Pressmeddelande -
Vägen till lycka i praktiken: Hur ungerska Scientologists leder miljöförändringar
I en tid av växande ekologisk oro har behovet av ett värdebaserat tillvägagångssätt för miljöåtgärder aldrig varit mer akut. Medvetna om detta har FN:s miljöprogram lanserat Faith for Earth Initiative – ett globalt initiativ för att engagera religiösa och andliga samfund som viktiga partners i arbetet för att skydda vår planet. I centrum för detta initiativ står en enkel men djupgående idé: att moralisk vägledning och inre förändring är lika viktigt för hållbarhet som vetenskap och teknik. Vi ser att denna vision blir allt mer levande i Ungern, där en rörelse inspirerad av Vägen till lycka, en moralkodex helt baserad sig på sunt förnuft och författad av L. Ron Hubbard, mobiliserar Scientologists och lokala medborgare att vidta meningsfulla, praktiska åtgärder för att återställa miljön – en städning, ett samtal, en ansvarsfull handling i taget.
En ren planet börjar med ett rent samvete
På Världsmiljödagen 2025 var Scientology-kyrkan i Budapest värd för ett dialogforum med titeln ”Nuvarande och framtida miljöskydd ur vetenskapens och religionens perspektiv”. Forskare och andliga ledare från olika religioner – adventister, katoliker, hinduer och scientologists – samlades för en sällsynt och meningsfull dialog.
Diskussionerna avslöjade en gemensam förståelse: verklig miljömässig hållbarhet kräver mer än politiska reformer eller grön teknik. Det kräver en förändring i hur människor tänker, lever och tar ansvar. En talare som var scientologist betonade att verklig förändring börjar när individer beslutar sig för att leva etiskt – inte av rädsla, utan av omtanke.
Ett koncept från principen ”Skydda och förbättra din miljö” från Vägen till lycka genomsyrade hela evenemanget:
”Idén att man är medansvarig för planeten och att man kan och bör hjälpa till att ta hand om den kan verka mycket stor och för vissa helt orealistisk. Men idag kan det som händer på andra sidan jorden, även så långt borta, påverka vad som händer i ditt eget hem.” L. Ron Hubbard
I en värld som ofta prioriterar bekvämlighet framför samvete, träffade detta budskap rätt – det påminde deltagarna om att omtanke om miljön i slutändan är ett personligt val som upprepas dag efter dag.
Rörelsen för en bättre värld: en moralisk kod i rörelse
Denna princip levs ut på ett synligt sätt i arbetet inom Jobb Világ Mozgalom (Rörelsen för en bättre värld), som grundades av Attila Kis-Balázs, en ungersk scientologist vars engagemang för miljöåtgärder har sina rötter djupt i Vägen till lycka.
Det som började som en ensam insats – att plocka upp skräp som barn – växte till en livlig nationell volontärrörelse. Idag deltar hundratals människor i städdagar som anordnas över hela Ungern. Och även om arbetet är praktiskt, är andan bakom det otvetydigt etisk.
”Vägen till ett bättre liv gav mig klarhet. Den visade mig att det inte bara är idealistiskt att göra gott – det är nödvändigt. När människor känner att de kan göra skillnad, gör de det.” – Attila Kis-Balázs
Varje städning styrs av principer som:
- ”Var ett gott föredöme.”
- ”Skydda och förbättra din miljö.”
Dessa idéer är inte teoretiska – de omsätts i praktiken genom månatliga evenemang som är glada, inkluderande och djupt tillfredsställande.
Hur det fungerar: Inspirerad handling för ett renare Ungern
I Ungern har Vägen till lycka blivit mycket mer än en bok – den är den etiska ryggraden i en växande miljörörelse. I centrum står Attila Kis-Balázs, en livslång scientologist vars personliga historia är lika fängslande som den sak han kämpar för.
Långt innan han grundade Jobb Világ Mozgalom (Rörelsen för en bättre värld) var Attila bara en pojke som gick omkring på gatorna i sin stad och tyst plockade upp skräp. ”Det kändes inte som någon stor insats”, minns han. ”Men det kändes rätt.” Den lilla gesten, som upprepades under årens lopp, skulle senare utvecklas till något mycket större: en samordnad nationell insats för att städa och ta hand om Ungerns offentliga miljöer – med vänlighet, glädje och målmedvetenhet.
