Ny rapport: Höga bränslepriser har gjort åkerinäringen mer produktiv

Kostnaden för drivmedel är en stor utgiftspost för åkerier. Men hur påverkar koldioxidskatt, ett stigande dieselpris och krav på biobränsleinblandning produktiviteten i åkerinäringen? I en ny SNS-rapport visar tre forskare att utsläpp från näringen minskade med 5 procent och de fossila utsläppen minskade med 30 procent under åren 2007 - 2020. Samtidigt ökade omsättningen med 23 procent.

I Klimatpolitik och effektivitet: lärdomar från åkerinäringen undersöker Gustav Martinsson, Per Strömberg och Christian Thomann hur svenska klimatpolitiska styrmedel – koldioxidskatten och biobränsleinblandning – påverkar produktivitet, utsläpp av växthusgaser och näringslivsstrukturen i åkerinäringen 2007–2020.

Dieselpriset steg kraftigt i Sverige under denna period, främst på grund av klimatpolitiska åtgärder. Följden blev att koldioxidutsläppen från näringen under samma period minskade med 5 procent. Samtidigt steg branschens reala omsättning med 23 procent. Om användning av biobränsle medräknas minskade de fossila utsläppen med 30 procent.

- Den tydliga slutsatsen är att politiker inte behöver välja mellan produktivitet och lägre utsläpp i åkerinäringen. Tvärtom har de stigande bränslepriserna skapat incitament för samlastning, bättre planering av rutterna och mer effektiva transporter, vilket gjort näringen mer produktiv, säger Gustav Martinsson.

Rapporten bygger på unika mikrodata på lastbilsnivå kopplade till företagsdata, vilket gör det möjligt att i detalj studera åkeriernas anpassning. I rapporten konstateras att det som främst driver ökad effektivitet är effektivare logistik.

De höjda drivmedelspriserna har också bidragit till att förändra sammansättningen i branschen, där stora åkerier (med fler än 50 lastbilar) kraftigt har ökat sin marknadsandel. Strukturomvandlingen välkomnas av forskarna på grund av dess klimatnytta.

- Att mer produktiva företag växer på bekostnad av mindre produktiva företag är nödvändigt. De större åkerierna har dessutom kunnat minska sina utsläpp betydligt snabbare. Om mindre åkerier ska stödjas ekonomiskt behöver det vara stöd för omställning och produktivitetsökning, inte stöd för att bevara mindre produktiva och mer utsläppsintensiva verksamheter, kommenterar Per Strömberg.

Reduktionsplikten sänktes 2024 och sedan dess har dieselpriset minskat med cirka 20 procent. Forskarna menar att osäkerheten kring styrmedel riskerar att minska branschens incitament att investera i klimat- och effektivitetshöjande åtgärder, oavsett om det är bättre logistik eller ny teknik.

- Det är viktigt att utsläpp är prissätta och att priset speglar samhällskostnaden för utsläpp. Och för näringen är stabilitet i villkor avgörande för att man ska våga investera i sin affärsverksamhet, avslutar Christian Thomann.

Författarnas policyförslag:

• Ökad förutsägbarhet: Klimatpolitiken måste vara långsiktig och stabil för att stimulera investeringar.
• Bibehåll kostnadsincitament: Vare sig via skatter eller reduktionsplikt måste bränslekostnaden fortsatt spegla utsläpp.
• Värna konsolidering: Strukturförändringar mot effektivare aktörer kan stärka både produktiviteten och minska koldioxidutsläppen.
• Stöd till teknikneutral effektivisering: Effektivitetsvinster bör uppmuntras oavsett om de sker via logistik eller ny teknik.
• Förbered för EU ETS2: Framtida kostnadsökningar i EU:s klimatpolitik kräver att svenska åkerier anpassar sig i tid.
  
  

Effekter av bränslepriser på produktivitet och utsläpp (utdrag ur rapport):

En ökning i bränslekostnad med 1 % leder till:

• 0,6 % högre produktivitet i genomsnitt.
• 1,5 % högre produktivitet i stora åkerier.
• 0,3 % lägre koldioxidutsläpp per omsatt krona i genomsnitt.
• 0,8 % lägre koldioxidintensitet i stora åkerier.

Om författarna

Gustav Martinsson är professor i finansiell ekonomi vid Stockholms universitet

Kontakt: gustav.martinsson@sbs.su.se / 08-16 30 26

Per Strömberg är professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm

Kontakt: Per.Stromberg@hhs.se / 08-736 91 19

Christian Thomann är docent i företagsekonomi vid Kungliga Tekniska högskolan

Kontakt: christian.thomann@indek.kth.se / 08-790 67 75

Om rapporten

Klimatpolitik och effektivitet: lärdomar från åkerinäringen är en del av SNS forskningsprojekt Klimatomställningen och näringslivet. Projektet bidrar med kunskap och underlag till diskussion om tänkbara åtgärder för hur näringslivet potential i klimatomställningen ska kunna tas tillvara.