Pralindrottningen som väljer salt före sött.

Hon är pralindrottningen som kom in i branschen som självlärd. Hennes drivkraft att alltid bli bättre tog henne till den berömda skolan Le Cordon Bleu i London där hon fick sitt Diplôme de Pâtisserie. Sedan dess har hon som Pastry Chef tagit svängen om tv-produktioner och lyxkrogar för att hänföra mode- och PR-branschen med sina sötsaker.

Du kom in i branschen som självlärd. Hur började allt?
Jag har alltid tyckt det var kul att baka, men intresset för själva yrket tog nog fart i samband med att jag gjorde desserten till mammas 50-årsfest. Den var väldigt lyckad och direkt efter det fick jag en förfrågan om att göra en bröllopsdessert för 100 gäster. Efter det har uppdragen fortsatt att trilla in, mycket tack vare sociala medier. Jag har hela tiden stylat, fotat och lagt ut det jag gör på min Instagram.

Efter Le Cordon Bleu i London har du både hunnit jobba som sous chef på Berns och Operakällaren och kommit tvåa i Dessertmästarna samtidigt som du drivit ditt eget bolag JFH Pastry. Vad driver dig?
Ja, det har varit några intensiva och sjukt roliga år. Det är framför allt att jag hela tiden vill bli bättre och pushar gränserna för att mitt absolut bästa jag.

Hur gör du för att vara det?
Jag bara kör. Innan jag utbildade mig så tog jag mig fram och utvecklades genom att pröva och experimentera. Jag improviserade och slängde ihop lite grejer. Blev det inte bra så försökte jag igen och igen tills det blev så som jag ville ha det. Det är en metod som jag fortsätter att jobba efter även om jag har lite bättre koll nu än när jag kom in i branschen. Jag strävar hela tiden efter perfektion och ger mig inte förrän jag är nöjd.

Jobbar du på samma sätt när du tar fram smakkombinationer?
Ja, det stämmer nog. Jag nyfiken och letar hela tiden efter nästa superkombination och då måste man experimentera. Jag har provat alla möjliga smakkombinationer i alla möjliga olika former vilket har gjort mig väldigt smaksäker.

Så hur tänker du när du tar fram nya recept?
Smakerna är det viktigaste, tätt följt av färgerna, själva formen kommer i princip sist. Sedan vill jag alltid ha nåt veganskt, det tycker jag är najs. Vissa har fått för sig att veganska grejer är äckliga, men det tycker jag bara är trams. Det handlar bara om att ta fram ett bra recept och en bra produkt.

Har du någon råvara som du helst jobbar med?
Nja, jag gillar väl att jobba med det mesta. Men just nu är det choklad. Det bästa med choklad är att man kan göra så mycket med det. När jag väl har fått dille på något så testar jag allt. Varenda färg. Varenda smak. Varenda textur. Jag blir som besatt och när jag kommer in i en sån period köper jag varje form som finns. Sedan satsar jag allt på att göra produkten så bra som möjligt. Jag vill känna att jag lyckats få ut det mesta ur råvaran. Jag skulle inte sälja nåt om jag inte tyckte det var perfekt.

Finns det någon speciell Joy Harris-stil?
Utseendet framför allt, jag tycker att jag har en egen stil som går igen i allt jag gör. Men jag tror att mina produkter sticker ut även när det kommer till smak. Jag tycker om att använda udda smaker i exempelvis mina praliner. Typ som selleri som är en väldigt fräsch smak. Men sen använder jag mycket salt. Jag har salt i precis allt, mycket salt. Både som smakförstärkare men vissa praliner gör jag så att de verkligen smakar salt. Jag är faktiskt inte så förtjust i sötsaker. Det skulle vara småkakor i så fall, det är jag svag för.

Vad är det du gillar med salt?
Allt, ha ha. Spontant kanske man tänker på vanligt bordssalt men det finns så många olika salt-sorter som smakar på olika sätt. VI har ju salt som kommer från berg och hav, alla i olika grovlek. Det rosa Himalayasaltet är till exempel min personliga favorit.

Och sedan fokuserar du på utseendet. Hur tänker du med färg?
Jag älskar färg. Jag kommer från en konstnärlig familj där min pappa är konstnär och mamma alltid haft kreativa projekt igång. Så färg har alltid varit en naturlig del i mitt liv. När det kommer till mina bakverk så är färg jätteviktigt. Jag tycker om när saker sticker ut och använder därför mycket färg. Man äter ju med ögat så det räcker inte att bara göra goda praliner.

Dina praliner är verkligen som små konstverk, vilka är de senaste uppdragen du gjort?
Det senaste jag gjort är praliner till ett event som Plaza Kvinna hade ihop med Marimekko. Sedan gjorde jag bakverk formade som väskor på ATP Ateliers lanseringsevent. Jag har kommit långt med mina praliner men jag har fått mycket hjälp av duktiga personer i min närhet att komma in i den här branschen. Jag tror inte man kan lyckas ensam. Man måste ha personer bakom sig som pushar och peppar – och gillar ens bakverk, som i mitt fall.