SNS Demokratiråd 2026: Fördubblad lagrådskritik mot sittande regering - och riksdagen reagerar sällan

Den svenska parlamentariska demokratin fungerar i flera avseenden väl. Riksdagen stiftar lag i en stabil takt och Konstitutionsutskottets granskningar har blivit mer eniga över tid. Samtidigt finns problem. Nuvarande regering har fått särskilt mycket, och allvarlig, kritik från Lagrådet. KU:s granskningar kan göras tydligare i sina slutsatser. Därtill utsätts en majoritet av riksdagsledamöterna för hot och hat.

Lagrådet har till uppgift att granska lagförslagens förenlighet med grundlagar och rättsordning. Rapporten visar att regeringen Kristersson under sina första två regeringsår fått både mer och allvarligare kritik från Lagrådet än någon tidigare regering sedan 2006. Men på detta har inte ens oppositionen reagerat nämnvärt.

– När allvarliga invändningar inte hörsammas av regering och riksdag är det en signal om att kvalitetssäkringen i lagstiftningsprocessen behöver förbättras. Vi föreslår att riksdagens självständiga juridiska kapacitet stärks, exempelvis genom att inrätta ett rättssekretariat, säger Jan Teorell, ordförande för SNS Demokratiråd 2026.

Lagrådets roll och kritik är otydliga i lagstiftningsprocessen

Rapporten indikerar att regeringar (2006–2024) hörsammar Lagrådets kritik i begränsad utsträckning. Det saknas även en tydlig ordning i riksdagen för hur Lagrådets kritik ska hanteras, vilket innebär att invändningar riskerar att få litet genomslag. Under perioden har riksdagen utan ändringar antagit 57 av 64 propositioner som har fått allvarlig kritik av Lagrådet.

– Vi föreslår att utskotten blir skyldiga att i sina betänkanden om lagförslag inkludera en redogörelse för Lagrådets yttrande. Samtidigt bör Lagrådet använda ett konsekvent språkbruk där kritik graderas. Det behöver tydligt framgå om kritik framförs och hur allvarlig den är, säger Jan Teorell.

Ett mer enigt men ibland otydligt konstitutionsutskott

Enigheten i Konstitutionsutskottet (KU) har blivit större enligt rapporten, och den ökade enigheten har inte skett på bekostnad av minskad kritik. Under regeringarna Persson och Reinfeldt kritiserades regeringen i 20 procent av fallen av ledamöter från ett regeringsparti. Under regeringarna Löfven, Andersson och Kristersson har andelen varit 51, 57 respektive 62 procent. Samtidigt menar forskarna att det ibland kan vara svårt att bedöma om KU menar att regeringen har brustit i sitt agerande.

– Vi föreslår därför att KU, precis som Lagrådet, bör använda ett konsekvent språkbruk där kritik graderas, säger Jan Teorell.

Över sex av tio ledamöter utsatta för fysiskt eller psykiskt våld

Rapporten undersöker också hot och trakasserier. Varje år uppger i genomsnitt 64 procent av riksdagsledamöterna att de utsätts för fysiskt eller psykiskt våld. Utsattheten är särskilt stor för yngre och personer med invandrarbakgrund. Kvinnor utsätts marginellt mer än män, men drabbas mer än tre gånger så ofta av sexistiska och sexualiserade angrepp.

Trakasserier och näthat kan ha stora konsekvenser för hur uppdraget utövas. Uppåt 40 procent av ledamöterna uppger att de har undvikit att uttala sig offentligt i vissa frågor av rädsla för att bli utsatta för hat, hot eller trakasserier. Den vanligaste frågan att undvika är migration.

– Vi ser att hat och hot tycks snedvrida den offentliga debatten på ett sätt som särskilt missgynnar de grupper, kvinnor och minoriteter, som historiskt exkluderats från politiken. Det räcker inte att bara fokusera på fysiskt våld - vi måste tänka bredare för att ledamöter ska kunna utöva sina uppdrag, säger Jan Teorell.

