Dukat för jul på Skansen

I Ekshäradsgården visas ett värmländskt julfirande från slutet av 1800-talet med ett vackert dukat bord och skaffning för gäster under julhelgerna. Hör bodde häradsdomare Per Larsson med familj och här finns mycket av det vi förknippar med jul, och en del som vi glömt bort. Under bordet huserade julbocken i halm. Här stod också en bytta och under måltiden smusslade man ner bitar av mat och dryck som hustomten skulle få. 
Över bordet hängde man en halmkrona och så tillverkades en sk löktnek. Det var det sista som togs in från åkern som bands till nekar. Varje ko skulle ha en tofs av säd till jul. 
På bordet finns bland annat smör, rågsiktskakor, ost, mesost, värmlandskorvar, fäskkorvar, rullkorv, pressylta, lutfisk, potatis med skal och risgrynsgröt. På spisen står grytan med skinkspad för dopp i grytan, och huvudrätten på julafton var skinkan. 

På fällbänken står en flaska brännvin, bröd och ost för att bjuda gäster på så att ingen skulle ta julen med sig när han eller hon gick. 

Brödhögen var en viktig del på julbordet både här och i andra delar av landet. Brödet skulle stå och samla kraft under julhelgen. Det åts först efter trettonhelgen, eller sparades till vårplöjningen. På Oktorpsgården pryddes julhögen av ett vinteräpple. Under det fanns en vetekringla, sen ett vete- och rågbröd, ett rågsiktsbröd och underst ett grovt rågbröd. 

I övrigt var det ungefär samma rätter som fanns på julbordet - skinka, korv, smör och ost, korvar, bröd och risgrynsgröt. 

Julen var inte bara en tid då man åt sig mätt och nöjd, det var också en tid då man träffades och hade tid för lekar och upptåg. I de nedtecknade samtalen med hallänningar som levde under andra halvan av 1800-talet finns en mycket lång lista på lekar som vanliga under jul. Några exempel: Taga julbocken, Vagga, Stå upp med tjärknutan, Stiga upp med Boråsklövjan, Draga kävle, Stick upp, Taga styvern på stolen, Taga styvern på bordet, Sticka skomakaren, Mussla sko, Nappa spurven och så vidare. Att nappa spurven - sparven - gick ut på att en deltagare blev utsedd till ”spurv” och fick sätta sig på en stol mitt i rummet, man band för ögonen med en bindel och utrustade ”spurven” med en ”karbas” - en hopvriden handduk eller halmviska. Sen började de andra deltagarna ”nappa”, dvs rycka och nypa i ”spurven” tills någon blev träffad av ”karbasen”, och fick ta över den nesliga rollen. En halländsk blindbock. 

Ett fint julbord hittar man på Delsbogården från Hälsingland där det visas jul från mitten av 1800-talet. Exempel på julbock, julstång och julkärve visas i Älvrosgården från Härjedalen. Boktryckarbostadens fina 1840-talsmiljö visar hur de pyntade julgranen, en nykomling i julfirandet. 
Ett kaffebord och en tidsenligt klädd julgran visas i Posthuset. Dessutom finns postfröken på plats och säljer julkort och julfrimärken alla julmarknadshelger. En fin julgran från tidigt 1900-tal kan man också se i Väla skola och i järnhandlarens bostad pyntas och förbereds med städning och julklappar.