Pressmeddelande -
SNS Demokratiråd 2026: Klarar riksdagen av uppdraget som folkets främsta företrädare?
Riksdagen är demokratins kärna – men det finns förvånansvärt lite aktuell kunskap om hur den sköter rollen som folkets främsta företrädare. Inför valåret 2026 granskar därför SNS Demokratiråd Sveriges riksdag. I fokus står tre frågor: Hur väl representerar riksdagen väljarna, är riksdagen bra på att stifta lagar och fungerar riksdagens granskning av regeringsmakten?
Bland riksdagens grundläggande funktioner finns att representera folket, lagstifta och granska regeringsmakten. Trots att riksdagen är kärnan i den svenska demokratin finns det lite aktuell forskning om hur dessa uppgifter sköts i dag och hur väl riksdagen uppfyller sitt demokratiska uppdrag.
- Trots riksdagens avgörande roll i den svenska demokratin finns förvånansvärt lite aktuell forskning om hur väl den speglar väljarkårens sammansättning, hanterar lagstiftningsprocessen och sköter granskningen av regeringsmakten. Därför är det särskilt angeläget att vi under valåret 2026 undersöker och granskar hur riksdagen hanterar sin roll som folkets främsta företrädare, säger Jan Teorell, ordförande i SNS Demokratiråd.
SNS Demokratiråd 2026 kommer att undersöka riksdagens arbete utifrån tre perspektiv:
- Representation: Speglar riksdagens sammansättning väljarna åsiktsmässigt och socioekonomiskt? Vilka möjligheter har ledamöter att uppfylla sitt uppdrag, och skiljer sig dessa åt beroende på exempelvis kön, ålder och socioekonomisk bakgrund?
- Lagstiftning: Hur väl fungerar lagstiftningsprocessen från initiativ, via beredning, till debatt och beslut? Är riksdagen ett effektivt lagstiftningsmaskineri? Stiftas ändamålsenliga lagar som kan tillämpas samtidigt som de uppfyller kraven på rättssäkerhet?
- Granskning: Hur väl fungerar de verktyg och befogenheter riksdagen har för att granska regeringen? Vilken faktisk betydelse har exempelvis Konstitutionsutskottets granskningar för utövandet av regeringsmakten.
SNS vd, Ilinca Benson, kommenterar inriktningen för den kommande Demokratirådsrapporten:
- Det är viktigt att kunskapen om riksdagen är aktuell och nyanserad inför valet nästa år. Därför är jag väldigt glad över att några av Sveriges främsta forskare på området tagit sig an den här uppgiften inom ramen för SNS Demokratiråd.
Rapporten från SNS Demokratiråd publiceras den 15 april 2026.
Om SNS Demokratiråd
Sedan 1995 presenterar fristående forskare rapporter om demokratins funktionssätt och principer. Syftet är att stimulera till saklig debatt kring folkstyrets villkor och utveckling. Rapporternas författare svarar för analys, slutsatser och förslag. SNS som organisation tar inte ställning till dessa. Läs mer om SNS Demokratiråd här.
Om författarna
Jan Teorell (ordförande) är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet
Kontakt: jan.teorell@statsvet.su.se
Sandra Håkansson är forskare i statsvetenskap vid Uppsala universitet
Kontakt: sandra.hakansson@statsvet.uu.se
Daniel Naurin är professor i statsvetenskap vid Göteborgs och Oslo universitet
Kontakt: daniel.naurin@pol.gu.se
Johanna Rickne är professor i nationalekonomi på Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet
Kontakt: johanna.rickne@sofi.su.se
Patrik Öhberg är forskare på SOM-institutet vid Göteborgs universitet
Kontakt: patrik.ohberg@som.gu.se
Ämnen
SNS är Sveriges ledande mötesplats för saklig samhällsdebatt och en viktig källa till kunskap för beslutsfattare. SNS är en oberoende ideell förening grundad 1948, som sammanför företrädare för näringsliv, förvaltning, akademi och politik. 290 av Sveriges främsta företag, myndigheter och organisationer är medlemmar i SNS. SNS som organisation tar inte ställning i policyfrågor.
