Trafikförvaltningens Hållbarhetsredovisning 2023: Fokus på hela värdekedjan

Årets hållbarhetsredovisning för kollektivtrafiken redovisar för första gången hela verksamhetens klimatpåverkan. Den tydliggör hållbarhetsarbetet i allt från resor i SL-trafiken till depåer, byggnationer och kontorsverksamhet.

Trafikförvaltningens hållbarhetsarbete ligger i framkant när det gäller omställningen till förnybar energi. SL ska bidra till att minska klimatpåverkan med 50 procent år 2030. Busstrafiken drivs sedan flera år med biodrivmedel och kommer att minska klimatpåverkan ytterligare då bussflottan blir mer energieffektiv med fler elbussar i trafik. En handlingsplan finns också för att verksamheten ska bli mer energieffektiv och bidra till att minska klimatpåverkan med 50 procent år 2030.

Ny beräkningsmodell

I Hållbarhetsredovisningen för 2023 breddar förvaltningen perspektivet genom att analysera och redovisa klimatpåverkan i hela värdekedjan. Från att tidigare ha fokuserat på utsläppen från SL-trafiken (från drivmedel, el, värme och kyla) räknar man genom det nya sättet även in utsläpp kopplat till ny- och ombyggnationer, tjänsteresor, fordonstillverkning med mera.

Beräkningsmodellen som förvaltningen använder följer Greenhouse Gas-protokollet (GHG) och bygger på att SL-koncernen behöver införliva kraven enligt EU-direktivet CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive). Direktivet syftar till att öka transparensen och tydligheten i bolagens hållbarhetsrapportering och att beräkna klimatpåverkan i enlighet med GHG-protokollet kommer bli ett lagkrav. I Europa ska 50 000 företag följa CSRD-direktivet. För SL:s del ska redovisningen göras i samband med verksamhetsberättelsen för 2025.

I enlighet med den nya klimatberäkningsmodellen delas verksamhetens utsläpp in i tre olika grupper, så kallade scopes:

•Scope 1 visar SL:s direkta utsläpp som sker inom den egna verksamheten, så som bränsleförbrukning. Denna grupp har tidigare varit huvudfokus.

•Scope 2 visar indirekta utsläpp från inköpt el, värme och kyla.

•Scope 3 visar samtliga övriga indirekta utsläpp, till exempel från bygg- och anläggningsprojekt, underhållsarbeten, inköp och kontorsverksamhet.

Rapporten redovisar hur koldioxidutsläppen är fördelade på respektive område. I den ingår både trafikförvaltningen och förvaltningen för utbyggd tunnelbana.

Utsläpp per scope

1 växthusgasutsläpp: 27 585 (ton CO2-ekvivalenter)

2 platsbaserade utsläpp (systemperspektiv för nordiska elsystemet): 43 685/ marknadsbaserade utsläpp: 8 603

3 utsläpp: 186 215

Totalt:

Totala klimatutsläpp – platsbaserade: 257 485

Totala klimatutsläpp – marknadsbaserade: 222 403

Scope 3 högst klimatpåverkan

Sammanfattningsvis redovisar den nya modellen att scope 3 står för den största delen av växthusgasutsläppen. Så att även om de direkta och indirekta utsläppen i vår verksamhet fortfarande står för en betydande del av klimatpåverkan ligger största delen av utmaningen inom byggprojekt samt inköp av varor och tjänster.

Förbereder för fler elbussar

– Genom att redovisa hela SL-koncernens klimatpåverkan tar vi nästa steg i vårt fortsatta klimatarbete. Det betyder oerhört mycket om fler väljer att resa med kollektivtrafiken i stället för att åka bil eftersom kollektivtrafiken spelar en oerhört viktig roll för att vi ska nå de globala hållbarhetsmålen, säger Maria Röjvall, hållbarhetschef på trafikförvaltningen.

Förra året hade SL 35 elbussar i drift. Men även om elbussflottan inte utökades under 2023 så håller flera depåer på att förberedas för att kunna ta fler elbussar i drift under kommande trafikstarter. I augusti 2024 sker exempelvis trafikstarten för upphandlingen E42 Bromma/Solna/Sundbyberg där cirka 190 nya elbussar ska sättas i trafik.

I vårt arbete med att kollektivtrafiken ska nå en halvering av klimatpåverkan till 2030 har elektrifiering av busstrafiken en mycket viktig roll.

Kvinnors trygghet i fokus

Hållbarhetsredovisningen är i sin helhet indelad i social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet och olika hålbarhetsprojekt bidrar gemensamt till att skapa en välfungerande och hållbar kollektivtrafik. Inom social hållbarhet är trygghets- och tillgänglighetsfrågorna viktiga fokusområden och sedan hösten 2021 pågår till exempel ett arbete med att stärka kvinnors trygghet när de reser med kollektivtrafiken.

Hållbara leverantörskedjor

Ett annat viktigt område är arbetet med hållbara leveranskedjor.

– Det finns mycket som vi kan utveckla och förbättra ännu mer. I samarbete med flera trafikhuvudmän har vi tagit fram en rapport som kartlagt tillverkningskedjan kring tillverkningen av elbussar och batterier i Kina som är den största tillverkaren av sådana produkter i världen. Rapporten är en viktig grund som vi behöver ha med oss i framtida offentlig upphandling av batteridriven busstrafik, säger Maria Röjvall.