Nyhet -
Nationell infrastrukturplan: Sätt resenären i fokus och prioritera klimatmålen
Trafikverket har fått i uppdrag att ta fram inriktningsunderlag för transportinfrastrukturplanering för en ny planperiod (Regeringsbeslut 2020-06-25 I2020/01827/TP). För att ge ett nationellt perspektiv och den långväga persontrafikens speciella förutsättningar vill SJ på detta sätt bidra med bedömningar, fakta och synpunkter inför Trafikverkets fortsatta arbete med inriktningsunderlaget.
Ökade person- och godstransporter på järnväg spelar en central roll för att skapa samhällsekonomiskt effektiva transporter och för att nå de svenska klimatmålen. Järnvägen utvecklar samhället och gör samhället tillgängligt. När människors möjligheter att resa snabbt och effektivt med tåg förbättras ökar deras möjligheter att ta arbete på annan ort. Regioner förstoras, ekonomisk tillväxt stimuleras och välstånd lyfts för både den enskilde, det lokala och regionala samhället och landet som helhet.
SJ anser att det finns fyra principer som bör styra åtgärdsplaner och ramar för medel för att uppnå en hållbar järnväg:
- Sätt resenären i fokus och skapa en tillförlitlig järnväg
- Prioritera klimatmålen inom transportsektorn
- Satsa resurser samlat och där de ger mest nytta – i stråk där många färdas och där kapacitet eller redundans saknas
- Återställ och upprätthåll funktionalitet på prioriterade banor
System- och stråkperspektiv
Järnvägen utgörs av ett antal banor, eller stråk, som tillsammans utgör ett nationellt sammanhängande järnvägssystem. SJ anser det viktigt att både helhets- och stråkperspektivet utgör grunden för arbetet med den kommande planen. Nuvarande ordning är att behov och åtgärder beskrivs och organiseras enligt Trafikverkets regionindelning. Då ett stråk ofta går genom flera regioner försvårar detta kraftigt möjligheten att få en överblick över det samlade behovet, föreslagna åtgärder och den nytta dessa kommer att resultera i för stråket som helhet. I stället borde arbetet med den kommande planen organiseras och genomföras utifrån stråk.
Kvaliteten på trafikprognoserna och de samhällsekonomiska kalkylerna måste förbättras
Trafikverket har själva visat hur långtidsprognoserna konsekvent i flera decennier kraftigt underskattat trafikutvecklingen på järnväg och överskattat den för andra trafikslag. Detta har medfört både en felaktig fördelning av investeringsmedel till järnvägen och att de samhällsekonomiska kalkylerna för enskilda, framför allt större, projekt blivit sämre än vad som visat sig i efterkalkylerna. Det sammantagna resultatet är ett överbelastat järnvägssystem som på flera ställen slagit i kapacitetstaket.
Viktigt att prioritera de stora kapacitetsbristerna och bygga i rätt ordning
Järnvägen har på flera sträckor redan passerat kapacitetstaket. Detta gäller i hela landet men i södra Sverige blir läget snabbt värre då befolkningsökningen är större där. Det hårda trafiktrycket i kombination med en sliten anläggning har även negativ påverkan på punktligheten.
Nya stambanor kritiska
SJ pekar ut de nya stambanorna för höghastighetståg som en kritisk komponent för att tillföra den kapacitet i södra Sverige som är nödvändig för att järnvägen skall kunna möta den växande befolkningens ökade efterfrågan på resor och transporter. De är också en stark möjliggörare för en snabb klimatomställning av transportsektorn då de frigör kapacitet på de befintliga banorna så att en betydligt större andel av de långväga godstransporter som nu går på lastbil kan flyttas över till järnväg. Projektet bör genomföras i ett från Trafikverket fristående bolag enligt samma modell och upplägg som Öresundsbron. Med en sådan organisation, planering och med ett industriellt byggsätt baserat på de senaste och bästa internationella erfarenheterna bör banorna kunna stå färdiga i början av 2030-talet.
Även Öresundsbron närmar sig sitt kapacitetstak. SJ ser behov av en kraftig ökning av antal långväga tåg över bron. När den fasta Fehmarn Bältförbindelsen öppnar mot slutet av tjugotalet kommer trycket på fler både person- och godståg att öka kraftigt. För att möta detta behövs en ny fast Öresundsförbindelse för både person- och godståg.
Kortare restider och strategi för hastighetshöjning
SJ efterlyser en plan för uppgradering till 250 km/h på lämpliga sträckor. Först ut i en sådan plan bör Västkustbanan ligga, tätt följd av Botniabanan. SJ förbereder sig för en hastighetshöjning genom att investera i nya tåg för 250 km/h. Dessa kommer att börja tas i trafik cirka 2025. Till dess skulle vi gärna se att de första banorna är uppgraderade.
Se bifogat dokument för SJs bidrag till inriktningsunderlaget för nationell infrastrukturplan i sin helhet.
