invånare för 2008 jämfört med år 2007, noterades för Stockholms län (+7 procent).

Höjda fasta bruttoinvesteringar på de flesta håll

De fasta bruttoinvesteringarna 2008 för riket som helhet uppgick till totalt 642 miljarder kronor i löpande priser, vilket innebar en ökning med knappt 5 procent jämfört med 2007. Det riksområde som uppvisade den  största ökningstakten var Småland med öarna (+11 procent). Därefter följde Norra Mellansverige och Övre Norrland med investeringsökningar på ungefär 9 procent. Stockholms investeringar steg med 8 procent. Det enda riksområdet med sjunkande investeringar var Sydsverige (-10 procent).

Revideringar

De svenska Regionala räkenskaperna omfattar för närvarande tidsperioden 1993-2008. Vid denna publicering släpps för första gången uppgifter för 2008. För alla övriga år i tidsserien (1993-2007) har revideringar gjorts. En orsak till detta är givetvis de revideringar som genomförts i Nationalräkenskaperna (och som publicerades 2010-05-06). Dessutom har ytterligare revideringar av de Regionala räkenskaperna gjorts p g a att nytt källmaterial och nya beräkningsmetoder tagits i bruk i de regionala beräkningarna.

I detta pressmeddelande kommenteras endast år 2008, samt utvecklingen mellan 2007 och 2008. Övriga år i tidsserien avhandlas alltså inte.

Definitioner och förklaringar

BRP är ett aktivitetsrelaterat mått som visar hur stor produktionen är inom en region. BRP är inte ett mått på regional välfärd eller regionala inkomster.

Summan av regionernas BRP är, per definition, lika med rikets BNP.

Volymförändring är ett traditionellt mått på ekonomisk tillväxt. Jämförelser i löpande priser innebär däremot att såväl prisförändringar som volymförändringar påverkar siffrorna. Vid beräkning av volymförändring rensas prisförändringen bort varvid volymförändringen renodlas. Tidsserien för de enskilda länens volymförändringstal uppvisar tämligen stora fluktuationer från ett år till ett annat. I detta sammanhang är det på sin plats med en liten varning. Ett läns volymförändringstal för ett enskilt år bör tolkas med stor försiktighet. Man bör hellre studera volymutvecklingen över en lite längre period.

Arbetspendling påverkar BRP per invånare. Pendlare bidrar till produktionen i den region där de arbetar, men räknas befolkningsmässigt till den region där de bor (är folkbokförda). Inpendling påverkar därför en regions BRP per invånare uppåt, medan utpendling påverkar BRP per invånare nedåt.

Även befolkningsstrukturen har betydelse för BRP per invånare. En region med en relativt stor andel av befolkningen utanför arbetsmarknaden/produktionen (pensionärer, barn o s v) tenderar att få lägre BRP per invånare än en region där en större andel av befolkningen deltar i produktionen.

Branschstrukturen påverkar BRP per sysselsatt. En region med stor andel kapitalintensiva branscher, med höga driftsöverskott i kombination med få anställda, har vanligtvis relativt hög BRP per sysselsatt. Statliga och kommunala myndigheter redovisar definitionsmässigt inga driftsöverskott (driftsöverskotten är per definition lika med noll). En region med stor andel sysselsatta i offentliga myndigheter eller i branscher med låga, eller rentav negativa, driftsöverskott tenderar därmed att ha relativt låg BRP per sysselsatt.

Hushållens disponibla inkomster visar hur mycket hushållen kan konsumera eller spara. Vid en jämförelse mellan olika regioner är skillnaderna i disponibel inkomst per invånare mindre än skillnaderna i BRP per invånare. Välfärdssystemen omfördelar inkomster mellan individer (och regioner) via transfereringar, exempelvis skatter, barnbidrag och pensioner.

Regionala räkenskaper följer det europeiska räkenskapssystemet för national- och regionalräkenskaper ENS95, vilket innebär att den statistik som publiceras för sysselsättning och lönesummor ej direkt kan jämföras med annan statistik som SCB publicerar för samma mått. Exempelvis gör national- och regionalräkenskaper tillägg för värnpliktiga och för svart arbetskraft.

Statistikdatabasen

Ytterligare uppgifter finns i Statistikdatabasen.

Mer om statistiken

Information om statistikens kvalitet och framställningssätt samt de mest efterfrågade tabellerna finns på SCB:s webbplats.

Nästa publiceringstillfälle

Nästa pressmeddelande i serien publiceras förmodligen först under våren 2012.

Producent

SCB, Nationalräkenskaperna
Box 24300
104 51 STOCKHOLM
Fax 08-506 942 96

Förfrågningar

Eddie Karlsson
Tfn 08-506 945 36
E-post nrinfo@scb.se
Henrik Nyman
Tfn 08-506 945 96
E-post nrinfo@scb.se

Var god ange källa när uppgifter ur detta pressmeddelande återges.