Räntesnurran Andersson: Vi behöver mindre skryt och mer problemlösning

Vi är alla angelägna om att slippa covid-19 och smittspridningen, men vi måste också hjälpas åt för att ta oss igenom den här svåra perioden. Gårdagens presentation av regeringens insatser för företagande i landet lät tyvärr som vanligt. Mycket skryt och fokus på vad som gått bra, men väldigt lite själv- eller probleminsikt. Många små företag har under långa tider förskotterat statens utlovade andel av olika aviserade stöd. För korttidspermittering kommer berättigade och fattiga företag få betala statens andel från 1 december ifjol till fram emot midsommar i år. Omställningsstöd, som kan sökas på torsdag, avser perioden från augusti ifjol.

Långsamma processer tvingar företag att låna pengar
Det aviserade nedstängningsstödet, som ingen utanför Regeringskansliet verkar ha sett än, ska bli den räddningsplanka som småföretagare hoppats på. Det verkar dock osäkert hur det ska utformas, men att det ska gå långsamt står klart. Ifall regeringen ska fatta beslut om nedstängning med hänvisning till den tillfälliga pandemilagen, så ska regeringens beslut underställas riksdagen inom en vecka. När det gäller stödet i sammanhanget så anser sig tydligen inte regeringen vuxen nog att fatta detta beslut, utan det ska göras först av riksdagen. Är det ytterligare ett försök att förlänga processer och tvinga företagare att låna pengar av staten?

Att skapa långsamma processer, genom krångliga regelverk, innebär att drabbade företag tvingas låna pengar. Att skryta med att räntan ”sänkts” till 3,1 % låter ju märkligt när staten själv betalar 0 % i ränta för att låna pengar. Bankir Anderssons skryt handlar då snarast om att vi har lyckats tvinga företagare att låna 4,5 miljarder på sitt skattekonto redan under årets första månader. Ifall man inte ”lyckas” tvinga landets företagare till ytterligare lån på grund av långsam handläggning, så innebär det i alla fall en räntevinst på 140 miljoner kronor. Blecktrumman skramlar väl falskt när stora staten ska tjäna räntepengar på utsatta företagare? I synnerhet när just staten förorsakat skadan genom restriktioner.

Hade skapat mer trovärdighet om sanningen kommit fram
Det är snällt att näringsministern beskriver positiva siffror och fokuserar på tillverkningsindustrin. För alla oss småföretagare hade det skapat mer trovärdighet om sanningen kommit fram. Det finns de som säger att statistik är som en bikini – det visar mycket men det döljer det viktigaste. Att mängden konkurser minskat 2020 beror till stor del på att staten begärt 1 200 färre företag i konkurs det i fjol jämfört med året före. I vart fall anger Domstolsverket det. Bakom all denna statistik finns vanliga företagare och deras familjer, många som har fått lämna hus och hem på grund av långsam och svårförståelig hantering.

Med en ökande arbetslöshet är det bra att man anställer fler tjänstemän hos Tillväxtverket, så att åtminstone de tillväxer. Ingen levande svensk har väl hört talas om att man snabbar på byråkrati för att fler byråkrater ska granska märkliga ansökningsförfaranden? En arbetsmarknadsåtgärd ska väl också kallas vid sitt rätta namn?

För att kunna skryta om stöd måste de faktiskt också betalas ut
Nu har pandemin, med allt vad det innebär av dödsfall och personliga uppoffringar, hållit på ett år. Vi önskar alla att den här mardrömmen får ett snabbt slut. Att vi tillsammans ska kunna ta oss igenom den här svåra perioden innebär uppoffringar för de flesta av oss, men staten beter sig oschyst genom att låta småföretagare stå för en alltför stor andel av notan. För att kunna skryta med stöd så måste de faktiskt också betalas ut.

För mer information, kontakta:
Erik Sjölander
Näringspolitiskt ansvarig, Småföretagarnas riksförbund
erik.sjolander@smaforetagarna.se