Gå direkt till innehåll

Ämnen: Miljö, energi

  • Forskare: Tillitsbaserad styrning löser inte välfärdens problem

    Tillitsbaserad styrning har fått spridning inom många kommuner och regioner. Men tillit är inte någonting som kan styras fram, skriver sex forskare i arbetsvetenskap och företagsekonomi i en ny SNS-rapport.
    På senare år har tillitsbaserad styrning väckt stort intresse inom det offentliga. Modellen härstammar från Tillitsdelegationen, som tillsattes av regeringen 2016 och handlar i korthet om mi

  • Ekonomer: Små effekter för barn när föräldrar blir av med jobben

    För arbetstagare har det tydligt negativa effekter att mista jobb för att arbetsplatsen läggs ned. Men deras barn påverkas inte i någon större utsträckning, skriver tre forskare i en ny SNS-rapport.
    Att företag läggs ned kan slå hårt mot dem som blir av med jobben. Förutom högre grad av arbetslöshet så tjänar de också mindre, har sämre hälsa och löper större risk för skilsmässa än jämförbara pe

  • Forskare: Sveriges beredskap vid elbrist är inte tillräckligt god

    Systemet som ska säkra samhällsviktiga funktioner vid elbrist har flera svagheter. Planeringen behöver ses över och informationsutbytet förbättras, skriver två forskare i en ny SNS-rapport.
    Samhällsviktig verksamhet måste fungera även om elförsörjningen inte räcker till. Därför har ansvariga myndigheter utvecklat ett särskilt planeringssystem: Styrel, Styrningen av el till prioriterade användar

  • SNS Konjunkturråd 2023: Ge mer stöd till dem som drabbas hårdast när jobben försvinner

    Korta kurser med tydlig yrkeskoppling och personligt arbetsförmedlarstöd behövs för att äldre och lågutbildade ska få nytt jobb efter uppsägning, skriver fyra nationalekonomer i SNS Konjunkturrådsrapport 2023.
    Arbetsmarknaden är i ständig omvandling – jobb försvinner och nya jobb skapas. Hittills har omvandlingen framförallt gynnat högutbildade. Men i takt med att det införs ny teknik med artif

  • Statsvetare: Kvinnliga svenska toppolitiker tystas av hat och hot

    Framträdande kvinnliga politiker utsätts för mer hat och hot än sina manliga kollegor. Följden blir att kvinnor tystas i debatten, skriver forskaren Sandra Håkansson i en ny SNS-rapport.
    Nästan var tredje svensk politiker utsätts årligen för hot, trakasserier och skrämseltaktiker. Problemet är störst bland folkvalda på framträdande poster och värst drabbas kvinnor i ledande roller. Det visar Sa

  • Forskare: Sociala insatser underskattas i arbetet mot brott

    Politiker underskattar ofta sociala insatsers betydelse för att minska brottsligheten. De kan vara väldigt kostnadseffektiva eftersom till exempel mer utbildning inte bara bidrar till minskad brottslighet, utan också gynnar samhället på andra sätt. Det skriver nationalekonomen Randi Hjalmarsson i den nya SNS-rapporten Social Policies as Crime Control.
    »Kriminalpolitik och socialpolitik komplett

  • Ekonomer: Kvinnor på ledande poster bör ha kvinnliga kollegor

    Kvinnor är mindre villiga än män att leda grupper, i synnerhet om de är mansdominerade. Men det beror inte på att kvinnor är ointresserade av att ha ledande befattningar. Könsstrukturer spelar roll i alltifrån arbetsgrupper till styrelserum, skriver nationalekonomerna Eva Ranehill och Anna Sandberg i en ny SNS-rapport.
    Trots strävan efter jämställdhet har färre kvinnor än män högavlönade yrken

  • Ny forskningsledare på SNS fokuserar på Sverige som kunskapsnation


    Nationalekonomen Anna Norén är ny forskningsledare på SNS. Hon går rakt in i arbetet med utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor och kommer även att jobba med forskning som rör socialförsäkringssystemet.