Vändpunkten kom när Attila läste Vägen till lycka. Dess enkla men kraftfulla principer – särskilt ”Hjälp till att ta hand om planeten” och ”Försök att inte göra saker som andra måste städa upp efter dig” – gav honom den moraliska klarhet han sökte. ”Det kopplade ihop punkterna för mig”, säger han. ”Det handlade inte bara om att städa upp skräp. Det handlade om att vara den typ av person som lämnar världen bättre än den var när man kom.”
Motiverad av denna etiska ram började han organisera städdagar, först bland vänner och familj. Men ryktet spred sig snabbt och sammankomsterna började växa. Idag mobiliserar Rörelsen för en bättre värld hundratals volontärer över hela Ungern och skapar en kedjereaktion som inte bara syns i renare parker och gator, utan också i den förnyade andan i de berörda samhällena.
Den moraliska kod som styr rörelsen
Effekten av Rörelsen för en bättre värld märks tydligast under en av helgens städdagar. Det är ingen pompa och ståt – bara människor i alla åldrar som dyker upp med handskar, påsar och en känsla av mening. Stämningen är lättsam, ofta ackompanjerad av musik, skratt och spontana samtal mellan främlingar. Arbetet är verkligt – att samla in skräp, sortera återvinningsbart och återställa grönområden – men det som först slår dem som deltar för första gången är känslan av gemenskap.
Evenemangen varar vanligtvis två till tre timmar och följs av informella gemensamma måltider eller diskussioner. Tanken är inte bara att städa utan också att knyta kontakter. ”Vi har haft människor som kommit för första gången bara av nyfikenhet”, säger en långvarig volontär. ”Men de går därifrån med en känsla av att ha gjort något viktigt. Den känslan får dem att komma tillbaka.”
Kommunerna har också uppmärksammat rörelsen. Lokala myndigheter samarbetar ofta med rörelsen och föreslår platser som behöver uppmärksammas. En specialutvecklad app hjälper till att samordna insatserna och uppmuntrar medborgarna att föreslå nya platser. Men det som verkligen driver på kontinuiteten är den känslomässiga belöningen – den tysta stoltheten över att ha gjort något bättre.
Även om rörelsen inte är begränsad till scientologists, är många av de mest engagerade volontärerna inspirerade av Vägen till lycka. De talar om boken inte som en uppsättning regler, utan som en guide för att leva med integritet. För dem är det inte bara en tjänst att plocka upp skräp – det är ett sätt att uttrycka respekt för livet och för andra.
Ett globalt exempel på tro-driven handling
Det ungerska initiativet är en del av ett bredare uppvaknande inom trossamfund över hela världen. UNEP:s Faith for Earth Initiative stöder just denna typ av värderingsdriven handling: insatser som omsätter andlig övertygelse i praktiskt, planeträddande arbete.
Iván Arjona, Scientology-kyrkans representant vid Europeiska unionen och Förenta nationerna, ser Rörelsen för en bättre värld som en modell för hur individuell etik kan sprida sig och leda till samhällsförändring:
”Det som gör Vägen till lycka så effektiv är att den talar till individen – inte i abstrakta termer, utan i form av praktisk vägledning. När människor anpassar sina handlingar efter sina värderingar blir förändringen ohejdbar.”
Från Budapests gator till internationella dialogforum vinner budskapet mark: varaktig förändring börjar med människor – och människor som styrs av en moralisk kod kan verkligen förändra världen.
I en tid när globala utmaningar kan kännas överväldigande erbjuder Rörelsen för en bättre värld och Vägen till lycka något sällsynt: en känsla av kontroll, mening och verkliga, praktiska sätt att göra världen bättre – en handling i taget.
Relaterade länkar
Ämnen
Regioner
Den första Scientologi-kyrkan i Sverige etablerades i Göteborg 1968, vilket markerar början på Scientologins närvaro i landet. Kyrkan har med tiden vuxit till ett religiöst trossamfund som inte bara tjänar sina medlemmar. Den bidrar också till det svenska samhället med utbildningsprogram om mänskliga rättigheter, drogprevention, moraliska värderingar och hjälp när naturkatastrofer uppstår. Den är aktiv i interreligiös dialog och samarbete.
Scientologi-kyrkan Sverige registrerades officiellt som trossamfund av Kammarkollegiet den 13 mars 2000.