Situationell brottsprevention på agendan

[Ur Säkerhetsinstallatören #3 2021]

Efter nästan exakt 1,5 år utan några branschevenemang i pandemins spår gick det att ta på förväntningarna inför Säkerhetsdagen som anordnades av Föreningen Säkerhetsbranschen. På plats för att tala om det rådande säkerhetsläget i samhället, fanns bland andra före detta stadsministern Fredrik Reinfeldt, kristdemokraternas Ebba Busch och Johan Olsson, chef för polisens operativa avdelning. 

Säkerhetsinstallatören fick möjlighet att ställa några ytterligare frågor till Fredrik Reinfeldt efter hans anförande, läs artikeln nedan. 

Du kan ta del av reportaget från Säkerhetsdagen och intervjuerna i sin helhet i #3/21 av Säkerhetsinstallatören. Länk till e-publikationen hittar du längre ner. 

Fredrik Reinfeldt är ordförande i Centrum för AMP, som har till uppgift att starta och utveckla särskilda AMP:er, att aktivera avgränsade offentliga platser. Centrumet baseras på Fredrik Reinfeldts arbete i den Trygghetskommission han tidigare ledde. I sitt tal inledde han med att lyfta fram problematiken med att definiera ordet trygghet, ett begrepp han menar i mångt om mycket är svårt att innehållsmässigt precisera annat än att det är en subjektiv upplevelse av en känsla.

– Hur använder vi trygghetsbegreppet i trygghetsmätningar om det inte finns en definition, frågade han sig själv och sin publik.

Trygghet i det offentliga rummet
Enligt Fredrik Reinfeldt är samhället i det mesta upptaget vid de större brotten, vilket förvisso faller sig naturligt, men via Trygghetskommissionens arbete belyste man alla de hundratusentals brott med lägre straffvärde som sker årligen. Fokus för honom, Trygghetskommissionen och Centrum för AMP är den situationella brottspreventionen och hur man får medborgare att känna sig trygga och säkra i det offentliga rummet. För att tala om detta knöt han åter an till definitionen av trygghet och hur väl valt begreppet egentligen är för att mäta just trygghet.

– Trygghet är ena måttstocken och säkerhet är den andra. För det finns verkligen något som är säkerhet, det är den faktiska risk vi löper eller inte löper för att utsättas för brott, förklarade han.

Medan trygghet är svårt att mäta är säkerhet å andra sidan mätbart, menade Reinfeldt. Genom att höja säkerheten på fysiska gemensamma ytor och platser i samhället kan vi också få fler att uppleva sig trygga.

Branschen står för teknisk support
Säkerhetsinstallatören passade på att fråga Fredrik Reinfeldt vilken roll säkerhetsbranschen har i den situationella brottspreventionen? Svaret var att vi – bland annat – står för en ifyllnad i form av teknisk support.

– Kameraövervakning är viktigt, tidigare övervakade vi två tre torg i hela Sverige, idag har vi kommit mycket längre än så, okej vi är inte London men vi är på god väg, förklarade Fredrik och fortsatte: Här kan säkerhetsbranschen komplettera med kunskap och teknik, samma sak vad gäller hur flödena ser ut på olika platser.

Vidare menade han att anmälda brott inte är en bra återspegling av trygghet eller hur brottsutvecklingen ser ut i samhället.

– Det finns ett stort mörkertal och här kan ny teknik följa upp vad som egentligen händer. Det är till exempel intressant hur en plats syns i sociala medier, vilka ord används när personer är på den här platsen, också vidare.

Botten i botten
Fredrik Reinfeldt använde också benämningen hot spot, ej bokstavligen heta platser utan fysiska platser där säkerhetsläget är bekymmersamt. Enligt honom är det på dessa platser som myndigheter ska vara och verka. Han menar också att det är så det fungerar i många andra länder, att man ser till att dessa platser populeras på ett helt annat sätt.

– Av olika skäl så gör vi inte så i Sverige och därför förstår vi också för lite om platsen och här kan därmed säkerhetsbranschen förse oss med tekniska instrument för hur man över tid ska verka för att platserna mellan husen ska bli trygga.

För enligt Fredrik Reinfeldt är det just i botten som det är botten just nu. Han förklarade det ungefär som att det idag, och särskilt i framtiden, är i toppen av våra städers fastigheter som vi ska bo, äta och umgås och han hänvisade till att allt fler restauranger etablerar sig högt upp i luften, även här i Sverige. Bland molnen är det kanske tryggt, men det är värre med säkerheten på bottenplan och precis utanför där lokalhyrarna finns, där är upplevelsen av trygghet i många fall avsevärt lägre. Det är också på våra gator och torg som brottsligheten tar plats.

Offentliga utrymmen låses in
Vi frågade slutligen vilken roll fysiska lås skulle kunna spela för en upplevd ökad trygghet bland våra medborgare. På den frågan svarade Fredrik så här:

– Låsutveckling är intressant, påpekade han. Offentliga utrymmen som går ner sig låser man ofta in. Vi borde hitta mer flexibilitet i hur man låser och använda lås mer på ett sätt som gör det tillgängligt. Digitala lås växer ju också och väcker bland annat frågor om vilka som ska få låsa.

Eftersom lås varken är Fredriks eller Trygghetskommissionens domäner, ville han inte gå djupare in i frågan men avslutade med att säga att man bör låsa snyggt och på rätt sätt. De orden tar vi med oss.