Helsingborg når 3 procent i åtgärdstakt – så står sig kommunen i arbetet med enskilda avlopp

Arbetet med att åtgärda enskilda avlopp är avgörande för att minska miljöpåverkan och säkerställa långsiktigt hållbara vattenmiljöer. En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet.

I Helsingborg uppgår åtgärdstakten för 2025 till 3 procent, vilket motsvarar 47 åtgärdade anläggningar av totalt 1546.

Åtgärdstakten är ett centralt mått och beräknas som antalet genomförda åtgärder under ett år dividerat med det totala antalet enskilda avlopp. Det ger en tydlig bild av hur snabbt arbetet går och om kommunen är på väg att minska eller bygga upp ett åtgärdsbehov över tid. Ett enskilt år säger därför inte så mycket om det långsiktiga arbetet i en kommun. 5 procent åtgärdstakt är ett index och genom att se till trender över tid blir bilden tydligare och mer rättvis.

– Åtgärdstakten är ett konkret mått på om arbetet leder till verklig förändring. När nivån ligger under det som krävs byggs ett växande åtgärdsbehov upp, vilket innebär både ökade kostnader och större miljöutmaningar längre fram. Samtidigt ser vi att det finns kommuner som visar att det är fullt möjligt att nå en hög och stabil nivå, säger Caroline Harrå, branschutvecklare på VA & VVS-Fabrikanterna.

Den nationella analysen visar att skillnaderna mellan kommuner är stora. Vissa kommuner har etablerat ett långsiktigt och systematiskt arbete där tillsyn leder till åtgärder i ett jämnt flöde, medan andra arbetar mer sporadiskt och därmed riskerar att halka efter.

– De kommuner som lyckas bäst har integrerat arbetet i sin ordinarie verksamhet. Det handlar inte om tillfälliga projekt, utan om att skapa struktur, tydlig uppföljning och en jämn takt över tid. När det finns på plats ser vi också att åtgärderna faktiskt blir genomförda, säger Eva Ingverud, Branschexpert - Energi, klimat och miljö på Maskinentreprenörerna.

Bakgrunden till arbetet är att en stor del av Sveriges enskilda avlopp är äldre och inte uppfyller dagens krav. Bristfälliga anläggningar kan bidra till övergödning och påverka både lokala vattendrag, sjöar och grundvatten. Kommunerna har därför en central roll i att bedriva tillsyn och driva på åtgärder.

Den nationella undersökningen, som genomförs av VA & VVS-Fabrikanterna och Maskinentreprenörerna, visar att det inte främst är kommunens storlek som avgör resultatet. I stället är det hur arbetet prioriteras, organiseras och följs upp över tid som blir avgörande.

– Det finns i dag många goda exempel som visar att det går att nå rätt nivå. Det betyder att frågan i grunden handlar om prioritering och arbetssätt. För att lyckas behöver arbetet med enskilda avlopp bli en tydlig del av kommunens kärnverksamhet, med ansvar, struktur och långsiktighet, säger Caroline Harrå.

Fakta:

• Enskilda avlopp finns i stora delar av Sverige, främst utanför tätorter. Många anläggningar är äldre och uppfyller inte dagens krav. När avloppen inte fungerar som de ska kan de bidra till övergödning och påverka både miljö och hälsa.
• Kommunundersökningen har genomförts sedan 2006 och sedan 2009 inom ramen för Framtidens Små Avlopp (tidigare Aktionsgrupp Små Avlopp).
• Frågeställningen har alltid varit densamma: "Hur många tillstånd (inkl. anmälan) avseende enskilt avlopp (BDT samt WC+BDT) beviljades i er kommun/kommuner under 20XX?"
• I 2025 års enkät svarade 72 procent av kommunerna. Enkäten genomfördes under januari och februari 2026. Resultatet visar att det under 2025 beviljades 12 975 tillstånd för att åtgärda gamla enskilda avlopp. För att hålla god standard på de små avloppen krävs det att minst 36 000 avlopp åtgärdas per år.