Revision i fablernas värld

Riksrevisionen har analyserat effekterna av den avskaffade revisionsplikten och lämnat en rapport över sina slutsatser under december 2017. Rapporten har en överraskande låg kvalitet och de slutsatser som dras har även ifrågasatts av ett flertal ledande branschorganisationer. I en artikel på realtid.se den 1 januari 2018 från John Osser på BDO hyllas rapportens slutsatser, vilket ger skäl att starkt ifrågasätta det resonemang som framförs.

Enligt rapporten har de bolag som valt bort revision haft en sämre tillväxt och lönsamhet än de bolag som valt att ha revision. Det motiverar John Osser med att revision inte bara handlar om att granska siffror utan även att lämna goda råd till företagen som bidrar till långsiktig utveckling.

Påståendet är uppseendeväckande. Revision är ett arbete som innebär en oberoende granskning av ett företags räkenskaper, inte att vara affärsrådgivare. Enligt aktiebolagslagen får inte heller den som är revisor samtidigt biträda bolaget med kontrollen över företagets affärer.

Diskussionen i rapporten kring ökat skattefusk är närmast löjeväckande och saknar helt faktagrund. Riksrevisionen påstår att bolagen sannolikt fuskar för att undvika skatt genom att minska både intäkter och kostnader. Påståendet är befängt i sig, då ingen företagare skulle hålla tillbaka sina affärer för att få lägre skatt. Att utpeka svenska företagare som skattefuskare utan faktagrund framstår som högst osmakligt. Att John Osser sedan förlänger analysen med påståendet att penningtvätt och terrorfinansiering är vanligast bland mindre företag gör inte slutsatsen mera verklig. John Osser har inget faktastöd för sina påståenden.

Några av rapportens slutsatser borde utvärderas mot grundläggande matematik. I den noteras t ex att anmälningar från revisorer har minskat kraftigt sedan revisionsplikten avskaffades för vissa företag. Men eftersom enbart en tredjedel av företagen numera har revisorer så borde ingen överraskas av att volymen minskar.

I rapporten framställs det som anmärkningsvärt att företag med sämre lönsamhet betalar mindre skatt, vilket för en normal bedömare följer av att 22 procent skatt på 100 kr blir mindre än på 200 kr. Att likställa detta med ökat skattefusk är bristande respekt för svenska företagare som kämpar hårt för sin överlevnad. Just de företagen som har haft svag lönsamhet är de mest sparbenägna. För dessa betyder det mycket att kunna sänka sina kostnader med 20 000 kronor genom att kunna avstå ifrån revision.

John Osser påstår att revision är ett av samhällets viktigaste verktyg för att upptäcka ekonomisk brottslighet. För alla som vet hur revision i praktiken utförs i ett mindre företag är påståendet skrattretande. I ett mindre företag med kalenderår kommer revisorn i 99 procent av fallen först efter räkenskapsårets slut en bit in på nästa år. Att det skulle vara ett effektivt verktyg för att förhindra brott som skulle kunna ha utförts föregående år faller på sin egen orimlighet. Den moderna revisionen innehåller snarare friskrivningsintyg som revisorn begär för att begränsa sitt egna ansvar, och inte att aktivt ta ansvar för sin arbetsinsats vid revisionen.

Sverige behöver ett friskt och sunt näringsliv, men att våra företagare skulle vara mera brottsliga än hela övriga EU som har långt högre gränsvärden än Sverige är ett helt ogrundat påstående. Om det är den synen en revisor har på sina kundföretag är det ingen överraskning att allt färre företagare vill ha revision.

Anders Andersson
Styrelseledamot
Småföretagarnas Riksförbund