Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Viljan att driva företag i Sverige minskar

Trots att Sveriges ekonomi befinner sig i en högkonjunktur, uppblåst av negativ statsränta och omfattande belåning bland hushållen, finns tydliga varningsklockor. Det råder i princip nolltillväxt i Sverige. Förra kvartalet växte ekonomin bara med 0,5 procent, lika högt som befolkningsökningen. Riksrevisionen varnar för att de offentliga kostnaderna ökar betydligt snabbare än vad regeringen räknar på. Vi vill till denna alarmerande bild addera en viktig trend som hittills inte uppmärksammats i den offentliga debatten – viljan att driva företag har minskat markant i hela Sverige och framförallt utanför storstadslänen.

I den nationella undersökningen Entreprenörskapsbarometern ställs en enkel fråga till allmänheten: ”Skulle du kunna tänka dig att bli företagare?” När den frågan ställdes år 2004 så svarade 57 procent att de skulle kunna tänka sig att bli företagare. När samma fråga ställdes i årets upplaga hade andelen sjunkit till 47 procent. Att tio procentenheter färre kan tänka sig att bli företagare idag är en viktig samhällstrend som knappt uppmärksammas. Vi bör komma ihåg att denna utveckling har skett framförallt under Alliansens tid vid makten. Den gängse bilden är att alliansregeringen förbättrade företagsklimatet, och att den nuvarande regeringen genom höjda skatter och förbud försämrar företagandets villkor. Det verkar som att allmänheten inte delar bilden av att företagandets villkor blev bättre ens under Alliansens två mandatperioder.

Vi har analyserat utvecklingen på länsnivå. Det mönster som framträder är högst intressant. År 2004 svarade majoriteten i samtliga län i Sverige att de skulle kunna tänka sig att bli företagare. År 2016 fanns bara ett län, Östergötland, där mer än hälften gav detta svar. En framträdande bild är att intresset för att driva företag är lägre i de län som inte omfattar storstäder. Den största förändringen har skett i Västernorrland där andelen som svarar att de skulle kunna tänka sig att driva företag fallit från 54 till 39 procent.

Den mediala bilden över att Alliansregeringen påtagligt förbättrat företagandets villkor stämmer inte. Den utveckling som skett är som visas nedan att i princip samtliga länder (med undantag från USA) förbättrade myndigheternas bemötande av företagen, som det mäts i den globala undersökningen Doing Business. Sverige var under Alliansens första mandatperiod ett land som klarade sig relativt väl, men tillhörde under den andra mandatperioden en av eftersläparna.

Allianspolitikerna hade en företagarvänlig retorik, men politiken levde inte upp till det. I slutet av 2013 förklarade till exempel Annie Lööf: ”I dag tvingas företag lämna in över 90 miljoner blanketter till över 70 olika myndigheter. Det är en ohållbar blankettflod som tar tid och pengar från produktiv verksamhet.” Verklighetsbeskrivningen var korrekt, men trots att regeringen länge uttryckte ambitionen att minska företagens regelbörda så skedde inte förbättring. Under 2012 publicerades en undersökning om företagens förutsättningar. Där tillfrågades personer som driver eget i Sverige om huruvida det blivit enklare eller svårare att hantera regelverken jämfört med fyra år tidigare. Tolv procent upplevde att det blivit enklare. Å andra sidan svarade 26 procent att det blivit svårare. År 2014 ställdes samma fråga i en ny undersökning. Återigen svarade tolv procent att regelkrånglet minskat sedan fyra år tidigare. Andelen som ansåg motsatsen hade däremot ökat till 29 procent.

Situationen har knappast blivit bättre under den nya regeringen. I en undersökning som publicerades av Skop i december 2015 visade det sig att 29 procent av företagarna ansåg att det blivit krångligare att följa de statliga regelverken, medan bara 3 procent upplevde en förbättring. PWC visar i undersökningen Företagarens vardag att 71 procent av företagarna ger regeringens arbete med småföretagarfrågor ett dåligt betyg, medan bara 9 procent ger ett bra betyg. Detta är ändå en förbättring jämfört med förra året, då 81 procent gav dåligt betyg och bara 2 procent bra betyg.

Vid sidan av regelkrångel och skatter finns också andra växande utmaningar för företagen – som konkurrens från svarta verksamheter och konkurrenter som överutnyttjar statliga subventioner för att kraftigt pressa ned priset på arbetskraft. Probleminsikten över de stora utmaningar som företagen stöter på tycks inte finnas hos något av de politiska blocken, kanske eftersom den politiska eliten alltmer fokuserats till Stockholm där högteknologiska start-ups har en betydligt mera optimistisk bild av framtiden än företagen i resten av landet. Hursomhelst finns skäl att föra en kritisk diskussion om hur företagandet åter kan bli attraktivt i Sverige. Att intresset för företagande är så lågt, i en tid då Sverige behöver växa med fler arbetstillfällen, är i grunden inte en hållbar situation.

Leif Svensson, Förbundsordförande Småföretagarnas Riksförbund

Nima Sanandaji, tekn. dr. och tillsammans med Erik Sjölander författare till boken ”Jakten på företagsamhet – Så kan Sverige hamna i topp” 

Ämnen

Taggar


Småföretagarnas Riksförbund är en partipolitiskt, etniskt, religiöst och kulturellt obunden organisation som arbetar för att främja privat företagsamhet. I styrelsen sitter aktiva småföretagare som driver medlemmarnas intressen bland annat genom opinionsarbete, debatt och möten med politiker.

Presskontakt

Sten Lindgren

Sten Lindgren

Presskontakt Förbundssekreterare Förbundsrelaterade frågor 0704953723
Caroline Szyber

Caroline Szyber

Presskontakt Vice Ordförande Politiska frågor 0708181421

Relaterat material