Lönsamt att bekämpa allvarlig skadegörare

Det skulle vara lönsamt för skogsbruket att ägna mera kraft åt bekämpningen av rotröta, som årligen beräknas kosta en miljard kronor i form av sämre virkeskvalitet och lägre tillväxt. Det visar nya kalkyler från Skogforsk.

- Den största ekonomiska nyttan av stubbehandling får man i skogsbestånd på bördig mark med korta omloppstider, säger Magnus Thor, rotröteexpert vid Skogforsk. Behandlingen ska då göras både vid gallring och slutavverkning, men idag är det tyvärr få som behandlar stubbar vid slutavverkning.

Dessutom bör man även bekämpa rötan på bördiga marker i norra Norrland. Idag är det mycket ovanligare med stubbehandling i norr än i söder. Samtidigt beror det delvis på att Norrlandsskogarna har en större andel magra marker, och på dem är åtgärden inte så lönsam, enligt Magnus Thor:

- Det beror främst på att det är långa omloppstider och lägre timmervolymer i de skogarna, säger han. Då får man inte igen pengarna man satsar på att skydda skogen.

Å andra sidan har studien inte tagit hänsyn till nyttan av att på längre sikt bromsa rotrötan, som blir allt vanligare i Sverige.

- Det kommer att överföras betydligt mer röta till nästa skogsgeneration från obehandlade hyggen än från behandlade hyggen, säger Magnus Thor. Detta kommer att förvärra problemet och kringskära skogsnäringens handlingsfrihet på sikt.

Kontakt: Magnus Thor, Skogforsk: 018-18 85 96, magnus.thor@skogforsk.se Erik Viklund, kommunikationschef: 018-18 85 40, erik.viklund@skogforsk.se

Fakta om rotröta Svampen rotticka är granens allvarligaste skadegörare och omkring 15 % av granarna i södra och mellersta Sverige är angripna. Rotrötan beräknas kosta skogsbruket en miljard kronor per år.

Vid avverkning minimerar man spridningen genom att behandla stubbarna med pergamentsvamp, som konkurrerar ut rottickans sporer. Alternativet är att avverkning inklusive gallring sker vid minusgrader, då sporer inte sprids. Andra skötselåtgärder som påverkar rötutvecklingen i ett bestånd kan vara trädslagsbyte, blandskogsalternativ och stubbrytning.

I Skogforsks studie simulerades rötutvecklingen för tre skogsbestånd med olika behandlingsalternativ. Sedan beräknades virkesvärdet med hjälp av aktuella prislistor från fem delar av Sverige. Slutligen beräknades nuvärdet av behandlingsalternativen.

Arbetet ingick som en del av en större utredning, ”Lönsamma åtgärder för ökad tillväxt på Sveaskogs marker”, som genomförts på uppdrag av Sveaskog. Resultaten bedöms vara representativa för hela det svenska skogsbruket.