Enskilda avlopp spelar en väsentlig roll för Sveriges beredskap och miljöskydd. I krissituationer som naturkatastrofer eller andra samhällsstörningar kan stora avloppsreningsverk slås ut, medan enskilda avloppssystem ofta kan fortsätta fungera. Detta gör dem till en viktig resurs för att upprätthålla grundläggande sanitet och skydda våra vattenkällor.
Sedan flera år tillbaka minskar andelen kommuner som åtgärdar sina små avlopp. Åtgärder som, om de inte tas om hand och genomförs, innebär negativ påverkan på vår miljö. Nu är det dags för kommunerna att ta ett större ansvar. – Vi släpar på en avloppsskuld som kan leda till förorenat dricksvatten, men tillsammans kan vi vända på det, säger Caroline Harrå, hos VVS-Fabrikanterna.
Nivån på åtgärdstakten i Sverige behöver ligga på 5% för att hålla beståndet av små avloppsanläggningar i bra skick. Med nuvarande åtgärdstakt på knappa 2% har vi en lång väg att gå. Det är en nedåtgående trend som är oroande i dessa tider när vi i stället borde ha ökat fokus på vår vattenmiljö.
Den 22 juni beslutade riksdagen att rösta igenom propositionen Vägar till hållbara vattentjänster vilket är glädjande. Men riksdagen röstade samtidigt ner förslaget om obligatoriska avloppskontroller. Vi vill nu uppmana nästa regering att våga ta tag i det här problemet. Ett så stort antal olagliga avlopp borde inte få vara i drift utan en enda kontrollinstans som säkerställer funktion.
Den nationella åtgärdstakten behöver ligga kring 5 procent för att hålla beståndet av små avloppsanläggningar i gott skick. Men sedan 2015 pekar dessvärre utvecklingen åt fel håll: Då var åtgärdstakten 3,2 procent – idag är den cirka 2 procent. I Östra Göinge var åtgärdstakten förra året under det nationella målet på 5 procent.
Den nationella åtgärdstakten behöver ligga kring 5 procent för att hålla beståndet av små avloppsanläggningar i gott skick. Men sedan 2015 pekar dessvärre utvecklingen åt fel håll: Då var åtgärdstakten 3,2 procent – idag är den cirka 2 procent. I Överkalix var åtgärdstakten förra året under det nationella målet på 5 procent.
Den nationella åtgärdstakten behöver ligga kring 5 procent för att hålla beståndet av små avloppsanläggningar i gott skick. Men sedan 2015 pekar dessvärre utvecklingen åt fel håll: Då var åtgärdstakten 3,2 procent – idag är den cirka 2 procent. I Övertorneå var åtgärdstakten förra året under det nationella målet på 5 procent.
