Sänk energi och bränsleskatterna – för stärkt konkurrenskraft!

Europa har blivit indraget i ett krig i samma stund som Ryssland invaderade Ukraina. Känslan av osäkerhet och oro lyser igenom uttalande från politiker och experter runt om i världen. De strukturer kring frihandel, globala värdekedjor och ekonomisk utveckling som utvecklats under lång tid och som vi tagit för given riskerar nu att rubbas under en tid framöver. I tider av kris gäller det att vara realist gällande nuläget men optimist beträffande framtiden.

Sverige har tagit på sig en ambitiös målsättning att bli världens första fossilfria land, men för att detta ska kunna bli en realitet måste målbilden kunna förankras i verkligheten och den strategi som politiken fastlagt behöver omprövas utifrån rådande omständigheter. Möjligheten att bygga det tidigare starka svenska folkhemmet baserades till viss del på billig energi, möjlighet att förädla inhemska råvaror samt en god tillgång på fossila bränslen. För att bygga ett gott skydd mot klimatförändringarna har Sverige påbörjat byggnationen av ett nytt folkhem baserat på ren energi, hållbar förädling av råvaror i Sverige samt en övergång till icke fossila bränslen. Den nya byggnationen kräver stora investeringar, nya affärsmodeller och förändrade samhällsstrukturer, vilket i grunden är bra. Problemet är att landet i sin iver att nå målen påbörjat rivningen av det gamla huset samtidigt som husgrunden till det nya huset knappt är färdigställt.

När nu mörka regntunga moln närmar sig är varken det nya eller det gamla folkhemmet i funktionellt skick. Den rimligaste vägen är att snabbt reparera och rusta det gamla så det blir funktionellt och därefter möjliggöra byggnationen av det nya. Alternativet är att stå i stormens öga utan något skydd alls och försöka färdigställa det nya utan vare sig resurser eller rätt verktyg. Frågan är då vilket val Sverige gör för att skydda oss mot det oväder som hotar oss?

När yttre faktorer minimerar landets förmåga att fortsätta ”business as usual” måste politiken, civilsamhället, näringslivet och akademin samlas kring en enad linje för att säkerställa grundläggande behov och trygghet för landets medborgare. Investeringar måste initialt kombinera entreprenörskap och främja underhåll av redan etablerade samhällsfunktioner. Det handlar om att trygga livsmedelsförsörjning, säkerställa tillgång på bygg och konstruktionsmaterial, bygga upp regionala värdekedjor inom industrin, initiera statliga infrastrukturprojekt och se till att den stora majoriteten av företagare, mikro- och småföretagare, ges möjlighet att bedriva verksamheter och bidra till ett fungerande samhälle i en orolig tid.

Ett fungerande Energisystem och tillgång till bränsle är en förutsättning för mobilitet och skapande av trygghet i en otrygg situation. Skenande världsmarknadspriser kan inte rikspolitiken göra något åt men skatterna på dessa basvaror går att justera omedelbart.

Därför bör regeringen skyndsamt halvera elskatten och sänka bränsleskatterna till ett EU-genomsnitt. På så vis undviks företagskonkurser och förlorade arbetstillfällen, kostnadsläget stabiliseras vilket ger näringslivet den flexibilitet för nyinvesteringar som krävs för en hållbar utveckling. Därutöver skulle en sådan insats minska inflationstakten och sänka risken för räntehöjningar.

Förutom positiva ekonomiska effekter skulle sänkta punktskatter utgöra ett mycket starkt signalvärde från politiken att det finns en vilja att mobilisera en stark motståndskraft mot ett yttre hot.

Sänkt skatt på energi och bränsle är starkt efterfrågat av en stor majoritet och det vore en styrka för demokratin om politiken skyndsamt tillmötesgår denna majoritet för en ljusare framtid både på kort och lång sikt.