Vad är skillnaden mellan lön och inkomst?

SCB redovisar statistik både om löner och om inkomster. I dagligt tal blandas de båda begrepp ofta samman. Att ha hög lön och hög inkomst tror många är precis samma sak. Men riktigt så enkelt är det inte alltid, här får du hjälp att reda ut de skilda begreppen. Lön är den ersättning man har kommit överens om för utfört arbete. Det är till exempel 23 000 kronor i månaden eller 96 kronor i timmen. I SCB:s statistik omräknas timlön till månadslön för att uppgifterna ska bli jämförbara. Inkomst innefattar betydligt mer än lön. Som inkomst räknas även ersättningar från försäkringskassa och A-kassa, pensioner, kapitalinkomster, studiebidrag, barnbidrag och andra transfereringar. Inkomsten redovisas som årsinkomst. Lönen påverkas inte av frånvaro, deltidsarbete eller övertid. Det gör däremot inkomsten. Du har samma lön även om du är sjukfrånvarande, inkomsten blir däremot mindre än den skulle ha blivit om du inte hade varit sjuk. Att inkomsterna har ökat i en kommun betyder således inte med automatik att också lönerna har ökat, även om det ofta är en bidragande orsak. Ökningen kan förklaras av att fler personer arbetar mera. Detta kan till exempel bero på minskad arbetslöshet, lägre sjuktal, att deltidsarbetande ökar sin arbetstid eller att färre studerar. Inkomst, ersättning och transferering Läs mer i webbmagasinet Artikulerat http://www.scb.se/templates/Artikulerat_artikel____230370.asp När det gäller inkomst finns det många begrepp. När SCB redovisar inkomstnivåer och inkomstutveckling är det främst två olika begrepp som används: 1. Sammanräknad förvärvsinkomst redovisar enskilda individers inkomster kopplade till arbetsmarknaden. Här summeras de belopp man har tjänat på att arbeta men även de olika ersättningar man fått för att man tillfälligt inte arbetar eller har slutat att arbeta, det vill säga ersättningar från försäkringskassa och A-kassa samt pension. 2. Disponibel inkomst redovisar hushållens inkomster efter skatt. I den disponibla inkomsten ingår, utöver vad som ingår i den sammanräknade förvärvsinkomsten, också kapitalinkomster och skattefria transfereringar som barnbidrag, bostadsbidrag/bostadstillägg, studiemedel och ekonomiskt bistånd. Många olika inkomstbegrepp förvirrar Det finns många andra inkomstbegrepp utöver dessa två. Beskattningsbar förvärvsinkomst är ett av dem. Det används främst för att redovisa skatteunderlagen i kommunerna eftersom det är på det beloppet som vår skatt beräknas. Från den sammanräknade förvärvsinkomsten har då allmänna avdrag, allmänna egenavgifter och grundavdrag/särskilt grundavdrag dragits bort. Beloppet blir därmed betydligt lägre än den sammanräknade förvärvsinkomsten. Den beskattningsbara förvärvsinkomsten ska således inte användas för att beskriva inkomstnivå eller inkomstutveckling. En annan skillnad i redovisningen är att sammanräknad förvärvsinkomst för till exempel år 2006 också presenteras som statistik gällande inkomståret 2006. Den beskattningsbara förvärvsinkomsten som bygger på inkomsterna från 2006 presenteras däremot som statistik gällande taxeringsåret 2007 eftersom det är det året som taxeringen fastställs. Medianvärdet visar en mer sann inkomstbild När det gäller inkomststatistik är det viktigt att känna till att det blir stor skillnad om man väljer att redovisa medelvärde eller medianvärde. Medelvärdet är summan av alla personers inkomster dividerat med antalet personer. Medianvärdet är det mittersta inkomstbeloppet när de har sorterats i stigande ordning. Vill man visa inkomstnivå eller inkomstutveckling är medianvärdet att föredra. Anledningen är att inkomsterna är ojämnt fördelade. Personer med höga inkomster drar upp medelvärdet men de påverkar inte på samma sätt medianvärdet. Här är några exempel på skillnader mellan att använda medelvärde och medianvärde: Inkomst 2006 Utveckling sedan 2005 Medel Median Medel Median Riket 242 000 230 000 3,1 3,2 Danderyd 456 000 311 000 5,7 4,9 Älmhult 258 000 240 000 6,3 3,4 Årjäng 192 000 202 000 1,9 2,3 År 2006 låg medelinkomsten i riket för befolkningen 20–64 år 12 000 kronor högre än medianvärdet. I kommunerna är variationerna stora. I Danderyd låg medelvärdet 145 000 kronor högre än medianvärdet. I Årjäng däremot låg medelvärdet 10 000 kronor lägre än medianvärdet. Förklaringen är att det i Danderyd finns många personer med mycket höga inkomster. Så är inte fallet i Årjäng. Räknat på medelvärdet ligger Danderyd 137 procent högre än Årjäng, räknat på medianvärdet endast 54 procent. Ett annat exempel är Älmhult där medelvärdet 2006 var 6,3 procent högre än 2005, samtidigt som ökningen i riket endast var 3,1 procent. Däremot ökade medianvärdet i Älmhult endast marginellt mer än i riket. Förklaringen är att det främst var personer med höga inkomster som hade god inkomstutveckling i Älmhult. Publicerad 14 mars 2008 Förfrågningar Hans Heggemann hans.heggemann@scb.se 019-17 68 10 Under Artikulerat samlar vi artiklar som beskriver olika företeelser i samhället ur ett statistiskt perspektiv. Artikulerat kommer kontinuerligt att fyllas på med artiklar och vårt mål är att erbjuda dig fördjupningar inom intressanta områden eller kortare artiklar om aktuella ämnen.