Sverige har ohållbart lite företagande

Ska Sverige lyckas nå målsättningarna i Agenda 2030 måste det offentliga samverka med näringslivet för att kunna ställa om och producera de varor och tjänster som krävs för att nå de globala målen. I Småföretagarnas Riksförbunds nya rapport Hållbart företagande tar vi ett nytt grepp och studerar företagandet i Sverige utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Där kan vi konstatera att det svenska näringslivet i nuläget inte är rustat att utgöra det viktiga verktyg som Sverige behöver för att vara globalt konkurrenskraftiga. Sverige behöver fler företagsamma och säkerställa att det blir tryggt, enkelt och lönsamt att starta och driva företag.

Ordet hållbarhet avser ofta miljö och klimat, men i enlighet med FN:s agenda 2030 handlar det också om social och ekonomisk hållbarhet. Vi finner att nivån av aktivt företagande är lågt i 19 av 21 svenska län, vilket försvårar arbetet med att uppnå flera av FN:s hållbarhetsmål.

Sett till antalet aktiva företag med minst en anställd, företagsamma, har Sverige något färre än 350 000 företag. Enbart i Stockholms och Jämtlands län utgör de företagsamma 5 procent eller mer av befolkningen, i resterande 19 län är nivån lägre än så. Lägst är det i Blekinge län, där så få som 3,4 procent av befolkningen är företagsamma.

Varje procentenhet fler företagsamma korrelerar med drygt 1,0 procentenheter lägre arbetslöshet bland kvinnor och 1,2 procent lägre arbetslöshet bland män. För unga är sambandet tre gånger så starkt.

De svenska länens låga nivåer av företagsamma hindrar hållbarhetsarbetet och särskilt uppnåendet av målsättningen om att verka för varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt och målsättningen om att främja social, ekonomisk och politisk inkludering.

Sett över hela Sverige driver få aktiva företag och deras antal riskerar att minska ytterligare. Andelen företagare som är över pensionsåldern är redan 38 procent, medan så få som tio procent av företagarna är unga. Det finns en påtaglig risk för att många av landets mindre företag under kommande år läggs ned, när de äldre företagare som driver dem inte kan fortsätta göra det.

Särskilt allvarligt är att Sverige har en väldigt låg nivå andel av kvinnliga företagare. Endast 20% av företagen med minst en anställd drivs av kvinnor, vilket är den lägsta nivån i hela EU. Detta går rakt emot målsättningen i hållbarhetsagendan, om att främja kvinnors ekonomiska möjligheter.

Till sist finner vi att utsläppskvoten, förhållandet mellan ekonomiskt värdeskapande och utsläpp av växthusgaser, är lägre i de län som har högre nivå av aktivt företagande. När företagsamheten ökar, stärks den ekonomiska aktiviteten, men utsläppen ökar inte i samma utsträckning.

Vi tror att framför allt tre saker kan åstadkomma en förändring och höja andelen företagsamma i Sverige:

Tydlighet. Det är svårt att driva företag när förutsättningarna ständigt förändras. Med enkla och långsiktiga spelregler avseende regelverk och beskattning kommer fler att kunna engagera sig som företagare.

Lärlingssystem. Ett lärlingssystem gör att unga kan bygga upp de kompetenser som behövs i små och medelstora företag – och i förlängningen skapa förutsättning för generationsskifte i företagen.

Uppvärdera välfärdsföretagande. Företagande i den kvinnodominerande välfärdssektorn ses ofta ner på, vilket är ett hinder för kvinnors företagande. Förändrade attityder krävs, så att jämställda Sverige slutar vara sist i EU-ligan sett till kvinnors företagsamhet.

Med ett stärkt företagande förbättras Sveriges chanser att uppnå flera hållbarhetsmål. Detta är ytterligare ett argument för reformer som gör det enklare att vara företagare i Sverige.

Nima Sanandaji, teknologie doktor och utredare

Mattias Andersson, näringspolitisk talesperson Småföretagarnas Riksförbund