Skärtorsdag för alla häxor!

På skärtorsdag vimlar Skansen av små häxor, och en och annan trollkarl. De kommer in gratis och får göra sin egen kvast inför resan till Blåkulla.
I Skogens hus kan de påskpyssla, göra sjaletter, påskbrev, få ansiktsmålning och prova på att göra marsipan. I Back Mats stuga berättas sagor och på Bollnästorget kan de grilla korv och här håller också kvasttillverkningen till.
För de lite äldre finns påskmarknad på Marknadsgatan och i Oktorpsgården, Väla skola och Skånegården är det pyntat och uppdukat för att fira påsk så som man gjorde förr i tiden.

Gamla tiders häxor
Påskens traditioner är influerade av gammal folktro och seder som kommit till av rädslan för det onda. Att klä ut sig till påskkärring och hänga prydnadshäxor i påskriset har sitt ursprung i de stora häxprocesserna på 1600-talet, då man trodde att djävulen bjöd in häxorna till fest på Skärtorsdagen.

Dagens snälla påskkäringar har inte mycket gemensamt med forna tiders häxor, men från början imiterade påskkäringarna riktiga häxor, både till utseende och beteende. På 1800-talet hade de täckande masker, kvast, ibland smörjhorn och kaffepanna och försökte skrämmas genom att kasta ner sten i skorstenen eller lägga en glasskiva över skorstenen för att röka ut familjen.
Ursprungligen var det tonåringar och vuxna som klädde ur sig till påskkäringar medan det nu för tiden mest är små barn som klär ut sig för att samla in godis och pengar.

Varför skärtorsdag?
Namnet skärtorsdag kommer av verbet skära i betydelsen rena. Det var syndaförlåtelsens dag, en reningsdag genom nattvardens instiftande.

Källa: Nordiska museet.