Sveriges folkmängd den 31 december 2003: Giftermål och barn får vänta

Under 2003 ökade medelåldern för både giftermål och barnafödande. Även medellivslängden för män och kvinnor ökade. De små kommunerna minskade ytterligare sin folkmängd samtidigt som de stora kommunerna blev ännu större. Efter nedgången i barnafödandet i slutet på nittiotalet har antalet födda ökat varje år sedan 1999. För att befolkningen fullt ut ska kunna ersätta sig själv krävs att varje kvinna i genomsnitt föder åtminstone 2,1 barn. I början av 1990-talet låg fruktsamheten på denna nivå. Om 2003 års nivå skulle gälla framöver kommer kvinnor att få 1,7 barn i genomsnitt. Nyblivna föräldrar allt äldre Genomsnittsåldern för förstföderskor var 28,8 år 2003. Männen är generellt sett äldre än kvinnorna när de får barn. De män som fick sitt första barn under år 2003 hade en medelålder på 31,2 år. Under det senaste året har medelåldern för både kvinnor och män som fått sitt första barn ökat med 0,2 år. Ökningen av medelåldern vid första, andra och tredje barnets födelse har varit i princip kontinuerlig sedan 1975. Från 1975 till 1990 var skillnaden i moderns medelålder vid första och tredje barnets födelse i genomsnitt 5,5 år. För perioden från 1990-talet och framåt har den skillnaden minskat till 4,5 år. Nyblivna gifta och andragångsföräldrar i samma ålder Medelåldern för personer som gifte sig för första gången fortsatte att öka. Under år 2003 var kvinnor i genomsnitt 31,3 år och män 34,0 år när de gifte sig, en ökning med 0,4 respektive 0,5 år sedan 2002. Nämnvärt är att medelåldern vid första giftermålet ligger mycket nära föräldrarnas genomsnittsålder vid andra barnets födelse. Medellivslängden i Sverige är hög. År 2003 var kvinnornas medellivslängd 82,43 år och männens 77,91 år. Sedan 1980-talet har männens medellivslängd ökat snabbare än kvinnornas. År 1980 var skillnaderna i medellivslängd drygt 6 år mellan män och kvinnor, år 2003 har skillnaderna minskat till 4,5 år. Internationellt sett är medellivslängden för både män och kvinnor hög i Sverige. Fler utländska medborgare och utrikes födda Vid årsskiftet 2003/2004 var 476 076 personer i Sverige utländska medborgare, dvs 5 procent av Sveriges befolkning. Under år 2003 ökade antalet utländska medborgare med 1 977 personer. Det är första gången sedan 1994 som antalet utländska medborgare ökar. Fyra av tio utländska medborgare var EU-medborgare. Av Sveriges befolkning var 1 078 075 personer födda utomlands vilket motsvarar 12 procent. Antalet utrikes födda ökade under 2003 med 24 612 personer. Bland annat ökade antalet personer födda i Irak, Thailand och Kina mycket. Nya svenska medborgare Under år 2003 bytte 33 222 personer från utländskt till svenskt medborgarskap. En stor del (36 procent) av de nyblivna svenska medborgarna var tidigare medborgare i ett asiatiskt land. En annan stor grupp (31 procent) var tidigare medborgare i europeiska länder utanför EU och Norden. De stora kommunerna blev större - de små mindre De stora kommunerna ökade under 2003 sin folkmängd medan de små kommunerna blev mindre. Av Sveriges 50 största kommuner minskade sex sin folkmängd under 2003. Av Sveriges 50 minsta kommuner minskade hela 39 sin folkmängd ytterligare. Många av de större kommuner som hade folkökning hade både födelseöverskott och inflyttningsöverskott. De små kommunerna hade däremot ofta både fler döda än födda och fler utflyttade än inflyttade. Publikation Mer information finns i ett statistiskt meddelande "Folkmängd i hela riket, länen och kommunerna 31 december 2003" på SCB:s webbplats http://www.scb.se/templates/publdb/publikation____2725.asp&plopnr=1675 I det statistiska meddelandet finns ytterligare kommentarer, tabeller, diagram och även en karta. Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m. finns på SCB:s webbplats Befolkningsstatistiken 701 89 Örebro Fax 019 - 17 69 42 Förfrågningar Befolkningsstatistiken Tfn 019 - 17 60 10 Epost befolkning@scb.se Var god ange källa när uppgifter ur denna pressinformation återges.