Hur hållbart är hållbart?

Idag byggs det intensivt i Sverige vilket ställer krav på att det, förutom att det ska byggas, också ska byggas både fort och bra. Vad händer egentligen med hållbarheten när sådana förutsättningar råder? Svenska byggnadsvårdsföreningen bjöd tillsammans med Sh bygg, Uppsalahem och Statens fastighetsverk in till ett heldagsseminarium på temat.

Som ett snart hundraårigt företag sitter Sh på en gedigen kunskap om branschen. Idag har Sh en mycket bred verksamhet som spänner över såväl bygg som anläggning, nybyggnation, trädgård och asfalt. Sh:s ursprungliga paradgren var dock sten och det tillsammans med byggnadsvård är fortfarande ett område där Sh har en stor specialistkunskap.

Lasse Svensson bidrog därför till att under programpunkten ”Vad kan det moderna byggandet lära av husen byggda före 1958?” berätta om Sh:s projekt Hotell Rundell. Hotellet byggdes av Sh 2005 och är ett gott exempel på hur både gammal och ny teknik kan användas tillsammans. Trots att byggnaden uppfördes på 2000-talet valde Sh att uppföra ett murat hus med puts på såväl ut- som insidan. Idag är det ett ovanligt tillvägagångssätt i Sverige då man nuförtiden oftast använder sig av tunt konstruerade lättviktsväggar med samma värme- och isoleringsfunktioner som ett tjockt murverk. Fördelen med att uppföra murade byggnader och hus är, förutom goda isoleringsfunktioner, förstås också den långa hållbarheten. ”Vi kan bygga så att det står i tusen år!”, sa Lasse med glimten i ögat.

Så varför gör man inte det då? Den nuvarande beräkningsmodellen som används för att bygga genererar ett alldeles för stort intäktsbortfall menar Lasse.
– När man erhållit bygglov får man en yta att bygga på. Ytan beräknas utifrån ytterliv, det vill säga den yttre kanten på ytan. Med dagens regler ger alltså myndigheterna bygglov baserat på hela ytan inklusive ytterväggarna. Ju tjockare väggen är, desto mer boyta tappar man och desto mer intäkter förlorar man. Så mycket som 15 % av intäktskostnaderna kan gå förlorade och då blir det heller inte ekonomiskt hållbart. Man borde beräkna bygglovet från insidan av väggarna istället. En regeländring skulle förändra förutsättningarna för att tänka mer hållbart, säger Lasse och lägger till att såvitt han vet har bara ett liknande flerfamiljshus byggts på samma vis som lägenhetshotellet Rundell sedan dess i Sverige.

Att byggnader inte uppförs med gamla traditioner lika ofta längre gör också att hantverkskunskaperna faller i glömska. Lars-Gunnar Sjö, vd för Uppsalahem, som sedan starten 1946 har byggt mer än 20 000 bostäder, menar att det till del beror på att byggtakten under 90-talet stannade av.
– På 90-talet behövde man inte bygga mer bostäder och hus efter den intensiva byggboom som varit. Det gick så långt att man till och med slutade utbilda hantverkare. Dagens hantverkare är mer av montörer än något annat, vilket de också säger själva, sa Lars-Gunnar.
Här har Sh en fördel på marknaden tack vare medarbetarnas stora hantverkskunnande. Att bygga nytt med gamla metoder ger dessutom en högre byggkostnad vilket kräver egenanställd personal, något Sh har i betydligt större andel än många andra byggföretag.

I det avslutande panelsamtalet på temat ”Den goda byggnaden – finns den?” där förutom Lasse och ovan nämnda Lars-Gunnar, arkitekten Åsa Flarup och byggnadsantikvarien Martin Åhrén, också deltog var alla överens om att det viktigaste med att bygga nytt med hjälp av gamla metoder är att såväl byggherren som entreprenören och arkitekten bör samarbeta och jobba tillsammans redan från start. Samarbetsmetoden partnering är här ett effektivt tillvägagångssätt för att uppnå ett hållbart helhetsresultat utifrån både ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Vad man också bör ha i åtanke är att även om en solid och traditionellt byggd fastighet har en mycket lång hållbarhet ändras ofta verksamheterna som huserar i byggnaden med jämna mellanrum, vilket gör att man måste fundera i banor om hur länge man kommer att nyttja fastigheten för det tänkta ändamålet. En svårighet med att använda gamla hantverkstekniker är just att samtidigt kunna bygga flexibelt.

Byggbranschen står inför många utmaningar när det kommer till att bygga ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart. En sak är dock klar.
– Sh har kunskapen och vi kan bygga med gammal teknik. Vi gillar det estetiskt vackra och funktionella som bär på en historia och vill föra det vidare. Det gäller bara att samtidigt kunna möta den nya tiden på bästa sätt, avslutar Lasse.