Vertikal integration – ett sätt att öka konkurrenskraften

Vertikal integration, vad är det?

Vertikal integration är när ett företag införlivar delar av försörjningskedjan i egen regi, delar som normalt görs av andra bolag. De delar man vanligen talar om är: Råvara – komponenttillverkning – produkttillverkning – system/maskin-tillverkning – distribution.

Man kan integrera bakåt, framåt eller både och. Bakåt innebär att t.ex. en systemtillverkare också börjar tillverka komponenterna och produkterna som ingår i systemet. Detta kan ske genom att man bygger upp en sådan produktion men mer vanligt är att man köper ett lämpligt företag. Framåt är när tillverkaren inkorporerar distributionen av systemen. Vad är då fördelarna och vad är riskerna med vertikal integration?

Oberoende av underleverantörer

En av de största fördelarna med vertikal integration är att man gör sig oberoende av underleverantörer och därmed de kostnader och den oförutsägbarhet som kan finnas med underleverantörer. I en högkonjunktur, vem prioriterar underleverantören om leveranserna inte räcker till alla och vilken effekt har det på priset? I en lågkonjunktur kan helt enkelt underleverantören hamna på obestånd.

Oberoendet av underleverantörer minskar också risken för störningar genom t.ex. strejker hos underleverantören. Det är också betydligt enklare att effektivisera sin egen process om man har full koll på alla stegen i processen, något som ger snabbare handläggningstider.

Att äga tidigare steg i försörjningskedjan ger med andra ord en bättre kontroll av verksamheten och man styr de tidigare stegen helt själv och, igen, blir oberoende av underleverantörer. Detta är särskilt påtagligt i industrisegment med få och stora konkurrenter, t.ex. automation med tryckluft så kallad industripneumatik. Ett företag som gjort detta med vertikal integration till en strategi är SMC Corporation, världsledande inom automation med tryckluft.

Kostnadskontroll

Med allt i eget hus får man med automatik bättre kontroll på kostnaderna. Kan man sedan fördela overheadkostnader, transportkostnader och andra driftskostnader på fler kostnadsställen blir slutresultatet en lägre totalkostnad. Denna lägre kostnad kan sedan användas till lägre priser och/eller ökad konkurrenskraft. Skalfördelarna är tydligare ju större företaget som integrerar är. Man får heller inte glömma bort att varje steg i försörjningskedjan, om det är ett separat bolag, ska ha sin marginal. Med vertikal integration blir det, det integrerande företaget som får marginalen på alla steg som är integrerade.

Finns det inga nackdelar med vertikal integration?

Den största utmaningen med vertikal integration är investeringskostnaden för att ha fabriker för alla led i försörjningskedjan. Man kan knappast ha en fabrik som tillverkar åt andra vilket naturligtvis är fallet för en oberoende underleverantörs fabrik som har flertalet kunder. Detta innebär att bara de allra största spelarna kan vertikalintegrera fullt ut.

En risk är också att det vertikalintegrerade konglomeratet blir mindre immun mot förändringar. Beroende på hur strukturen på företaget, som är integrerat, så kan det vara svårare för ett integrerat företag att ändra tillverkningen till nya produkter än det är för mer specialiserade företag.

Ändras förutsättningarna så är det är det svårare att dra nytta av detta om man har ansvar för hela produktionskedjan. Detta handlar om t.ex. valutakursers påverkan, produktion i lågkostnadsområden, effektivare och modernare produktionsmaskineri m.m.

Det är heller inte så enkelt att hantera stora förändringar i efterfrågan, man har sina fabriker och kan inte på ett snabbt sätt, som när man arbetar med underleverantörer, anpassa kostymen. Detta begränsar företagets flexibilitet.

Med en betydligt mer komplex produktions- och distributions-apparat är det också risk att man tappar fokus. En CEO för en komponenttillverkare som plötsligt ska bossa över systemförsäljning har heller inte alltid rätt erfarenhet att dra på. Kulturella skillnader mellan olika delar av det integrerade bolaget är också en utmaning, särskilt om integrationen gjorts genom ackvisitioner av andra bolag.

De flesta av dessa olägenheter blir enklare att hantera ju större företaget är. Igen vertikal integration är inte för alla utan bara för de allra största.

Ett exempel på lyckad vertikal integration

Som nämndes ovan är industripneumatiktillverkaren SMC Corporation ett exempel på lyckad vertikal integration. Här görs verkligen allt i eget hus, kanske inte riktigt allt, t.ex. aluminiumet till produkterna köps i form av aluminiumgöt och extruderingsämnen externt. De används för att gjuta lättmetallkomponenter samt strängspruta cylinderrör. Att ha eget gjuteri och strängsprutningsanläggning är inte särskilt vanligt i branschen. Faktum är att det inte bara är ett gjuteri, SMC gjuter komponenter i flera av sina fabriker.

Idag ingår en hel del elektronik i pneumatikkomponenterna och det SMC bland annat gjort är att bygga upp en egen ytmonteringsfabrik i Japan. Egentligen är det bara själva halvledarprocessen, kiselskivorna som görs utanför det egna företaget, resten gör man själva.

Integration framåt gör man genom att investera i en stor säljorganisation men använder också tredjepartsdistributörer. Olika segment av marknaden kräver olika typ av bearbetning.

Detta med den begränsade flexibiliteten hanterar man med att ha som ett strategiskt huvudmål att alltid växa och öka försäljningen. Produktionsanläggningarna är också dimensionerade för en tillväxt på 20% på ett år. 2017 när företaget ökade försäljningen med dryga 21% blev leveranssituationen för en del produktområden lite ansträngd men i stort klarade man av den volymökningen med befintliga tillverkningsresurser. Med tanke på att koncernen omsätter 50 miljarder SEK är det en verklig prestation.

Här spelade den vertikala integrationen en stor roll i att leveranserna fungerade så bra, trots den stora försäljningsökningen, som de gjorde. Företaget hade full kontroll på hela processen från aluminiumgöt till levererade produkter och delsystem. Mer information om SMC hittar du här.