En ny nationell sammanställning visar att Sveriges åtgärdstakt under 2025 ligger på strax över 2 procent, vilket är betydligt lägre än den nivå på cirka 5 procent som krävs för att hålla jämna steg med behovet. I Norrtälje uppgår åtgärdstakten för 2025 till 4,3 procent, vilket motsvarar 706 åtgärdade anläggningar av totalt 16506.
Avloppssystemen är en grundbult i vår samhällsstruktur – nödvändiga för att skydda både människors hälsa och våra vattenmiljöer. De enskilda avloppen får sällan utrymme i diskussionen om hållbar infrastruktur, trots att de spelar en central roll i många glesbygdskommuner och kan vara avgörande vid kris.
Vid samhällsstörningar som översvämningar, elavbrott eller digitala intrång sätts infrastruk
Den nationella åtgärdstakten behöver ligga kring 5 procent för att hålla beståndet av små avloppsanläggningar i gott skick. Men sedan 2015 pekar dessvärre utvecklingen åt fel håll: Då var åtgärdstakten 3,2 procent – idag är den cirka 2 procent. I Norrtälje var åtgärdstakten förra året 4 procent, vilket vi vill lyfta fram eftersom det bidrar till en positiv inverkan på avloppsskulden.
I Stockholms län var åtgärdstakten förra året 3,6 procent, utslaget över alla regionens kommuner. Detta är något vi verkligen vill lyfta fram, att arbetet i Stockholms län bidrar till en positiv inverkan på avloppskulden.
Lokalt i Norrtälje var åtgärdstakten förra året 4,7 procent, vilket vi verkligen vill lyfta fram eftersom det bidrar till en positiv inverkan på avloppsskulden.
Under 2021 var den nationella åtgärdstakten 2,3 procent, i Norrtälje var åtgärdstakten under samma period 5,7 procent, vilket är jättebra och ett kvitto på en långsiktigt hållbar åtgärdstakt. Däremot fortsätter den sammanlagda avloppsskulden i Sverige att öka - och så även riskerna.
