Vågar man ansöka om omställningsstöd?

Regeringarna i våra grannländer har infört olika former av omsättningsstöd för att kompensera för att företag, i synnerhet de minsta, tappat mycket av sin omsättning. Omsättningstappen berodde inte på slarviga företagare, utan på Corona-pandemin och regeringsbeslut.

För att få möjlighet att söka stödet gäller att man visade svarta siffror 31/12 2019, att omsättningstappet är mer än 30 % för mars och april 2020 jämfört med samma period året före samt en omsättning på över 250 000 kr 2019 och normalt registrerad för F-skatt. Ansökningstiden ska börja gälla från första juli och gälla vissa fasta kostnader för mars och april 2020.

I motsats till våra grannländer har stöd till företag för minskad omsättning p.g.a. Corona endast begränsats till mars och april. Våra grannländers regeringar verkar ha större insikt i att pandemins skadeverkningar kommer att hålla i sig betydligt längre.

Begränsningarna innebär bland annat att nystartade eller växande företag diskvalificeras, liksom de som genomförde större investeringar under 2019. Den som håller på att avveckla sin verksamhet blir på detta vis uppmuntrad med omställningsstöd, men inte den som expanderar. Varför regeringen inte i handling vill uppmuntra växande företag framgår inte.

Att förfarandet blir extra betungande ligger i att förutom att ansökan ska signeras på heder och samvete, så ska i de flesta fall revisorsintyg bifogas. Vad revisorsintyget ska innehålla är inte klart ännu, men att kostnaden för detta ska bäras av företaget verkar stå helt klart. Förhoppningsvis utgör kostnad för revisorsintyget en avdragsgill kostnad i rörelsen. (I Danmark står staten för 80 % av kostnaden för det revisorsintyg man där efterfrågar.) Revisorsorganisationen FAR uppskattar att för ett litet till medelstort bolag skulle det kunna kosta mellan 25 000 och 100 000 kronor, för stora bolag cirka 200 000 kronor.

I den nya lagen utgör de flesta paragraferna hur kontroll ska kunna ske av stödet, men främst vilka konsekvenser någon brist eller felaktigheten i ansökan kan få. För omställningsstödsbrott kan det bli 2 års fängelse, men om brottet anses grovt kan det sluta med 6 års fängelse. Skatteverket ska till exempel få möjlighet till betalningssäkring redan vid en sannolik fordran, och det lär väl vara Skatteverket som avgör detta. Det är viktigt att inte offentliga stöd utnyttjas på felaktiga grunder, men man kan tycka att alltför stort fokus har här lagts på risker i stället för att bidra till småföretags överlevnad.

Den typ av kritik som framförs här har framförts av många remissinstanser men har inte beaktats i någon större utsträckning, snarare har regeringen lagt till nya oklarheter som:

”Utöver den nya lagen avser regeringen även att besluta om en ny förordning, där den huvudsakliga materiella regleringen av stödet kommer att finnas.”

”En särskild begränsningsregel som säkerställer att företag inte överkompenseras av stödet kommer att införas.”

”En möjlighet till stöd för administrativa kostnader som uppkommit med anledning av ansökan kommer att införas, upp till ett visst belopp.”

För en trängd småföretagare känns detta dribblande som ett oöverstigligt hinder, man måste ha tillgång till heltidsjurister för att hänga med i svängarna.

Med tanke på de stora osäkerheterna, den omfattande byråkratin, risken för straff samt att Skatteverket (läs regeringen) vill bestämma hur företaget hanterar sina ekonomiska förehavanden fram till juni 2021, så skulle jag inte rekommendera de minsta företagen att söka detta stöd. Stödet är för sent, begränsande och inte anpassat för de minsta företagen. Risker för efterföljande utredningar och bevisning riskerar att förta finesserna med stödet. Dessutom finns risker för personligt ansvar, kronofogden och fängelse för att man försökt rädda sitt företag, sin tillvaro och sina anställdas trygghet.

Erik Sjölander
Näringspolitisk talesperson
Småföretagarnas Riksförbund