Vad är en bra skola?

Under Almedalsveckan bjöd SIQ in till en workshop på temat vad är en bra skola. Ett sjuttiotal åhörare kunde tillsammans med några av landets mest inflytelserika aktörer inom skolområdet ta del av och reflektera kring projektet ”Synvändan”. I panelen ingick Per-Arne Andersson SKL, Ann-Marie Begler Skolinspektionen, Matz Nilsson Sveriges Skolledarförbund, Cecilia Nykvist Friskolornas Riksförbund och Eva-Lis Sirén Lärarförbundet.

 Synvändan syftar till att ta ställning till vad som är en bra skola och vilka arbetssätt som kännetecknar en bra skola. Utifrån projektets första fas presenterade Bengt Norström, SIQ, att kan man utkristallisera fyra viktiga resultatmått för att identifiera bra skolor: Kunskapsinhämtning, elevernas nöjdhet inkl. trygghet och säkerhet, medarbetarnas nöjdhet och ekonomin.

För att en skola ska tas med i kommande Fas 2, är förslaget att följande kriterier uppfylls:

• Andelen elever som når målen i alla ämnen ska vara bland de 25 procent högsta i kommunen (motsv. grön färg de tre senaste åren i SKLs Öppna jämförelser)
• Elevenkäter (motsv.) ska visa positiva trender och hög nivå i relation till egna mål
• Medarbetarenkäter (motsv.) ska visa positiva trender och hög nivå i relation till egna mål
• Ekonomi i balans under de tre senaste åren
• Dessutom kan skolor tas med utifrån yttre förutsättningar eller andra skäl

 Den avslutande frågan ”ställer ni upp på dessa urvalskriterier?” riktades till åhörarna och till panelen som först fick möjlighet att ge sina spontana reflektioner på Synvändans delrapport:

 Per-Arne Andersson från Sveriges Kommuner & Landsting inledde med att peka på att vi behöver fokusera vad vi åstadkommer med befintliga resurser, dvs. utifrån det vi matar in i skolsystemet, vad blir dess output? Under 2009 tittade man närmare på 16 kommuner i Sverige som visat goda resultat. Man fann då vissa gemensamma framgångsfaktorer för dessa kommuner. Det finns idag ett stort behov av mer kunskap kring arbetssätten i bra skolor och Per-Arnes slutord blev, ”Ja, vi ställer upp på dessa urvalskriterier”!

Ann Marie Begler, Skolinspektionen, betonade att man behöver gå djupt i en verksamhet för att förstå nuläget, ett visst betygsresultat ger inte alltid ger rätt bild av det verkliga läget. "Forskningsvärlden inom området är ganska liten och introvert, där samma forskare hänvisar till varandra". Ann Marie höjer dock ett varningens finger för ”ekonomi i balans”. Talar vi exempelvis om en hel koncern eller den enskilda skolan?

 Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund, kopplade Ann-Marie Beglers reflektion kring forskningsläget till stöd för att betydligt mer resurser behövs till utbildningsvetenskaplig forskning.  Mats menar att det föreslagna måttet ”Kunskapsinhämtning” istället böra uttryckas som ”Kunskapsutveckling”, men också att de övriga tre måtten som projektet pekar ut är bra. Området förbättringskunskap saknas dessvärre till stor del i rektorers och lärares grundutbildningar. Mats poängterade också behovet av rektor som pedagogisk ledare och som ansvarig för utvecklingen inom området. Han betonade att ”en skola som utvecklar ett resultat från 0-50 är lika bra som en skola som utvecklar ett resultat från 50-100”, vilket då innebär att man behöver ta hänsyn både till den enskilda skolans input och output.

Cecilia Nykvist, Friskolornas Riksförbund, uttryckte sitt stöd för projektet som hon ser som ett ”bra initiativ”. Cecilia gav vidare stöd för betydelsen av att sprida det goda exemplet dvs. att lära av de bästa skolorna. Hon menar att många friskolor kommit en bra bit i sitt kvalitetsarbete. Cecilia menar också att skolan behöver lära mer av andra branscher, att utvecklingsmått efterfrågas och att vi skall fokusera mer på att förstärka det som är positivt i skolan.

Eva–Lis Sirén, Lärarförbundet, fastslog betydelsen av att SKL/SIQ i projektuppdraget "tar ansvar för att sätta ord på och formulera en bra skola vilket kan få en enorm betydelse". Mer forskning behövs inom området men i grunden handlar en bra skola enligt Eva-Lis om välutbildade och kompetenta lärare. Det centrala gäller mötet elev/lärare och att man inom skolan drar åt samma håll. Motsatsen formulerade Eva-Lis som ”Vektorer som drar år olika håll blir en punkt”.

Ann- Marie Begler kommenterade med att Fas 2 även behöver innehålla en fallucka dvs. som gör att vissa skolor som trots att de möter de formulerade kriterierna ändå inte tas med, ex då skolan kan ha brister i sin värdegrund som går emot demokratiska principer vilket det finns aktuella exempel på.

 I den efterföljande dialogen mellan åhörare och panel framkom synpunkter kring Synvändans betydelse och rekommendationer för dess fortsättning.  Det rådde en stor samstämmighet kring att projektets faser och urvalskriterier som fångar olika intressentperspektiv leder åt rätt håll och att det uppfattas som viktigt. Grundsärskolan och Gymnasiet saknas i den pågående studien vilket bör kompletteras längre fram, betyg eller meritpoäng i målen behöver övervägas och man bör vidare studera hur de skolor som väljs ut i Fas 2 har satt sina mål utifrån sin input.