Elkrisen 2022 visade på sårbarheter i elsystemet, där höga och volatila elpriser drabbade både hushåll och företag. Samtidigt ställer elektrifieringen krav på elproduktion, nätinfrastruktur och marknadsreglering.
I fjol tillsatte regeringen Elmarknadsutredningen. Syftet är att tydliggöra systemansvaret, stärka leveranssäkerheten och skapa bättre planeringsförutsättningar för framtiden.
Idag presenterar SNS Konjunkturråd 2025 sin rapport Investeringar i elproduktion för en hållbar energiomställning. Rapportförfattarna kommer fram till att marknaden kan åstadkomma en energiomställning som uppfyller Sveriges klimatmål. Statens huvudsakliga roll bör vara att skapa rätt förutsättningar för att vidareutveckla elmarknaden och genomföra en fortsatt kraftfull utbyggnad av elnätet.
De klimatförändrande utsläppen minskar inte tillräckligt fort. För att nå uppsatta mål krävs tydligare politiska styrmedel, skriver tre forskare i en ny SNS-rapport.
Klimatpolitiska rådet konstaterade nyligen att förd svensk klimatpolitik inte är tillräcklig för att nå uppsatta mål. Samma slutsats drar tre forskare i en ny SNS-rapport, Politikens roll för näringslivets klimatomställning. Till s
Tre nationalekonomer undersöker vad som krävs för att Sverige ska säkra nödvändiga investeringar i ny fossilfri elproduktion. I januari presenteras deras slutsatser i SNS Konjunkturrådsrapport 2025.
Sverige hör till de länder i världen som är mest beroende av el. I sin nya energipolitiska inriktningsproposition bedömer regeringen att elbehovet kommer att dubbleras till år 2045. Till dess ska la
Infångning och lagring av koldioxid är viktigt för att nå uppsatta klimatmål. Men det krävs stora satsningar för att få tekniken att tillämpas på bred front, skriver tre forskare i en ny SNS-rapport.
Teknik för infångning och lagring av koldioxid har hittills inte tillämpats i någon större skala. Det finns flera förklaringar till det, skriver forskarna Filip Johnsson, Kenneth Möllersten och Lar
Minskad avverkning av skog kan vara klimatsmart på kort sikt. Men långsiktigt är det inte givet att det leder till mindre utsläpp. Perspektiven måste vidgas i debatten om skogsbruket, skriver forskaren Robert Lundmark i en ny SNS-rapport.
Anspråken på skogen är stora. Förutom att bidra med råvaror förväntas den bland annat minska koldioxidutsläpp, bidra till biologisk mångfald och erbjuda fina
Krig, klimatkris, flyktingströmmar och växande handelshinder kräver ökat samarbete över landsgränser. Till stor del kan det ske inom internationella organisationer som redan finns. Men då måste de stärkas – och trenden går åt motsatt håll, skriver forskarna i SNS Demokratiråd 2023.
Internationella organisationer som FN, WHO och IMF behöver få bättre förutsättningar att hantera de problem som vä
Hittills har miljökraven i Sverige inte fått svensk industri att flytta produktion och utsläpp utomlands i någon större utsträckning. Det beror bland annat på företagens låga kostnader för koldioxidutsläpp samt tillgång till billig och ren el. Men situationen kan förändras när priserna nu stiger, vilket ställer krav på framtida klimat- och industripolitik, skriver forskarna Shon Ferguson, Rikard F
Fyra framstående forskare studerar mellanstatliga organisationers förmåga att bekämpa allvarliga globala problem. Bland annat granskas Förenta nationerna, Internationella valutafonden, Världshälsoorganisationen och Europeiska unionen. Slutsatserna presenteras till våren i SNS Demokratirådsrapport 2023.
Klimatförändringar, väpnade konflikter, flyktingströmmar, epidemier, finanskriser –
Nationalekonomen Charlotte Paulie är ny forskningsledare på SNS. En av hennes första uppgifter blir att starta ett projekt om klimatomställningen och näringslivet.
Charlotte Paulie disputerade i nationalekonomi vid Uppsala universitet i fjol och kommer närmast från en tjänst som forskare vid Statistisk Sentralbyrå, SSB, i Norge. Efter att ha gjort praktik på SNS år 2015 är hon redan välbekant m
SNS satsar på ett treårigt projekt med fokus på energiomställningen för att bli en självklar arena för samtal om en av vår tids stora frågor: hur framtidens energisystem bör utformas.
»En viktig utgångspunkt för projektet är de krav som de internationella och svenska klimatmålen ställer på energisystemet, i kombination med det faktum att samhället är beroende av en stabil och trygg energiförsör
Svensk tillverkningsindustri har minskat sina koldioxidutsläpp med 31 procent sedan 1990. Ungefär två tredjedelar beror på teknikutveckling och en tredjedel på att andelen verksamheter med lägre utsläpp har ökat. Det visar nationalekonomerna Gustav Martinsson och Per Strömberg i en ny SNS-rapport. Enligt deras analyser är det den marginalkostnad som företagen har på koldioxidutsläpp som är avgöran
I en ny SNS-rapport visar professor Maria Bratt Börjesson att många av de åtgärder som lyfts fram för att minska utsläppen från transportsektorn, såsom mer kollektiv- och cykeltrafik, förtätning och distansarbete, har relativt liten effekt. Drivmedelsbeskattning är betydligt mer effektivt men sektorn är redan högre beskattad än övriga sektorer och har bekymmersamma fördelningseffekter. På lång sik
Kol – inte konventionell olja – är det centrala klimathotet. Den svenska klimatpolitiken måste ha ett globalt fokus. Och gröna subventioner räcker inte. Det menar nio forskare i SNS Konjunkturråd 2020. De argumenterar också för att Sverige bör finansiera utsläppsminskningar i andra länder, driva frågan om klimattullar och finansiera insamling och lagring av koldioxid (CCS-teknik).
Forskarna har
SNS Konjunkturråd 2020 analyserar den svenska klimatpolitiken i ett globalt perspektiv. Syftet är att bidra till en konstruktiv diskussion och föreslå åtgärder för att öka politikens effekt på klimatet.
Klimatpolitik är ett komplext område där det finns ett behov av många perspektiv. I rådet ingår därför forskare från flera discipliner, med olika bakgrund och delvis också skiftande stå
Nu finns William D. Nordhaus SNS-rapport ”Kärnkraft och miljö – ett svenskt dilemma”, ursprungligen publicerad 1995, återigen tillgänglig. Rapporten har väckt förnyat intresse efter att Nordhaus tilldelades Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne i slutet av 2018.
I samband med att Nordhaus mottog Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne deltog han
Regeringen fattar beslut om investeringar i vägar och järnvägar för hundratals miljarder kronor på bristfälligt underlag. I många fall är projekten samhällsekonomiskt olönsamma, det vill säga nyttan i form av exempelvis kortare restider, bättre miljö och minskade olycksrisker motsvarar inte investeringskostnaden. Det är några av slutsatserna i SNS Konjunkturrådsrapport 2016. Vart är vi på väg? Sys