Ingen midsommar utan Linie Aquavit - Specialkomponerat sillrecept av Årets kock 2012

Ett gammalt talesätt säger att midsommarnatten inte är lång men sätter sju och sjuttio vaggor igång. I Sverige är snapsen den högtidligaste formen av festmarkörer. Vi har fler ritualer och bordsregler för snapsens intagande än för exempelvis vinet och avecen vilket gör snapsen till en viktig ingrediens i midsommarfirandet.  Linie Aquavit har också sin gedigna historia där varje flaska passerar ekvatorn två gånger – en historia som faktiskt är alldeles sann. Midsommarafton är höjdpunkten på sommarhalvårets fester. Det är då den ljusa natten vänder och det är tid för fest, mat o dryck. Vi lät Klas Lindberg – Årets kock 2012 komponera ett sillrecept unikt för Linie Aquavit och han valde helt sonika att slänga i en skvätt:

Recept: Sill med fänkål och silverlök 4 personer

• 0,5 dl ättika 12%
• 1 dl socker
• 1,5 dl vatten
• 2 msk fänkålsfrön
• 10 st svartpepparkorn
• 1 st silverlök, hyvlad i 2 mm tunna skivor
• 50 g fänkål, hyvlad i 2 mm tunna skivor         
•  4 urvattnade sillfiléer, skurna i sneda bitar
• 5 cl Linie aquavit

Koka upp alla ingredienserna till lagen, låt kallna helt.

Varva sillen med silverlöken och fänkålen, avsluta med lagen och Linie Aquavit

Låt stå i 2 dagar i kylen

Fakta: Lysholms Linie Aquavit, art nr 59, 700 ml, Pris 259 SEK

För bilder och annan information eller smakprov på såväl sill som snaps var vänlig kontakta:

Sara Hemmingsson, presskontakt Linie Aquavit

Tel: 0737-828 282

E-mail: sara@inspiration.se

Historien om Linie Aquavit

Det är drygt tvåhundra år sedan som skeppets Trondhjems Prøve lämnade Norge för en seglats till Indonesien. Skeppet var lastat med norska produkter som torkad fisk och ost men ombord fanns också några fat med akvavit som man tänkte sälja när man kommit fram. Det kryddade brännvinet var gjort av familjen Lysholm, som var akvavitproducenter och handelsfamilj i Norge. Väl framme upptäckte man att dryckesvanorna såg helt annorlunda ut i Indonesien så det enda man kunde göra var att ta med faten hem till Norge igen. När de var tillbaka smakade man på spriten och upptäckte att den var mycket rundare och godare än den som hade lagrats under samma tid i Norge.

Under hela färden hade faten med akvavit stått uppe på däck och utsatts för skeppets gungningar och rullningar, hårda, kalla regn och stark sol och detta hade alltså gjort att smaken på akvaviten blivit rundare och mer elegant än tidigare. Allt sedan dess har man använt sig av denna metod för att framställa Lysholms Linie Aquavit men idag åker man en annan rutt. Sedan många år är det stora norska rederiet Wilhelm Wilhelmsen ansvarigt för mognadsresan och 1985 lade man om färden så numera färdas Lysholms Linie Aquavit också till USA, Australien och Japan. På baksidan av etiketten på varje flaska kan man se vilket skepp som akvaviten fraktats på samt mellan vilka datum som resan varat.

Här i Norden är det gammal tradition att dricka öl och brännvin till maten och då gärna en akvavit med smak av kummin, anis och fänkål. Akvavit konsumeras och produceras i hela Norden på liknande sätt med ett undantag och det är i Norge där man gör spriten av potatis. Norsk akvavit måste därtill lagras på använda sherryfat. Fatlagringen i sig är unik för akvavit och påminner om den som används för skotsk whisky. I övriga Norden gör man sprit av säd som sedan kryddas och buteljeras. Akvavit kommer av latinets ”aqua vitae ” som betyder ”livets vatten”. Namnet kommer sig av att kryddat brännvin, och för all del även vanligt brännvin, ursprungligen användes som medicin. Om man blev friskare av det är väl tveksamt men det kanske blev roligare att vara sjuk, vem vet? Så småningom övergav man tanken på den eventuellt medicinska effekten och idag dricker vi akvavit för att det är gott. 

Den norska akvaviten är, som sagt, en udda ”akvavitfågel” bland Nordens alla kryddade brännvinssorter. Detta för att den är tillverkad på potatissprit men också för att den, enligt lag, måste fatlagras. Även den norska akvavit som är helt färglös är fatlagrad men då bara i några månader vilket inte ger någon färg. Norges kanske mest kända spritprodukt, Lysholms Linie Aquavit är ett av de mer extrema exemplen på fatlagring då den lagras inte bara på fat utan också skeppas ett varv runt jorden. Under en del av lagringstiden, cirka fyra månader, ligger faten ombord skeppet som åker jorden runt. Detta för att smaken rundas av när faten utsätts för skeppets gungningar samt kraftiga temperaturväxlingar från väder och vind

För mer information om händelsen var vänlig kontakta:

Svante Selling, country manager på Arcus Sverige

Tel: 08-545 534 30

E-mail: svante.selling@arcussweden.se