Några kända varumärkens ursprung

Det är väl känt hur George Eastman i slutet av 1880-talet skapade varumärket Kodak och vi ska inte upprepa detta här.  Om någon läsare inte känner till historien kan ni kontakta oss så ska vi berätta. Mindre känt är ursprunget till andra varumärken. Kanske vet många svenskar att Losec går tillbaka på ”low secretion” men hur många känner till bakgrunden till Nexium? Här följer några exempel på hur några kända varumärken kom till (flertalet är hämtade från Adrian Room; Dictionary of Trade Name Origins; Routledge & Keegan, 1982).

Först en liten utflykt till kuriosakabinettet. Den jättelika medicin- och kemikoncernen Bayer AG grundades 1868 och deras första viktiga varumärke var Aspirin som var bildat som kortform på tyskans ”Acetylirte Spirsäure” (acetylsalicylsyra). Aspirin är idag i många länder degenererat, det vill säga, namnet har förlorat sin status av varumärke och används generiskt för alla produkter med substansen acetylsalicylsyra . En liten lustighet är att Bayer själva bidrog till att varumärket degenererades genom att i ansökan ange Aspirin som varumärke för – just – aspirin!

Bayers varumärken är oftast mera kända än företaget självt. Bland hundratals kända varumärken kan nämnas ogräsbekämpningsmedlet RoundUp och vitaminpreparatet Berocca. Mindre känt är att man en gång tog fram varumärket Heroin som ett läkemedel mot hosta… Produkten lanserades 1895 och fanns att köpa fram till slutet av första världskriget. Ironiskt nog lanserades heroin som ett icke beroendeframkallande alternativ till morfin. Namnets ursprung är inte helt klart men många tror att det är bildat av tyskans ord för heroisk; ”heroisch”.

NEXIUM – AstraZenecas efterföljare av Losec. Togs fram internt i samarbete med en av de större namnbyråerna Interbrand. Namnet speglar den framtidstro som många hade inför millennieskiftet år 2000;  ”NEXt millennIUM”. Sannolikt hade namnet idag inte godkänts av de medicinska läkemedelsmyndigheterna då namnet innehåller en så kallad INN-stam. Suffixet –ium är nämligen definierat som ett vetenskapligt kännetecken för ammoniumprodukter.  Läkemedelsmyndigheter som EMA, European Medical Association, slår numera hårt ned på varumärken med definierade ordstammar som del av namnet.

TOYOTA - Företaget bildades i början av 1930-talet av den japanske uppfinnaren Sakichi Toyoda. Det ursprungliga patentet från 1929 var för tillverkning av en automatisk vävstol, men när sonen Kiichiro tog över använde han detta patent för att konstruera en bil. Namnet ändrades från Toyoda till Toyota då familjemedlemmarna sägs ha varit vidskepliga. De japanska tecknen för Toyoda blir 10 till antalet medan det för Toyota endast behövdes 8, en siffra som i Japan är ett turnummer.

PENGUIN – Sägs komma från sekreteraren till grundaren av Penguin Books som - året var 1935 - lär ha sagt; ”Why not Penguins?”  Grundaren Allen Lane lät genast en medarbetare teckna en pingvin. Namnet uppfattades som både lite lätt humoristiskt och elegant och var dessutom lätt att illustrera i svart och vitt.  Två år senare lär Allen Davis ha hört någon kund i en bokhandel förväxla Penguin med ordet Pelican, varpå han även registrerade detta namn som varumärke. Det följdes av en radda namn på bokserier och förlag med namn på fåglar på just P; Peregrine, Puffins, Ptarmigans, Peacock. När Penguin Books slogs ihop med Longman Young Books vidgade man dock spåret något och tog fram varumärket Kestrel, alltså tornfalk på engelska.

SONY – Företaget som tog fram detta varumärke bar namnet Tokyo Tsushin Kogyo Kabushai Kaisha (Company) och man insåg snabbt att man, när man tog fram den första transistorradion , behövde ett klatschigare varumärke! Man beslutade först att namnet skulle vara TKK, men problemet var att det redan existerade ett känt TKK i Tokyo; Tokyo Kyuko KK (Tokyo Express Company). Redan tidigare hade man använt namnet Soni för bandspelartejp, men man ansåg att namnet på engelska skulle kunna uttalas ”so-nigh” (som i ”så nära”) varpå man ändrade till Sonny. Nu skulle detta namn i sin tur kunna associera till det japanska ordet son med betydelsen ”förlust”. Till slut kom man fram till att transistorn skulle få namnet Sony, som ansågs lösa alla språkliga problem och 1958 antog man detta som namn för hela företaget.

Åter till kuriosakabinettet. Kodak anses av många vara ett av de bättre varumärkena och har likt det engelska Penguin inspirerat många till att söka sin inspiration i namnet. Kodak och musik. Naturligtvis blev det Muzak  som 1936 togs fram som varumärke för ljud som elektroniskt kunde överföras från en fonograf . Idag är ordet degenererat i svenskan och finns upptaget i Svenska Akademiens Ordlista med betydelsen ”bakgrundsmusik i offentliga miljöer”.  Dock knappast med de positiva associationer det var tänkt att sprida.  Trots detta lever Muzak Holdings LTT kvar i USA i höggradig välmåga och säljer bakgrundsmusik som dagligen når cirka 80 miljoner lyssnare enligt Wikipedia.