Skip to main content

Besvärligt isläge i flera svenska farvatten

Nyhet   •   Mar 16, 2018 16:44 CET

Ymer och de andra fyra statsisbrytarna är fullt sysselsatta sedan några veckor tillbaka. Foto: Sjöfartsverket

Efter en lång period med kyla och relativt måttliga vindar har förhållandena under vecka 11 förändrats vilket i sin tur inneburit ett betydligt besvärligare isläge i flera av de svenska farvattnen. Detta på grund av att friska till hårda vindar från norr som sedan början av den gångna veckan bitvis pressat ihop isfältet ordentligt. Det är framförallt i Norra Kvarken som isdriften varit som störst.

I Norra Kvarken har det bildats kraftiga vallområden norr om passagen men också en hel del utmed svenska kusten i övrigt, vilket medfört att assistanserna tar något längre tid och väntetider uppstår till och från.

Till följd av det besvärliga läget i Norra Kvarken har de svenska och finska isbrytarna i samarbete tvingats assistera ett fartyg i taget genom Nordvalen passagen och beordra vänteläge för övriga för att inte riskera att någon fastnar i närheten av grundområdena. Det har oftast blivit bogsering av fartygen och väntetider har uppstått såväl norr som söder om området.

- Genom att de svenska och finska isbrytarna samarbetar och koordinerar verksamheten bra tillsammans samt att alla gör ett mycket bra jobb så flyter dock trafiken för tillfället på relativt bra och väntetiderna har nu kunnat reduceras, säger Tomas Årnell, chef för affärsområde isbrytning på Sjöfartsverket.

Även på Vänern har vindarna påverkat förhållandena och Sjöfartsverkets isbrytarresurser där, statsisbrytaren Ale samt Sjöfartsverkets arbetsfartyg Scandica, har fått jobba intensivt den senaste perioden.

- Prognoserna talar om fortsatt kyla i norr och vi får räkna med fortsatt istillväxt åtminstone från Sundsvall och nordvart, säger Tomas Årnell.

ATLE och ODEN fortsätter att främst vara verksamma i norra Bottenviken medan YMER tar hand om Norra Kvarken och norra Bottenhavet. FREJ assisterar främst trafiken på Sundsvall och Härnösand/Ångermanälven medan THETIS assisterar i Gävlebukten. De finska enheterna POLARIS, URHO och KONTIO är främst i norra Bottenviken medan OTSO, FENNICA och ZEUS håller till i södra Bottenviken, Norra Kvarken och norra Bottenhavet. Alla inblandade enheter jobbar dock där behovet är störst och isbrytarna i norr får bitvis gå sydvart för att hjälpa till i samband med att det stökar till sig i Norra Kvarken och för tillfället assisterar finska ZEUS trafiken på de svenska hamnarna i norra Bottenhavet.

ALE och SCANDICA assisterar trafiken på Vänern och i Trollhätte kanal och på Göta älv har Sjöfartsverket inhyrda bogserbåtsresurser som hjälper trafiken och ser till att isen slussas ut från området.

Arbetsfartygen FYRBYGGAREN och BALTICA har vid flera tillfällen brutit basrännorna på Mälaren.

Fakta om isbrytning

Industrin i Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Med tanke på landets geografiska läge och transportlängden utgör isbrytarna en viktig funktion för att Sveriges infrastruktur ska stå sig stark. Stora delar av basindustrin i Sverige har formats efter förutsättningen att sjöfarten fungerar året om, även under besvärliga vinterförhållanden.

Sjöfartsverket ser till att alla svenska hamnar kan ha öppet året runt. Sjöfartsverket bryter is till havs och assisterar, dirigerar, leder och bogserar fartyg som har problem att komma fram.

Sjöfartsverket har fem egna isbrytare: Ale, Atle, Frej, Oden och Ymer. Även Sjöfartsverkets arbetsfartyg Baltica och Scandica har isbrytarförmåga. Vid behov hyrs externa resurser i form av bland annat bogserbåtar in.

Isbrytarledningen är stationerad i Norrköping och är i tjänst dygnet runt under issäsongen.