Ekonom: Bättre samhällsvård ger mindre brottslighet

Barn och unga som varit placerade i samhällsvård begår särskilt ofta brott senare i livet. Men med bättre samhällsvård minskar risken för att de ska begå brott, skriver Matthew Lindquist i en ny SNS-rapport.

Över 26 000 barn och unga i Sverige tillbringade minst en natt i samhällsvård under 2021. Vanligast var placering i familjehem följt av institutionsvård på HVB-hem. I SNS-rapporten Påverkar samhällsvård barns framtida kriminalitet? undersöker forskaren Matthew Lindquist vad sådana omhändertaganden leder till.

»Att förflytta barn från sina familjer hör till de största ingrepp som samhället kan göra i familjelivet. Det sker förstås efter avvägning av vad som är bäst för barnen, men då gäller det också att veta vad ingreppet får för effekt«, säger Matthew Lindquist, professor i nationalekonomi.

I rapporten går han igenom forskningsstudier från bland annat Sverige, Kanada och USA. Mönstret är detsamma här som där: de som varit omhändertagna är överrepresenterade i brottsstatistiken. Barn födda i Sverige 1990 eller 1991 som var placerade i samhällsvård innan de fyllde tjugo år löpte till exempel tre till tio gånger högre risk att dömas för brott mellan 20 och 25 års ålder än barn som aldrig varit i samhällsvård.

»Sambandet är oroande tydligt, men därmed inte sagt att samhällsvården är skadlig. De här personernas kriminalitet som vuxna kan lika gärna bero på uppväxt- och levnadsförhållanden. I genomsnitt har de som varit omhändertagna lägre utbildning, sysselsättningsgrad och inkomst än andra. Dessutom lider de oftare av ohälsa«, säger Matthew Lindquist.

Han pekar på viktiga lärdomar från forskningen om omhändertaganden. Högre kvalitet på samhällsvården ser ut att ge lägre risk för att de placerade ska begå brott i framtiden. Och att misslyckas i skolan ger klart högre risk för kriminellt beteende som vuxen.

»Kostnaderna för kriminalitet är så höga både socialt och ekonomiskt att det verkligen borde löna sig att satsa på högre kvalitet i samhällsvården. Inte minst genom fler så kallade förstärkta familjehemsplaceringar i stället för institutionsvård. Sådana har visat sig minska såväl framtida brottslighet som antalet dagar som tillbringas i ungdomshem«, säger Matthew Lindquist.

Han vill även se skärpt tillsyn av att omhändertagna barn klarar skolan och är vid god hälsa. Därtill kan Inspektionen för vård och omsorgs resurser behöva ses över och Socialstyrelsens register utökas. Så säkras kontroll och uppföljning av placeringarna, resonerar Lindquist.

Om projektet

Rapporten Påverkar samhällsvård barns framtida kriminalitet? är en del i SNS forskningsprojekt Brottslighet och samhälle. Det pågår 2022–2024 och fokuserar på hur brottslighet kan motverkas samt på vilka åtgärder som är effektiva i sammanhanget.

Om författaren

Matthew Lindquist är professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning, SOFI, vid Stockholms universitet.