När byggtakten ökar finns energivinster i solskydd

Det finns tecken som tyder på en försiktig vändning på byggmarknaden för nyproduktion. När byggtakten ökar har vi stora möjligheter att påverka den framtida energiförbrukningen i samhället. Solskydden har en viktig roll att spela i det arbetet.

Nästan 40% av EUs energikonsumtion förbrukas av byggnader, men potentialen för besparingar är stor. Inte minst när byggtakten förväntas att öka.

Det finns rapporter som visar att en bra solskyddsanläggning kan minska hela energibehovet i en ordinär kontorsbyggnad med upp mot 20%.

Energivinster året om

Solskydd bidrar till energibesparingar på olika sätt under olika årstider. För att förstå solskyddens totala energibesparande effekt behöver man titta på hur mycket energi som förbrukas, vad som går till spillo och hur mycket energi som tillförs under årets alla säsonger.

Särskilt blir det viktigt här i Norden med våra stora säsongsväxlingar. För till skillnad från den gängse uppfattningen ger solskydden energivinster året om här uppe i Skandinavien - inte bara under soliga sommarmånader.

Sommar: Skärma av före nedkylning

Att solskydd har en effekt på värmen är lätt att förstå för alla som sökt sig till den svala skuggan en solig dag. Solskydd är en passiv åtgärd som inte kräver så mycket energi jämfört med dyr aktiv kyla såsom luftkonditionering.

Luftkonditionering står globalt för 3% av det totala utsläppet av koldioxid vilket är mer än de globala utsläppen från flyget som ligger på ca 2,5%. Luftkonditionering står dessutom för 7-10% av all elektricitet som används globalt.

I Sverige ökar försäljningen av aktiv nedkylning – vilket går helt emot målsättningen med minskad energianvändning och koldioxidutsläpp. Med solskydd kan man få ett behagligt inomhusklimat utan den ökade belastningen som luftkonditionering innebär.

Utvändiga solskydd, som screens eller fasadpersienner, skärmar av och reflekterar bort solens värme innan den når in genom fönstret. Det blir extra viktigt här i Norden då våra täta hus är byggda för ett kallare klimat och för att hålla kvar värmen inomhus. För om solens strålar når in genom fönstret och träffar en yta så omvandlas det till värmestrålning som sedan inte kan passera ut genom samma fönster igen. Därför blir det extra viktigt med utvändiga solskydd – även om invändig solavskärmning också har viss effekt.

Höst och vår: Solen står lågt och värmer fortfarande

Det är naturligt att förstå att solskydden skärmar av och förhindrar olidligt värme och ofta tänker man sig att det är sommaren som är den största skurken. Men det behöver inte vara fallet. Under höst och vår står solen väldigt lågt här i norr vilket gör att solen lättare söker sig in genom fönstret. Även om temperaturen i sig ofta är högre på sommaren så är det solens strålar som vi behöver skärma av och dessa hittar lättare in under höst och vinter.

Dessutom hjälper solskydden mot irriterande bländning när solen står lågt vilket är en extra bonus på exempelvis kontor, skolor, äldreboende och sjukhus. Det är i sig ingen energivinst men ändå en viktig faktor för välmående och koncentration.

Vinter: Skärma av före uppvärmning

Vi här upp i norr uppskattar ofta stora fönsterpartier i våra hus och på våra arbetsplatser. Dagsljuset är nyttigt för oss – inte minst på dessa nordliga breddgrader under det mörka vinterhalvåret. Det gör att vi uppskattar arkitektur med många eller stora fönsterpartier.

Men mycket fönster skapar utmaningar under året då det både riskerar att släppa in mycket värme när det är varmt men också att kyla ner inomhusluften när det är kallt. Den varma inomhustemperaturen kyls ner av de stora kalla fönsterpartierna vilket såklart får en effekt på energianvändningen och kostnaden för uppvärmning.

Invändiga solskydd, såsom spolrullgardiner eller energieffektiva gardiner, kan sänka energin när det är kallt ute genom att fungera som extra isolering. Genom att fälla ner / dra för solskyddet på natten, kan man i vissa fall halvera u-värdet på systemet. U-värdet är det värde som mäter hur mycket värmeförlust ett fönster har. Ju enklare fönster, desto större skillnad. Men även energivinster går att räkna hem i byggnader med moderna isolerglas.

Maximerade energivinster

Mest energibesparingar får man alltså om man tittar på solskyddens sammantagna effekt under hela året och genom att kombinera utvändiga med invändiga solskydd. Det är bra att tänka ”solskydd före kylning” när det är varmt och ”solskydd före mer uppvärmning” när det är kallt.

Genom ett automatiserat solskyddssystem med sensorer för vind, sol och värme får man bäst effekt. Nu börjar vi även se en seriös marknad för solskyddsstyrning och automatisering med solceller.

Vill man maximera sin hållbarhetsinsats så kan det vara klokt att titta på hållbara eco-vävar till sina solskydd.

Källor

• https://press.byggfakta.se/pre...
• https://sverigesradio.se/artikel/7273393
• https://www.svt.se/nyheter/inrikes/allt-fler-vill-kyla-ned-sitt-hem-med-luftkonditionering
• https://ourworldindata.org/global-aviation-emissions
• https://ourworldindata.org/air-conditioning-causes-around-greenhouse-gas-emissions-will-change-future