Sammanfattning från barn- och utbildningsnämndens möte 4/10

Positiv prognos för barn- och utbildningsnämnden i tertialrapport 2

Barn och utbildningsnämnden prognostiserar ett positivt resultat på 3,9 miljoner kronor i den tertialrapport som avser perioden januari till och med augusti 2021. Det är en förbättring med 3,5 miljoner kronor sedan förra prognosen.

Under året har nämnden fått ett statsbidrag på 6,4 miljoner kronor för att kompensera för effekterna av covid-19. Medlen har bland annat använts till extra undervisning under eftermiddagar och kvällar, studiedagar och lov samt för att kompensera för ökade kostnader för lovskola.

– Pandemin har haft både positiva och negativa effekter på ekonomin. Vi ser till exempel ökade kostnader för vikarier, framförallt inom grundskolan, men vi ser också minskade kostnader för exempelvis måltider inom gymnasieskolan, säger Anders Karlsson (M), ordförande barn- och utbildningsnämnden.

Positiva och negativa ekonomiska effekter av pandemin

Inom förskolans verksamhet har andelen frånvarande barn varit högre än andelen frånvarande personal vilket lett till lägre vikariekostnader. Samtliga förskolor har arbetat hårt med att höja sin digitala kompetens för att kunna bedriva konferenser, hålla utvecklingssamtal och föräldramöten digitalt. Inom grundskolan har personal varit frånvarande i högre utsträckning vilket lett till ökade vikarie- och sjuklönekostnader. Högstadieskolorna har periodvis bedrivit fjärr- och distansundervisning vilket lett till ökad digital kompetens. Flera skolor har under pandemin satsat på att använda digitala läromedel i större utsträckning, särskilt för lästräning och i natur- och samhällsorienterande ämnen. Gymnasieskolan har bedrivit fjärr- och distansundervisning under större delen av läsåret. Övertidskostnader har ökat då personal arbetat under kvällar och lov för att ge elever extra stöd. Den största positiva effekten på ekonomin är lägre måltidskostnader inom gymnasieskolan.

– På grund av pandemin finns det fortfarande en osäkerhet i prognosen och det är svårt att säga hur enheternas ekonomiska resultat kommer att påverkas på längre sikt. Däremot kan vi med säkerhet säga att det kommer att krävas insatser för att se till att barn och elever får den utbildning de har rätt till, säger Anders Karlsson (M), ordförande barn- och utbildningsnämnden.

7 miljoner till grundskolan och gymnasieskolan

I juni beslutade kommunfullmäktige om en budgetförstärkning till barn- och utbildningsnämnden på sammanlagt 34 miljoner kronor under sex terminer. På dagens möte (4/10) beslutade barn- och utbildningsnämnden att de 7 miljoner kronor i förstärkning som gäller för år 2021 ska fördelas till grundskolan och gymnasieskolan.

Budgetförstärkningen är till för att barn och elever ska få den utbildning de har rätt till, trots pandemin. Medlen ska möjliggöra extra insatser för att ta igen undervisning och ge barn och elever extra stöd. Det kan exempelvis handla om undervisning på eftermiddagar/kvällar, helger och lov. Det kan även vara insatser för att stärka möjligheten för barn och elever som behöver extra stöd i undervisningen/arbetsmiljön eller kring sin psykiska hälsa.

Fördelningen av medlen baseras på antal elever och innebär att grundskolan tilldelas knappt 5 miljoner kronor och gymnasieskolan får strax över 2 miljoner kronor. Budgetförstärkningen inkluderar även fristående huvudmän inom grundskolan och gymnasieskolan.

– Vi ser även ett behov under år 2022 och 2023 att förstärka förskolans budget. Förskolan har haft en stor frånvaro bland barnen kopplat till restriktioner för covid-19 vilket medfört att dessa barn missat värdefull undervisning. Även här behövs ytterligare insatser framöver, säger Anders Karlsson (M), ordförande barn- och utbildningsnämnden.

Riktlinjer för trygghet och studiero samt polisanmälan

Barn- och utbildningsnämnden beslutade idag (4/10) att anta en reviderad riktlinje för trygghet och studiero. Riktlinjen syftar till att konkretisera ansvar och befogenheter på olika nivåer inom sektor barn och utbildning samt vara ett stöd i skolornas arbete med trygghet och studiero. Revideringen av riktlinjen innebär även ett tydliggörande av hur sektorn ska hantera och agera när brott begås under skoltid.

– De grundläggande förutsättningarna för att skapa trygghet och studiero är ett aktivt arbete i enlighet med den värdegrund och kunskapssyn som anges i skollagen och läroplanerna. I och med revideringen av riktlinjen synliggör vi detta viktiga arbete ytterligare i verksamheten, säger Anders Karlsson (M), ordförande barn- och utbildningsnämnden.

Oförändrat programutbud för Gymnasium Skövde 2022/2023

Barn- och utbildningsnämnden beslutade idag (4/10) att bibehålla nuvarande programutbud för Gymnasium Skövde till läsåret 2022/2023.

– Vi har en bra mix av program och generellt ett högt söktryck till flera av dem, därför ser vi ingen anledning till att ändra på något inför kommande läsår, säger Anders Karlsson (M), ordförande barn- och utbildningsnämnden.

Följande program finns inom Gymnasium Skövde:

Gymnasieskolan

• Barn- och fritidsprogrammet 
• Bygg- och anläggningsprogrammet
• Ekonomiprogrammet
• El- och energiprogrammet
• Estetiska programmet
• Fordons- och transportprogrammet
• Handels- och administrationsprogrammet
• Hantverksprogrammet
• Humanistiska programmet
• Introduktionsprogrammen
• Industritekniska programmet
• Naturvetenskapsprogrammet
• Restaurang- och livsmedelsprogrammet
• Samhällsvetenskapsprogrammet
• Teknikprogrammet
• VVS- och fastighetsprogrammet
• Vård- och omsorgsprogrammet

Gymnasiesärskolan

• Nationella program
• Individuella program

Inför varje ny skolvalsperiod ska kommunerna rapportera sin gymnasieorganisation (sitt programutbud) till antagningskansliet på Skaraborgs kommunalförbund. Därefter fattar kommunalförbundet beslut om aktuell gymnasieorganisation för hela Skaraborg.

Digitalisering i skolan påskyndad av pandemin

Enligt skollagen ska barn, elever och medarbetare ha god och likvärdig tillgång till digitala verktyg och resurser i syfte att förbättra utbildningen och effektivisera verksamheten. Sedan tidigare finns en av barn- och utbildningsnämnden beslutad plan som innebär att en likvärdig tillgång till digitala verktyg succesivt ska byggas ut och vara uppnådd år 2023.

Pandemin har påskyndat digitaliseringen och inom förskolan har målet om att barngrupperna ska ha tillgång till läsplattor redan uppfyllts. För medarbetarna pågår en omställning från gemensamma digitala verktyg till att varje medarbetare har ett eget digitalt verktyg, exempelvis läsplatta.

Varje skola ansvarar för att, inom ramen för sin enhetsbudget, skapa likvärdig tillgång till digitala verktyg.

– Barn och elever har rätt till en tillgänglig lärmiljö och en likvärdig utbildning. Digitaliseringen av förskolan och skolan har fått god hjälp på vägen genom åtgärder kopplade till pandemin och redan nu har mål som gäller för 2023 i utbyggnadsplanen av digitala verktyg uppnåtts, säger Anders Karlsson (M), ordförande barn- och utbildningsnämnden.

Kontakt

Anders Karlsson (M), ordförande barn- och utbildningsnämnden, 0736-22 49 31