Sh byggs vd Lars Svensson ser in i framtiden

I januari i år publicerades en artikel i UNT om att fackförbundet Byggnads misstänker lönedumpning hos en av Sh:s anlitade underentreprenörer. Det är inte första gången byggbranschen granskas i media, vilket naturligtvis ger upphov till frågor om branschen i stort. Vad är det som försiggår? Hur hanterar vi EU:s öppna gränser och den tillströmmande utländska arbetskraften? Hur är branschen på väg att förändras och vad har den för framtid? Vi frågade vår vd Lasse Svensson.

Hur går det egentligen till när Sh bygg väljer underentreprenörer?
Vi har en lista på företag som är godkända av fackförbundet Byggnads. Vi har som rutin att använda oss av den listan varje gång en underentreprenör anlitas och det står till och med i våra inköpsmallar att man ska använda sig av den. Skulle det vara så att företaget inte finns med på listan anmäler vi det till Byggnads så har de en möjlighet att berätta för oss om något fel föreligger. Dessutom vill vi att företagen ska vara medlemmar i Sveriges Byggindustrier (eller motsvarande), som är en bransch- och arbetsgivarorganisation, för då har de automatiskt avtal med Byggnads, alternativt också ett hängavtal*. Sen kan det naturligtvis vara så att alla företag inte är anslutna till just Byggnads. Det finns fler fackförbund.

Vad har Sh bygg för relation till Byggnads?
Jag och delar av ledningen har en löpande dialog med facket. Det innebär mer konkret att vi ses vid ett antal tillfällen per år utan att ha något särskilt ärende på agendan. Vi diskuterar helt enkelt arbetsmarknad, vårt företag, avtal och så vidare. Det är ett sätt att försöka förstå varandra även om vi inte alltid har samma syn på allt. Oftast är det dessvärre så att man har samröre med facket endast när lättare konflikter eller fel uppstår, vilket inte alltid behöver vara Sh:s fel heller alla gånger. Det är hur som helst viktigt att vi har en god relation med varandra och att vi tillsammans jobbar för att byggbranschen ska vara en bra och väl fungerande bransch.

Landstinget, som är beställare för projektet vid Akademiska sjukhuset hävdar att insynen i kedjan av underentreprenörer är begränsad. Är det så?
I byggbranschen är det normalt att beställarna har insyn. Så är alltid fallet mellan Sh och våra beställare.

I artikeln i UNT står att läsa att Byggnads misstänker att ingång 100 vid Akademiska sjukhuset byggs med underbetald arbetskraft från utlandet. Hur ser du på det här med utländsk arbetskraft?
I fallet som tas upp i UNT med underentreprenörens misstänkta dumpning har vi från Sh:s sida inte betalat per timme, utan per utförd enhet, så som ett á-pris. Vår ersättning har uppgått till ungefär samma summa som om våra egna yrkesarbetare skulle ha försökt göra jobbet själva. Det har inte varit tal om så låga priser att man borde ha ifrågasatt det. Jag tycker att det finns värre exempel inom branschen. Så som att olycks- och dödsfall oftast tycks drabba utländska gästarbetare. Det kan ju vara en ren händelse men jag tror inte det. Eller om man får ett väldigt lågt arvode per timme, skvallrar om det och får sparken. Det finns incitament på att folk vill tjäna pengar genom att strunta i både lagar och avtal och det är jäkligt eländigt. Utländska arbetare gör ofta ett bra jobb och är engagerade och drivna. Det enskilt viktigaste kravet är att man på svenska byggarbetsplatser följer de lagar och regler som gäller. I Sverige har vi höga ambitioner gällande exempelvis arbetsmiljö och av det jag har sett har man inte alltid samma tänk i andra europeiska länder. Som byggföretag har vi det yttersta ansvaret.

Hur kommer vi tillrätta med det här då?
Frågorna vi måste diskutera är hur vi i branschen ska hantera den extrema konkurrens och det kostnadstryck som de nya öppna gränserna inom EU faktiskt medför. Hur utvecklar vi byggbranschen samtidigt som vi bevarar den trygghet och det ansvarstagande vi värnar om?

Så hur skulle du vilja att den framtida byggbranschen ser ut?
Om utvecklingen fortsätter så som den gör nu tror jag att det är svårt att hitta en lösning. I Tyskland införde man en oerhört rigid struktur i branschen med resultatet att det knappt finns några tyska byggnadsarbetare att få tag på idag, annat än specialmontörer och liknande, det är mest utländska gästarbetare. Lite så är det i Sverige idag också. Man utgår från att alla ska ha lika lön för lika arbete. Att ha samma förmåner är en sak, men alla kan inte starta på samma lönenivå eftersom var och en sitter på olika utbildnings- och kompetensnivåer. Jag tror mycket mer på ett system likt Frankrikes.

Berätta…
I Frankrike har man en kompetenshierarki bland yrkesarbetarna på byggarbetsplatserna. Tänk dig ett avancerat renoverings- och restaureringsprojekt av en gammal kulturbyggnad. På toppen finns en mycket välutbildad yrkesarbetare, godkänd av det franska riksantikvarieämbetet, och med rätten att övervaka arbetet. Under honom finns ett antal också mycket erfarna stenhuggarmästare som i sin tur har cirka fyra så kallade ordinarie stenarbetare under sig. Därefter följer mer okvalificerad arbetskraft som ägnar sig åt att blanda bruk, bära, lyfta och vara behjälpliga. De kanske inte kan så mycket men de går bredvid de andra och lär sig allt eftersom. Lönenivån från övervakaren ner till de ordinarie stenarbetarna skiljer sig av naturliga skäl åt. Men även de okvalificerade arbetarna har olika lönenivåer där man kanske börjar på cirka 50 % av den högsta lönen. Vartefter de sedan stegvis ökar sin kunskap och kompetens stiger också deras lön. Det är en modell som jag tror på. Om våra yrkesarbetare på Sh skulle kunna leda arbetet på motsvarande sätt och visa de som inte riktigt kan skulle lönerna för dem öka eftersom de skulle vara mycket användbara. Det är min idé till lösning på det hela.

Vad händer annars?
Om vi inte reformerar förutsättningarna i branschen kommer bemannings- och EU-företag att ta över. För mig är det viktigt att hitta ett sätt att inkludera utländsk arbetskraft i vårt system och samtidigt behålla våra kunniga yrkesarbetare i företaget. Det är en idé jag tror på. Därför är till exempel vår egen Sh Akademi så viktig. Genom Akademin kan vi utveckla och utbilda vår egenanställda personal.

Avslutningsvis, på vilket sätt särskiljer sig Sh bygg från andra företag i branschen?
Vi har en betydligt större andel egenanställd personal, vilket våra kritiker inte alltid förstår. De tror att vi inte kommer att överleva. Visst är det en kostnadsnackdel. För andra företag blir det säkert billigare. Men jag anser att egenanställd personal bidrar till ett väl sammansvetsat arbetslag. Ju mer samjobbade vi är desto effektivare blir vi. Jag tycker att det finns en stor fördel i att låta våra medarbetare jobba repetitivt tillsammans och mot gemensamma mål.