Är förslagen i 3:12 och km-skatten en desperat jakt på medel för att reparera de läckande hålen i välfärden?

I början av 1900-talet hade vi i Sverige en fattig befolkning med i princip inget socialt skyddsnät. Samtidigt utvecklades en modern teknik och med det nya företag. Dåtidens politik och lagstiftning hade svårt att hänga med i svängarna och detta ledde till en oro på arbetsmarknaden. I kölvattnet av denna stora förändringsprocess lyckades kreativa och modiga ledare i samhället skapa en maktbalans på arbetsmarknaden baserade på kompromiss- och samförståndslösningar genom Saltsjöbadsavtalet. Grunden till 1900-talets framgångsrika svenska modell var fastlagd och den svenska folkhemstanken ett faktum.

Nu har vi än en gång oro i Sverige, den här gången utifrån ett omvänt perspektiv. Idag har vi ett omfattande socialt skyddsnät och en baktung myndighetsapparat som regering och riksdag försöker upprätthålla genom gamla ideal och gamla tankar. Med ständiga förslag på fler komplicerade lagar, ökad byråkrati, mer regelkrångel och ständigt ökande skattepålagor baserade på stelbenta strukturer, urholkas sakta men säkert förtroendet för det offentligas kapacitet. Det leder till den polarisering och till de allt mer ökande förtroendeklyftor som vi kan se runt omkring oss dagligen.

Just nu blir det extra påtagligt när politiken famlar kring de omdiskuterade förslagen om km-skatt, 3:12 regler och vinster i välfärden. Samtidigt varnar riksrevisionen för att de offentliga finanserna har ett underskott på 50 miljarder kronor de kommande fyra åren. Vi på Småföretagarnas Riksförbund upplever en desperation för att få in mer skattepengar från företagare för att mata den allt mer växande välfärdssektorn. Politikens ledarskap har saknat modet att reformera och utveckla det svenska småföretagsklimatet, trots alla fagra ord om vikten av entreprenörskap. Så istället för att fokusera på hur tillväxten kan öka och bli större på lång sikt, ägnas en allt för stor tid åt att kortsiktigt och ekonomiskt ohållbart reparera de läckande hålen på välfärdsområdet.

Samtidigt på andra sidan, bortom välfärdsapparatens bubbla, utvecklas och skapas ständigt nya företag med nya lösningar och idéer baserade på de utmaningar och möjligheter som globalisering, hållbarhet och digitalisering medför. För att dessa små växande företag ska kunna utvecklas till stora blomstrande jobbskapande industrier måste förtroende, kompromisser och samförstånd vara ledstjärnor. Precis som för hundra år sedan behövs det än en gång ett nytänkande av kreativa och modiga ledare. Ett ledarskap som inser att det krävs ett företagsvänligt Sverige som tar tillvara på de värderingar som var grundläggande för den svenska modellen. En stark, växande ekonomi är en förutsättning för en bibehållen välfärd som upprätthåller gamla värden viktiga för befolkningen.

Småföretagarnas riksförbund vill att politiken tar framgångsfaktorerna företagande, kreativitet och entreprenörskap på allvar. Det är först när politikerna lever upp till den gemensamma lovsången för ett företagsklimat i världsklass som vi gemensamt kan ta tillvara på alla de möjligheter till export som globalisering och frihandel medför.

Vår megafonröst och kamp mot politikens lappande och lagande av det ålderstigna och slitna byråkratitäcket kommer att behövas under lång tid framöver. Samtidigt är det viktigt att vi använder våra entreprenörsrötter till att komma med framåtsyftande förslag som tar Sverige in i en ny framgångsrik hundraårsperiod. Förhoppningsvis sitter det då någon om hundra år och säger att vi kan lära oss av vår historia där kreativitet och mod till förändring fanns i ledarskapet bland Sveriges småföretagare.

Leif Svensson
Förbundsordförande
Småföretagarnas Riksförbund