Viktigaste slutsatser:

Lagstiftning

• Den sittande regeringen har fått mer kritik från Lagrådet än tidigare regeringar sedan 2006.
• Regeringar hörsammar vanligtvis Lagrådets kritik endast i begränsad omfattning.
• Lagrådets kritik hanteras inte systematiskt i riksdagens utskott.
• Riksdagen reagerar i mycket begränsad omfattning när regeringen inte hörsammar Lagrådets kritik.
• Mellan 2006 och 2024 frångick riksdagen inte regeringens lagförslag i större utsträckning ju allvarligare Lagrådets kritik var – snarare tvärtom.
• Endast omkring 26 procent av riksdagsledamöterna från oppositionspartierna röstar nej till lagförslag som har fått allvarlig kritik av Lagrådet.

Granskning

• KU har blivit alltmer enigt i sin kritik av regeringen, och denna enighet har inte skett på bekostnad av minskad kritik. KU lyckas därtill i ökande omfattning uttrycka vägledande praxis.
• Det finns en risk att KU:s strävan efter enighet leder till urvattnade och svårtydda ställningstaganden.
• KU:s enighet vilar främst på informella normer, som lätt kan hotas av partilojaliteter i ett hårdnande politiskt klimat.

Representation

• Äldre och personer med arbetarbakgrund är underrepresenterade i riksdagen.
• 64 procent av ledamöter har utsatts för hot eller trakasserier, vilket är mer än tre gånger så mycket som anställda inom till exempel bevakning och säkerhet (21 procent).
• Unga ledamöter och ledamöter med invandrarbakgrund utsätts oftare än andra för hot och trakasserier.
• Kvinnliga ledamöter är särskilt utsatta för sexualiserande och könsnedsättande angrepp. 41 procent har utsatts under ett givet år, mot 12 procent för manliga ledamöter.
• Riksdagsförvaltningens och partiernas åtgärder fokuserar på att förhind­ra fysiskt våld, trots att det psykiska våldet dominerar.
• Åsiktsrepresentationen mellan ledamöter och väljare är god och har stärkts under de senaste 20 åren.

Demokratirådets reformförslag:

Lagstiftning

• Riksdagens utskott förpliktigas att i betänkanden om regeringens propositioner inkludera en redogörelse för Lagrådets yttrande om lagförslaget.
• Inrätta ett rättssekretariat i riksdagen eller stärk på annat sätt riksdagens oberoende juridiska kompetens.
• Utred en förstärkning av Lagrådets kansli.
• Lagrådet bör använda ett standardiserat språkbruk för att uttrycka graden av allvar i sin kritik av lagförslag.

Granskning

• Stärk minoritetsskyddet i konstitutionsutskottet.
• Konstitutionsutskottet bör använda ett standardiserat språkbruk för att uttrycka graden av allvar i sin kritik av regeringen.

Representation

• En bredare definition än ”fysiskt våld” måste tillämpas för att säkra riksdagsledamöternas möjligheter att fullt ut utöva sina uppdrag.
• Särskild hänsyn bör tas till de behov som kvinnliga ledamöter, de med invandrarbakgrund och unga har kring stöd vid psykiskt våld.
• Utred återinförandet av krav på att vara folkbokförd i den valkrets man representerar (det så kallade bostadsbandet).
• Partierna bör vidta åtgärder för att öka andelen arbetare och äldre i riksdagen.

Om SNS Demokratiråd

SNS Demokratiråd forskar om demokratins förutsättningar, förhållanden och utveckling. Demokratirådet inrättades i mitten av 1990-talet och har sedan dess skrivit om principiella och dagsaktuella frågeställningar om demokratin på lokal, nationell och global nivå. Författarna svarar helt och hållet för analys, slutsatser och förslag.

Om författarna

Jan Teorell (ordförande) är innehavare av Lars Johan Hiertas professur i statskunskap, Stockholms universitet
Kontakt: jan.teorell@statsvet.su.se / 070-868 18 91

Sandra Håkansson är doktor i statsvetenskap, Uppsala universitet
Kontakt: sandra.hakansson@statsvet.uu.se / 073-694 60 05

Daniel Naurin är professor i statsvetenskap, Göteborgs och Oslos universitet
Kontakt: daniel.naurin@pol.gu.se

Johanna Rickne är professor i nationalekonomi på SOFI, Stockholms universitet
Kontakt: johanna.rickne@sofi.su.se / 070-433 73 88

Patrik Öhberg är docent i statsvetenskap, Göteborgs universitet
Kontakt: patrik.ohberg@som.gu.se / 0760-48 45 85