Utgifterna för socialt skydd ökar men sjunker som andel av BNP

Socialt skydd i Sverige 1993-2004: Utgifterna för socialt skydd ökar men sjunker som andel av BNP Utgifterna för socialt skydd fortsatte att öka under år 2004. I förhållande till BNP sjönk däremot utgifterna efter att tidigare ha ökat tre år i rad. År 2004 utgjorde det sociala skyddet 32,9 procent av BNP. Motsvarande uppgift för år 2003 var 33,3 procent. Totala utgifter för det sociala skyddet har ökat varje år i löpande priser under perioden 1993-2004. Dessa utgifter har under denna period ökat med 256 Mdr kr, vilket motsvarar en ökning med 43 procent. Mellan åren 2003 och 2004 ökade utgifterna med 3,4 procent. Som andel av BNP har utgifterna för det sociala skyddet minskat till och med år 2000. År 1993 var andelen 37,9 procent och år 2000 var den 30,7 procent. Efter denna period ökade andelen fram till och med år 2003 för att därefter åter sjunka. År 2003 var andelen 33,3 procent och år 2004 var den 32,9 procent. En splittrad utveckling av utgifterna inom det sociala skyddet Mellan åren 2003 och 2004 ökade de totala utgifterna för socialt skydd med 29,3 Mdr kr, vilket motsvarar en ökning med 3,6 procent. Utgifterna för sjukvård, vilka utgör drygt 25 procent av de totala sociala förmånerna år 2004, ökade endast med 0,7 procent. Denna knappa ökning förklaras av en kraftig nedgång i kostnaderna för betald sjukledighet. Dessa minskade år 2004 med 5,4 Mdr kr, vilket motsvarar en minskning med 9 procent. Här ingår bland annat sjukpenning och tillfällig föräldrapenning. Däremot ökade utgifterna för öppenvård med 6,5 Mdr kr. Detta motsvarar en ökning med 10 procent. Här ingår bland annat privatläkare och privat tandvård. Utgifterna för ålderdom, vilka väger tyngst, motsvarade 39 procent av de totala sociala förmånerna år 2004. De kontanta förmånerna, som framför allt utgörs av pensioner, ökade med 3,1 procent och naturaförmånerna, d v s vård och omsorg för de äldre, ökade med knappt 2 procent. Sammanlagt var ökningen 2,8 procent. Utgifterna för de sociala förmånerna rörande arbetslöshet och funktionshinder ökade procentuellt mest med 9 respektive knappt 8 procent medan utgifterna för boendet var oförändrade. Tillsammans utgör dessa förmåner en knapp fjärdedel av de totala sociala förmånerna år 2004. Utgifterna för familj och barn samt övrig social utsatthet ökade måttligt, med knappa 3 och 2,5 procent. Tabell 1: Totala utgifter för sociala förmåner per funktion, miljoner kronor Se: http://www.scb.se/templates/pressinfo____166698.asp Internationella jämförelser Ett problem vid internationella jämförelser är skillnader i ländernas beskattningsregler. En del länder beskattar vissa förmåner medan andra inte gör det. Dessutom kan vissa förmåner i en del länder utgöras av skatteavdrag medan andra länder istället betalar förmånen direkt. Effekterna av beskattade förmåner respektive avdragsrätt är svåra att beräkna, eftersom de är beroende av såväl landets skattenivå som den enskilde förmånstagarens totala inkomstsituation. I jämförelse med övriga europeiska länder som redovisar den här typen av uppgifter har Sverige de högsta utgifterna för socialt skydd i förhållande till BNP (se tabell 2). En bidragande orsak till detta är emellertid att de flesta svenska kontantförmånerna är skattepliktiga. För Sveriges del sjunker förmånernas andel av BNP från 31,7 procent inklusive skatt till 26,6 procent exklusive skatt (se tabell 3). Tabell 2: Totala utgifter för det sociala skyddet i EU-länder m. fl. som andel (%) av BNP Se: http://www.scb.se/templates/pressinfo____166698.asp Tabell 3: Sociala kontantförmåner i Sverige brutto och netto år 2004 http://www.scb.se/templates/pressinfo____166698.asp Definitioner och förklaringar Socialt skydd definieras här som samtliga insatser från offentliga eller privata organ som syftar till att avlasta hushåll och enskilda personer från speciellt definierade risker eller att tillgodose speciellt definierade behov. En förutsättning är att insatsen inte kräver en samtidig gentjänst och att den inte är baserad på individuella arrangemang. Förmånerna kan antingen vara kontanta eller in natura. Publikation Det statistiska meddelandet ”Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt utgifternas finansiering” publiceras årligen av SCB, Nationalräkenskaperna. Årets publikation omfattar åren 1999-2004 finns tillgänglig på SCB:s hemsida. De tabeller som ingår i rapporten finns även på SCB:s webbplats för åren 1993-2004. Mer om ... Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m. finns på SCB:s webbplats. Avskiljare Producent SCB, Nationalräkenskaperna Box 24300 104 51 Stockholm Fax fax 08-506 942 96 Förfrågningar Linda Nyström Tfn 08-506 944 21 E-post nrinfo@scb.se Christina Liwendahl Tfn 08-506 945 43 E-post nrinfo@scb.se Var god ange källa när uppgifter ur detta pressmeddelande återges.