Gå direkt till innehåll
SNS stärker forskningen kring systemhotande brottslighet

Pressmeddelande -

SNS stärker forskningen kring systemhotande brottslighet

Under tre år har SNS drivit forskningsprojektet Brottslighet och samhälle om hur brottslighet med stor samhällspåverkan kan motverkas. Bland annat har infiltrering av myndigheter belysts. Mot bakgrund av de fortsatt stora problemen med systemhotande brottslighet väljer SNS nu att förlänga satsningen i tre år. Fokus framöver är organiserad brottslighet och kriminell ekonomi.

Forskningsprojektet Brottslighet och samhälle fortsätter att fördjupa kunskapsläget kring effektiva åtgärder för att stävja kriminalitet. I veckan möttes referensgruppen för det nya projektet för första gången. Projektet pågår till slutet av år 2027. Det kommer, utöver publicering av forskningsrapporter, att fungera som en arena för kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan aktörer som både påverkas och spelar en roll i att förebygga och motverka brottsligheten.

- Den systemhotande brottsligheten är fortsatt ett allvarligt hot för företag, ideella och offentliga aktörer och inte minst enskilda individer. Därför finns det ett stort behov av att SNS fortsätter bidra med kunskap för framtida policybeslut, säger forskningsledaren Louise Lorentzon, som tillägger:

- Det är ett kvitto på att det första projektet har varit till nytta, att många fortsätter att engagera sig och att referensgruppen stärks med ytterligare myndigheter och företag.

I likhet med det föregående projektet kommer Brottslighet och samhälle att ta ett brett grepp om frågorna och engagera forskare inom olika fält.

Bland de som ingår i referensgruppen finns Utbetalningsmyndigheten. Gabriella Bremberg, avdelningschef för dataanalys och granskning kommenterar myndighetens medverkan.

- Detta projekt ligger väldigt nära vårt uppdrag att upptäcka och förhindra välfärdsbrott och andra felaktiga utbetalningar. Den organiserade brottsligheten nyttjar att välfärdsystemet till stor del bygger på tillit för att lura till sig pengar. Det behövs mer kunskap för att kunna förhindra detta, säger hon.

Men den organiserade brottsligheten och kriminella ekonomin är också ett problem för många företag. Pär Bygdeson, vd på Livsmedelshandlarna, ser det därför som en självklarhet att vara med i fortsättningen av projektet.

- Detta är ett väldigt bra forum för att följa med i framkanten av den tillämpade forskningen, men också för nätverket och erfarenhetsutbytet med andra företag och offentliga organisationer som vi får tillgång till, säger han.

I projektets referensgrupp ingår följande samhällsaktörer från myndigheter, kommuner, företag och civilsamhälle:

Advokatsamfundet, Akavia, Deloitte, Ekobrottsmyndigheten, Fastighetsägarna Sverige, Finansdepartementet, Fryshuset, Försäkringskassan, Göteborgs Stad, Kriminalvården, Livsmedelshandlarna, Malmö stad, Mellby Gård, MKB Fastighets AB, Nordea, Polisförbundet, Polismyndigheten, SEB, Skatteverket, Stockholms stad, Svensk Försäkring, Svenskt Näringsliv, Swedbank, Tullverket, Utbetalningsmyndigheten och Åklagarmyndigheten.

Mellby Gård bidrar med finansiering till projektet.

Martin Hällsten, professor i sociologi vid Stockholms universitet, deltar som representant för SNS Vetenskapliga råd.

Läs mer om projektet här.

Kontakt:

Forskningsledare

Louise Loretzon

Louise.lorentzon@sns.se

070-791 21 72


Pressansvarig

Oscar Sundevall-Stampe

Oscar.sundevall@sns.se

072-530 48 90

Ämnen

Kategorier


SNS är Sveriges ledande mötesplats för saklig samhällsdebatt och en viktig källa till kunskap för beslutsfattare. SNS är en oberoende ideell förening grundad 1948, som sammanför företrädare för näringsliv, förvaltning, akademi och politik. 290 av Sveriges främsta företag, myndigheter och organisationer är medlemmar i SNS. SNS som organisation tar inte ställning i policyfrågor.

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Hur kan samhället förhindra återfall i brottslighet?

    Fler än fyra av tio av de som har dömts för ett brott återfaller i brottslighet inom några år. För att minska återfallsrisken och kostnaderna för samhället är det viktigt att identifiera vad som orsakar återfall. Detta skapar i sin tur förutsättningar för en mer evidensbaserad kriminalpolitik, något som nationalekonomen Randi Hjalmarson framför i en ny SNS-rapport.

  • Att bekämpa organiserad brottslighet: Lärdomar från antimaffiarörelsen i Italien

    Att bekämpa organiserad brottslighet: Lärdomar från antimaffiarörelsen i Italien

    Organiserad brottslighet är ett växande problem för svenska företag. En ny SNS-rapport visar att vi kan dra värdefulla lärdomar från arbetet mot maffian i Italien. Där har de "tre benen” – politisk vilja, adekvata lagar samt ett engagemang från civilsamhälle varit centralt för att framgångsrikt kunna motverka maffian, skriver statsvetaren Carina Gunnarson.

  • Statsvetare: Så kan organiserad brottslighet utnyttja myndigheters öppenhet och tillgänglighet

    Larm kommer tätt om hur kriminella lurar till sig pengar via välfärden. Sårbarheten för sådana brott kan vara särskilt stor i kommunerna, men är mer omfattande än så, skriver Carina Gunnarson i en ny SNS-rapport, som ger en bred kunskapsöversikt över hur organiserad brottslighet påverkar staten och kommunerna.
    Sverige ses som ett av världens minst korrumperade länder. Ändå kommer larm om hur gä

  • Nationalekonom: Övervakningskameror har minskat brott i stadsmiljö

    För effektiv bekämpning av brott krävs kunskap om vad särskilda åtgärder har för effekt. Övervakningskameror tycks kunna hjälpa, men det behövs fler svenska studier om detta, skriver Mikael Priks i en ny SNS-rapport.
    De senaste årens brottsutvecklingen har väckt debatt om vilka åtgärder som är effektivast mot kriminalitet. Men det råder brist på studier om detta ur svenskt perspektiv, konstater

  • Ekonom: Brottsligheten bland unga män kan minskas med beteende­vetenskapliga program

    Beteendevetenskapliga program får unga män att begå färre brott och vara mer närvarande i skolan. Samhällsekonomiskt är metoden också mer lönsam än andra förebyggande insatser. Det visar tongivande amerikanske professorn Jens Ludwig i en ny SNS-rapport.
    Förebyggande arbete mot brott brukar handla om sociala insatser. Men i stora amerikanska försöksprogram har fokus i stället riktats mot hur ung

  • Ekonom: Bättre samhällsvård ger mindre brottslighet

    Barn och unga som varit placerade i samhällsvård begår särskilt ofta brott senare i livet. Men med bättre samhällsvård minskar risken för att de ska begå brott, skriver Matthew Lindquist i en ny SNS-rapport.
    Över 26 000 barn och unga i Sverige tillbringade minst en natt i samhällsvård under 2021. Vanligast var placering i familjehem följt av institutionsvård på HVB-hem. I SNS-rapporten Påverkar