God arkitektur är en förutsättning för en hållbar skola

Barnkonventionen som ny svensk lag innebär tydligare krav när vi planerar våra samhällen och städer. Sverker Karlsson, studiochef på Semrén & Månsson, har lång erfarenhet av utformning av skolor. Han ger sin syn på hur man skapar en skola som ser till barnens bästa och samtidigt ser till beställarens och samhällets intressen. En hållbar skola.

Barn väljer inte sin arbetsmiljö

Utformning av skolor handlar om att kunna leva sig in i hur barn spenderar sin dag i skolan, och säkerställa att deras behov och funktioner placeras på ett sätt som underlättar övergångarna mellan olika aktiviteter.

Hur vi utformar och placerar exempelvis elevhälsa, toaletter och omklädningsrum påverkar välbefinnandet. Görs det på fel sätt blir upplevelsen kränkande och otrygg vilket kan påverka barn fysiskt och psykiskt under lång tid.

Om vuxna känner att deras arbetsmiljö är dålig har de möjlighet att påverka sin situation på olika sätt och som sista utväg byta arbetsplats. För barn gäller skolplikt och valmöjligheterna begränsas, de kan inte välja att inte gå till skolan. Vill de byta skola ligger beslutet hos vuxna.

Design för speciella behov ger mervärde till alla

Skolor är arkitektoniskt komplexa då de innehåller en rad olika funktioner med stor variation på storlek och rum. Lokalerna skall vara anpassade och utformade så att de möter olika individers behov, samtidigt som de svarar mot läroplanen. Aktiviteter ska kunna ske parallellt och möjliggöra enskild undervisning för elever med särskilda behov. I en skolmiljö är det viktigt att man försöker att undvika genomgångsrum som ofta leder till störande moment. Skolorna idag är ganska stora enheter och därför är det viktigt att man på individnivå upplever trygghet i det lilla sammanhanget.

Barn är som människor är mest, såklart. Många gånger finns det ett överflöd av information och intryck i våra läromiljöer vilket leder till koncentrationssvårigheter. I en skola där vi anpassade lokalerna efter elever med särskilda behov, blev det uppenbart att dessa åtgärder också uppskattades av övriga elever vars prestation, mående och upplevelse av skolmiljön förbättrades. Arbetsron och tryggheten som vi skapade gjorde att lärare slapp lägga tid på att lösa konflikter som annars hade uppstått.

Många gånger tror vi att vi skapar flexibilitet med hjälp av multifunktionella rum, men i verkligheten är det nog snarare tvärtom det vill säga att rummen borde utformas utifrån specifika arbetsuppgifter för att skapa flexibilitet. Barn behöver liksom vuxna tillgång till olika storlekar och typer av rum när de utför olika arbetsuppgifter. Vi brukar tala om begrepp såsom berget (överblickbarhet) och grottan (trygg). Många gånger kan vi med hjälp av inredning skapa denna variation av rum även i befintliga skolmiljöer.

Allt detta är trygghetsparametrar som lägger grund till hur ett barn trivs, upplever och presterar i skolan. Det här är något som vi måste tänka på när vi utforma skolmiljöer.

Främja barns utveckling - locka till nyfikenhet och rörelse

Det finns flera olika sätt man kan arbeta på för att ta bort barriärer som motverkar och hämmar barns utveckling. Idrottssalar är ofta uppbyggda för tävlingssporter. Till exempel är olika sporters planlinjer utritade på golvet liksom en rad olika mål. Rummet skickar ut tydliga tävlingssignaler och de barn som är vana vid att tävla och ofta är aktiva inom idrott kan bli sporrade av dem. För de barn som däremot har större utmaningar kring rörelse blir detta istället en tydlig barriär som signalerar att det inte är ett rum för dem. Detta trots att läroplanen endast skriver om rörelse och inte nämner bollsporter förrän årskurs fyra. Det viktigaste borde vara att rummet ska locka till nyfikenhet och aktivitet.

Att ändra utformningen på en idrottssal är dock inte oproblematiskt och det väcker flera frågor. För vem och varför bygger vi idrottsanläggningen? Det spontana svaret är att det främst är för skolbarnen och deras hälsa, men ur ett hållbarhetsperspektiv måste man även fråga sig hur vi kan nyttja lokalerna bäst genom samutnyttjande.

Nyttja befintliga byggnader bättre

Skulle vi på allvar vilja förbättra barns arbetsmiljö, borde vi också lägga fokus på att förädla det befintliga fastighetsbeståndet. Detta skulle påverka arbetsmiljön för det stora flertalet av skolbarn.

Många gånger glöms det bort att de flesta skolbarn går i gamla skolbyggnader som inte uppfyller dagens krav. Med ganska små ingrepp kan vi skapa inkluderande och varierade lärandemiljöer där barn kan känna sig trygga och utvecklas. Det kan handla om att samtidigt som lokaler uppdateras för att uppfylla dagens tillgänglighetskrav, adderas olika storlekar på rum med olika funktioner.

Samverkan är nyckeln

När man arbetar mycket med samma typer av frågeställningar får man en god inblick i vad det är för utmaningar som rör sig i skolans värld. Kunskapen ackumuleras över tid och man tar med sig erfarenheterna in i varje nytt projekt. Det är viktigt att involvera verksamheten i processen för att förstå deras unika förutsättningar och utmaningar. Tillsammans med beställaren och verksamheten tar vi fram en gemensam målbilden för projektet. Vi ser fram emot det skolprojekt som på allvar tar med eleverna som en styrgrupp för utvecklingen av deras nya skolmiljö.

Affären över tid

Skolor måste hålla över tid, oavsett vilka trender som råder inom pedagogik. Nyttjandegraden är en viktig aspekt ur ett samhällsperspektiv. Lokalerna kan skapa nytta för fler funktioner, även efter skolverksamheten. Använder vi skolbyggnaden över alla dygnets timmar, så finns människor där och en vuxennärvaro som blir en trygghetsfaktor. Ur ett hållbarhetsperspektiv ser vi skolan som stadsdelens eller kommunens allaktivitetshus. Den blir den centrala mötesplatsen för kultur och fritid.

Varje skolprojekt har unika förutsättningar. Med varje skolbyggnad som byggs, eller omvandlas, kommer ett samhällsansvar att analysera hur den ska brukas på bästa sätt. Det är viktigt att utforma lokalerna efter dess funktioner, samtidigt som man har koll på att det inte skapas outnyttjade överytor, som belastar samhället med onödiga hyresutgifter under väldigt lång tid. Jag ser det som ett privilegium att få arbeta med detta.

Sverker Karlsson, studiochef på Semrén & Månsson Bild: Semrén & Månsson