Yrkesregistret med yrkesstatistik: Tre av fyra unga akademiker har ett yrke som normalt kräver högskolekompetens

Arbetslöshet bland unga akademiker och huruvida det existerar ett utbildningsöverskott i Sverige är två ämnen som diskuteras flitigt i samhällsdebatten. Men vad händer med de unga akademiker som faktiskt får en anställning? Totalt har cirka 94 500 individer i åldern 20-29 år studerat minst 3 år på eftergymnasial nivå. Av dessa återfinns 75 procent i yrkesområdena Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens och Arbete som kräver kortare högskoleutbildning. Båda dessa yrkesområden kräver eftergymnasiala kunskaper eller motsvarande kompetens. Detta att jämföra mot de cirka 596 000 i åldern 30-64, med motsvarande utbildningsnivå, vars andelar i samma yrkesområden sammanlagt är 79 procent. Den största skillnaden mellan åldersgrupperna är att 20-29 åringarna har 15 procent högre andel i yrkesområdet Arbete som kräver kortare högskoleutbildning medan 30-64 åringarna representeras i 20 procents högre utsträckning än 20-29 åringarna i yrkesområdet Arbete som kräver teoretisk specialistkompetens. Åldersgruppen 30-64 år är även betydligt mer koncentrerad till yrkesområdet Ledningsarbete än 20-29 åringarna. Yrkesstrukturen efter yrkesområde för anställda 20-29 respektive 30-64 år med minst tre års eftergymnasial utbildning, vilka ej anses som studerande Tabeller och diagram på: http://www.scb.se/templates/pressinfo____166687.asp Det finns tydliga skillnader i unga och äldre akademikers yrkesstruktur. Mer än dubbelt så många unga, 18 procent, arbetar i yrkesområden som normalt inte kräver mer än gymnasiekompetens (Kontors- och kundservicearbete, Service-, omsorgs-, och försäljningsarbete, Arbete inom jordbruk, skogsbruk och fiske, Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning, Process- och maskinoperatörsarbete, transportarbete m.m och Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning). Samma andel för den äldre åldersgruppen är sju procent. Staten har lägst andel kvinnliga chefer i offentlig sektor Lägst andel kvinnliga chefer totalt sett finns i privat-, högst i kommunal- medan landstingssektorn har den jämnaste könsfördelningen bland cheferna. Sektorn med den största skillnaden mellan könen för anställda i chefsposition är den privata, där mindre än var fjärde chef är kvinna. Näst mest ojämn könsfördelning mellan anställda i chefsposition finns i statlig sektor där 35 procent av cheferna är kvinnor. Högst andel kvinnor i chefsposition, 62 procent, finns i den kommunala sektorn. Kvinnorna i kommunal sektor är jämfört med männens chefsstruktur framförallt mer koncentrerade till yrkesgruppen Chefer för mindre företag och enheter medan männen har högre andelar i övriga chefsyrken. I landstingssektorn är 51 procent av de anställda i chefsposition kvinnor och därmed är landstinget den mellan könen mest jämlika fördelningen. Kvinnor i chefsposition har ökat i alla sektorer vid jämförelser med föregående år. Den största förändringen finns i landstinget, där kvinnorna har ökat sin andel med två procentenheter. Andel kvinnor och män i chefsposition efter sektor http://www.scb.se/templates/pressinfo____166687.asp Det är även viktigt att beakta det totala antalet sysselsatta i sektorerna efter kön vid denna typ av analys. Om hänsyn tas till detta så förändras slutsatserna i stor utsträckning. Exempelvis är männen starkt underrepresenterade antalsmässigt i kommunal- och landstingsektorerna, men relativt sett överrepresenterade inom chefsyrkena jämfört med kvinnorna. Vid detta beaktande så är männen relativt sett överrepresenterade inom chefsyrkena i samtliga sektorer. Yrkesstrukturen består, men tendenser till förändringar kan skönjas De två största yrkesgrupperna i riket är Vård- och omsorgspersonal och Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. Båda dessa yrkesgrupper tillhör yrkesområdet Service-, omsorgs- och försäljningsarbete och är kvinnodominerade (88 respektive 63 procent). Noterbart är att männen från år 2003 till år 2004 ökat sin andel i dessa yrkesgrupper med en respektive tre procentenheter. Rikets största yrkesgrupp, Vård- och omsorgspersonal, består i första hand av undersköterskor, vårdbiträden och barnskötare. Säljare, inköpare, mäklare m.fl., Ingenjörer och tekniker och Fordonsförare är de tre största yrkesgrupperna som domineras av män. Bland Ingenjörer och tekniker har andelen kvinnor ökat med en procentenhet jämfört med år 2003. För Säljare, inköpare, mäklare m.fl och Fordonsförare är förhållandet dock det omvända och männens andel där ökar med en procentenhet 10 största yrkesgrupperna i riket för förvärvsarbetande anställda 16-64 år http://www.scb.se/templates/pressinfo____166687.asp Definitioner och förklaringar Uppgifterna avser anställda i ålder 16-64 år som klassats som förvärvsarbetande enligt följande definition: alla personer som bedöms ha utfört i genomsnitt en timmes arbete per vecka under november månad. Även de som varit tillfälligt frånvarande under mätperioden, t ex på grund av sjukdom, ingår i ramen. Yrke är klassificerat och grupperat enligt Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK 96). Publikation En mer utförlig redovisning av denna undersöknings publiceras i följande statistiska meddelande: Yrkesstrukturen i Sverige 2004 Sveriges statistiska databaser Ytterligare uppgifter redovisas i databaserna som avgiftsfritt är åtkomliga via SCB:s webbplats. Mer om ... Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m. finns på SCB:s webbplats: http://w41.scb.se/yrke Avskiljare Producent SCB, Enheten för företags- och registerbaserad sysselsättningsstatistik Förfrågningar Andreas Forsgren Tfn 019-176615 E-post andreas.forsgren@scb.se Stina Åsling Tfn 019-176207 E-post stina.asling@scb.se Var god ange källa när uppgifter ur detta pressmeddelande återges.