Pressmeddelande -

Sveriges befolkning 2010: Befolkningen i Danderyd lever längst

För tabeller och diagram, vänligen se: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____310406.aspx

Medellivslängden idag ligger på 83,2 år för kvinnor och 79,1 år för män. Sverige är ett av de länder som har högst medellivslängd i världen. I början av 2000-talet var det endast Japan som hade högre. De högsta medellivslängderna återfinns generellt sett i landets södra delar och de lägsta i mellersta och norra Sverige.

I Hallands län beräknas nyfödda flickor leva längst, de har en medellivslängd på 84,2 år. I Hallands och Uppsala län beräknas nyfödda pojkar leva längst med en medellivslängd på 80,2 år. Andra län som har hög medellivslängd är Kronobergs och Jönköpings län.

På kommunnivå lever både kvinnorna och männen längst i Danderyd. Där är medellivslängden 85,6  år för kvinnor och 83,1 för män. Andra kommuner där kvinnor också lever länge är Gnosjö, Båstad och Leksand. Kommuner där män lever länge, förutom Danderyd, är Salem, Båstad och Lidingö. Kortast medellivslängd har kvinnorna i Älvdalens kommun där medellivslängden är 79,6 år. I Pajala har männen kortast medellivslängd med 74,5 år.

Trenden att livslängden ökar har pågått länge. År 1900 var medellivslängden för kvinnor endast 53,7 år och för män 50,8 år och då bestod befolkning av en stor andel barn och få äldre. År 2010 var 18 procent av befolkningen 65 år eller äldre att jämföra med 8 procent år 1900.

Stor rörlighet i landet

Var åttonde person flyttade någon gång under 2010. 139 282 personer flyttade inom landet mer än en gång och det totala antalet flyttningar var 1 316 682. Den allra flitigaste flyttaren flyttade nio gånger under året.

I Stor-Stockholm var det 6 070 personer fler som flyttade in än som flyttade ut, regionen hade därmed det största flyttningsnettot. De båda andra storstadsområdena, Stor-Göteborg och Stor-Malmö, hade stora positiva flyttningsnetton under 2010, 1 279 respektive 1 423. Av 21 län hade 7 ett positivt flyttningsnetto, övriga förlorade i flyttkarusellen. Allra mest tappade Norrbottens län.

Nära två tredjedelar av våra 290 kommuner hade under 2010 ett negativt inrikes flyttningsnetto, det vill säga de hade fler utflyttare från kommunen till övriga landet än vad de hade inflyttare. Mest förlorade Södertälje, men kompenserar det negativa flyttningsnettot med stor invandring. Stockholms kommun hade det i särklass största positiva inrikes flyttningsnettot, under 2010 flyttade 4 303 fler in till kommunen från övriga Sverige än ut. Nacka på andraplats hade ett positivt flyttningsnetto på 895 personer. Här kan noteras att Göteborgs kommun hade ett negativt inrikes flyttningsnetto, vilket betyder att det positiva flyttningsnettot för Stor-Göteborg beror på stor inflyttning till kommunerna i närheten av Göteborg.

Trots stor rörlighet bor de flesta kvar i, eller har återvänt till, det län där de är födda. Den sista december 2010 bodde 74 procent av den svenskfödda befolkningen i sitt födelselän, 73 procent av kvinnorna och 76 procent av männen.

Fruktsamheten fortsätter att öka

Benägenheten att föda barn har ökat under de senaste åren. Det visar den summerade fruktsamheten som skattar antalet barn dagens kvinnor i genomsnitt beräknas föda under hela sitt liv. Under 2010 var denna siffra 1,98 barn per kvinna. För att nå full reproduktion behöver den summerade fruktsamheten överstiga 2,1. Senast det hände var 1991 då 123 737 barn föddes. Den summerade fruktsamheten var då 2,12 barn per kvinna. Därefter sjönk fruktsamheten till en lägsta nivå 1999 då den låg på 1,50, för att sedan öka till dagens nivå.

De flesta som är adopterade är födda i Sverige

Under år 2010 adopterades 686 flickor och 713 pojkar, totalt 1 399 personer. Det är en minskning med 7 procent jämfört med 2009 då 761 flickor och 742 pojkar adopterades. Totalt finns det i Sverige 139 245 personer som är adopterade, 74 614 kvinnor och 64 631 män. Av dessa är ungefär 6 av 10 födda i Sverige. Internationella adoptioner började öka kraftigt under 1960-talet och var som högst under 1970- och 1980-talen. Kina, Sydkorea och Colombia var de vanligaste födelseländerna bland dem som adopterades från utlandet under 2010.

