Tjänsteproduktionsindex September 2008: Fortsatt nedgång under september

För tabeller vänligen se: http://www.scb.se/templates/pressinfo____253971.asp

Svensk tjänsteproduktion minskade med 1,8 procent i fasta och kalenderkorrigerade priser under september jämfört med september föregående år. Den bransch som stod för den största procentuella nedgången jämfört med föregående år var transport och kommunikation som minskade med 4,2 procent.

I löpande priser steg tjänsteproduktionen med 5,5 procent. Priserna ökade med 4,4 procent och kalenderkorrigeringen påverkade utfallet negativt med 2,8 procentenheter. Under perioden januari till september innevarande år ökade tjänsteproduktionen med 0,7 procentenheter, mätt i fasta kalenderkorrigerade priser.

Den samlade produktionen inom tjänstesektorn visar på längre sikt en vikande trend. Detta illustreras för såväl månads, 3-månaders och 12 månaders utvecklingen, alla serier uttryckta i fasta och kalenderkorrigerade priser. Den rullande 3 månadersutvecklingen för tjänsteproduktionsindex uppvisar en minskning från 5,9 procent under tredje kvartalet föregående år till -1.7 procent under motsvarande kvartal i år.

Parti- och detaljhandeln
Produktionen inom parti- och detaljhandel minskade med 2,7 procentiseptember jämfört med september föregående år. Hittills i år (januari - september) har tjänsteproduktionen i branschen ökat med 0,7 procent jämfört med motsvarande period året innan.

Hotell och restaurang
Produktionen inom hotell och restaurang minskade med 0,7 procentiseptember jämfört med september föregående år. Hittills i år (januari - september) har tjänsteproduktionen i branschen minskat med 0,3 procent jämfört med motsvarande period året innan.

Transport och kommunikation
Produktionen inom transport och kommunikation minskade med 4,2 procentiseptember jämfört med september föregående år. Hittills i år (januari - september) har tjänsteproduktionen i branschen ökat med 0,6 procent jämfört med motsvarande period året innan.

Fastigheter och företagstjänster

Produktionen inom fastigheter och företagstjänster minskade med 2,3 procentiseptember jämfört med september föregående år. Hittills i år (januari - september) har tjänsteproduktionen i branschen ökat med 0,4 procent jämfört med motsvarande period året innan.

Utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg

Produktionen inom utbildning, hälso- och sjukvård ökade med 8,7 procentiseptember jämfört med september föregående år. Hittills i år (januari - september) har tjänsteproduktionen i branschen ökat med 4,4 procent jämfört med motsvarande period året innan.

Samhälleliga och personliga tjänster

Produktionen inom samhälleliga och personliga tjänster var oförändradunderseptember jämfört med september föregående år. Hittills i år (januari - september) har tjänsteproduktionen i branschen ökat med 0,6 procent jämfört med motsvarande period året innan.

 

Tabell: Tjänsteproduktionsindex för september 2008

Tabell: Tjänsteproduktionsindex, referensår 2005=100, uttryckt i fasta och kalenderkorrigerade priser, mätt som förändring från föregående år samma månad

Tabell: Tidsserier total tjänsteproduktion, löpande priser

Tabell: Tidsserier total tjänsteproduktion, fasta och kalenderkorrigerade priser

Definitioner och förklaringar

När första och andra månaden i ett kvartal presenteras är uppgifterna för dessa månader preliminära. Vid redovisningen av den tredje månaden i ett kvartal blir uppgifterna för första, andra och tredje månaden slutgiltiga. Resultatet i denna undersökning baseras på Omsättningsstatistiken för tjänstesektorn. Svarsfrekvensen i undersökningen Omsättningsstatistiken uppgår till ca 81 procent av samtliga svarande. Den s.k. vägda svarsfrekvensen där hänsyn tas till omsättningens storlek för de svarande företagen, uppgick till 92 procent.

 

Med Tjänsteproduktion avses här SNI 50-64 och SNI 70-93. För mer detaljerad information angående branschsammansättningen, se länken: http://www.foretagsregistret.scb.se/sni/

 

Omräkning av värden i löpande priser till värden i fasta priser har gjorts med hjälp av ett konsumentprisindex, tjänsteprisindex, löneindex och producentprisindex samt faktorprisindex. Vilket prisindex som används som deflator i respektive bransch beskrivs i den metodrapport som finns på produktsidan. Kalenderkorrigering görs med hjälp av ett index som mäter kalendereffekten. Denna effekt uppstår dels genom att månaderna innehåller olika antal försäljningsdagar, dels genom att försäljningen varierar mellan olika veckodagar. Alla tidsserier har basår 2005.

Statistikdatabasen

Ytterligare uppgifter redovisas i databaserna som avgiftsfritt är åtkomliga via SCB:s webbplats.

Mer om ...

Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m. finns på SCB:s webbplats.

Nästa publiceringstillfälle

Nästa pressmeddelande i serien publiceras 2008-12-19 09.30.

Statistikansvarig myndighet och producent
SCB, Enheten för näringslivets struktur
70189 Örebro
Fax 019-17 69 24

Förfrågningar
Markus Thorsteinsen
Tfn 019-17 60 82
E-post markus.thorsteinsen@scb.se

Var god ange källa när uppgifter ur detta pressmeddelande återges.