18 000 par firade guldbröllop

Under 2010 ingicks 50 730 giftermål vilket var en ökning med 6 procent jämfört med 2009. En stor del av giftermålen sker under sommarmånaderna. Drygt 4 av 10 giftermål, ingicks under juni, juli och augusti. Den vanligaste vigselmånaden var juli då 8 431 par gifte sig. Det motsvarar vart sjätte giftermål under 2010. Den vanligaste vigseldagen var lördagen den 7 augusti med 1 481 giftermål.

Av alla par som var gifta kunde 17 832 par fira guldbröllop under 2010 och 22 753 par silverbröllop. Guldbröllop firar man när man varit gift i 50 år och silverbröllop när man varit gift i 25 år.

Flest med utländsk bakgrund i Botkyrka och Haparanda

Andelen personer som har utländsk bakgrund är som störst i storstäderna samt i förortskommuner till storstäderna. I hela landet har 19,1 procent av befolkningen utländsk bakgrund. År 2000 var andelen 14,5 procent. 

De två kommuner som har störst andel personer med utländsk bakgrund i förhållande till folkmängden är Botkyrka och Haparanda kommun med 53 respektive 50 procent.

Definitioner och förklaringar

Regional indelning

Stor-Stockholm utgörs av hela Stockholms län.
Stor-Göteborg utgörs av kommunerna Göteborg, Kungälv, Stenungsund, Tjörn, Öckerö, Ale, Alingsås, Lerum, Lilla Edet, Härryda, Mölndal, Partille och Kungsbacka.
Stor-Malmö utgörs av kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Skurup, Staffanstorp, Svedala och Vellinge.

Definitioner av storstäder och förortskommuner är hämtade från Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning 2011. Mer om denna kan läsas på:http://www.skl.se/kommuner_och_landsting/om_kommuner/kommungruppsindelning

Summerad fruktsamhet

Den summerade fruktsamheten anger hur många barn som kvinnor skulle få i genomsnitt om det enskilda årets fruktsamhet skulle gälla under hela kvinnornas liv. Om det föds i genomsnitt färre än två barn per kvinna får man i längden en naturlig folkminskning medan man får en naturlig folkökning om det föds i genomsnitt fler än två barn per kvinna. I själva verket krävs det att något fler än två barn per kvinna föds för full reproduktion. Hur många fler beror på dödligheten hos flickorna och på hur många fler pojkar än flickor det föds. I Sverige krävs det 2,1 levande födda barn per kvinna för att befolkningen ska reproducera sig själv.

Utländsk bakgrund

Utländsk bakgrund har personer som antingen själva är födda utomlands eller har två föräldrar som är födda utomlands.

Återstående medellivslängd

Återstående medellivslängd i detta pressmeddelande avser ett genomsnitt beräknat för åren 2006-2010. Den förväntade genomsnittliga livslängden vid födseln anger antalet år som det i genomsnitt återstår att leva givet att dödligheten kvarstår på samma nivå i framtiden.

Den internationella jämförelsen över medellivslängd är hämtad från statistik sammanställd av FN:http://www.un.org/esa/population/publications/wpp2006/WPP2006_Highlights_rev.pdf.

Statistikdatabasen

Ytterligare uppgifter finns i Statistikdatabasen.

Mer om statistiken

Den 17 mars 2011 publiceras även texter om befolkningsutvecklingen, födda, döda, in- och utvandring, inrikes flyttningar, medborgarskap, utländsk bakgrund och adoptioner. På vår webbplats finns även information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt andra tabeller och diagram m.m.

Nästa publiceringstillfälle

Månadsstatistik för februari publiceras den 6 april 2011 klockan 9.30 och statistik över första kvartalet publiceras den 9 maj 2011 klockan 9.30.

Statistikansvarig myndighet och producent

Befolkningsstatistik

701 89 Örebro

Fax 019 - 17 69 42

Förfrågningar

Anna-Karin Nylin

Tfn 019 - 17 67 31
E-post befolkning@scb.se
Therese Karlsson
Tfn 019 - 17 66 21
E-post befolkning@scb.se

Var god ange källa när uppgifter ur detta pressmeddelande återges.

Ämnen

  • Politik

Kategorier

  • medellivslängd
  • statistiska centralbyrån
  • scb

Kontakter