    Anna Norén doktorerade i nationalekonomi vid Uppsala universitet år 2017. Hon kommer närmast från en tjänst som utredningssekreterare vid Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, E

  • Ekonomer: Prisökningarna för elnät är högre i Sverige än i jämförbara länder

    Elnätspriserna har ökat mer i Sverige än i våra nordiska grannländer. I samma länder ställs också hårdare krav på att elnätsföretagen ska göra löpande effektiviseringar. Det finns därför tecken på att den svenska regleringen av elnäten inte fungerar tillfredsställande, skriver forskarna Erik Lundin och Magnus Söderberg i en ny SNS-rapport.
    Under åren 2010–2020 ökade elnätstarifferna i Sverige m

  • Ekonom: Hybridundervisning gynnar kvinnliga studenter med högavlönade föräldrar

    Studenterna mådde sämre psykiskt när lärosätena övergick till distansundervisning under pandemin. Samtidigt gynnades kvinnor från välbärgade familjer betygsmässigt av att delvis undervisas digitalt, skriver doktoranden Adrian Mehic i en ny SNS-rapport.
    För att minska spridningen av covid-19 gick svenska högskolor och universitet under våren 2020 över till undervisning helt på distans. I början

  • SNS Konjunkturråd 2023: Hur ska förändringarna på arbetsmarknaden hanteras?


    Fyra nationalekonomer undersöker effekterna av den snabba omställningen på svensk arbetsmarknad. I januari presenteras deras slutsatser i SNS Konjunkturrådsrapport 2023.

    Arbetsmarknaden har förändrats markant under de senaste 40 åren. Jobben har blivit färre inom tillverkningsindustrin och fler inom tjänstesektorn. Men exakt hur stora är förändringarna? Vilka har vunnit och förlorat på

  • Ekonomer: Svårt att motivera rabatten på el till serverhallar och bitcoingruvor

    Hittills har miljökraven i Sverige inte fått svensk industri att flytta produktion och utsläpp utomlands i någon större utsträckning. Det beror bland annat på företagens låga kostnader för koldioxidutsläpp samt tillgång till billig och ren el. Men situationen kan förändras när priserna nu stiger, vilket ställer krav på framtida klimat- och industripolitik, skriver forskarna Shon Ferguson, Rikard F

  • Ekonomer: Högre betyg på friskolor tyder på behov av att rätta nationella prov centralt

    Fristående gymnasieskolor ger högre betyg än kommunala. Det gynnar friskoleelever, men skapar orättvisor om betygen inte speglar en högre kunskapsnivå, skriver forskarna Karin Edmark och Lovisa Persson i en ny SNS-rapport.
    I dag går nästan var tredje gymnasieelev i en fristående gymnasieskola. Nationalekonomerna Karin Edmark och Lovisa Persson har undersökt vad det innebär för enskilda elever j

  • Hälsoekonomer: Oklart hur välfärdsteknik påverkar äldres livskvalitet

    Svensk äldreomsorg har förändrats på senare år och utvecklas nu med ny välfärdsteknik. Men ligger detta i linje med vad äldre vill ha? Utan ordentliga undersökningar av de äldres önskemål riskerar utvecklingen att försämra deras livskvalitet, skriver forskarna Sara Olofsson och Ulf Persson i en ny SNS-rapport.
    Under de senaste 15–20 åren har äldreomsorgen gjorts om rejält. Hemtjänst i eget boen

  • Ekonomer: Lös problemen med elbrist i storstäderna genom att införa fler elområden


    Bristande kapacitet i elnätet ger allt större regionala obalanser i elförsörjningen och att bygga ut elnätet tar tid. Men marknaden skulle kunna minska problemet med lokal elbrist om utformningen av landets elområden görs om, skriver forskarna Pär Holmberg och Thomas Tangerås i en ny SNS-rapport.

    Efterfrågan är större än tillgången på el i landets storstäder. Det beror inte minst på at

  • SNS Demokratiråd 2023: Har internationella organisationer vad som krävs i kampen mot vår tids globala problem?


    Fyra framstående forskare studerar mellanstatliga organisationers förmåga att bekämpa allvarliga globala problem. Bland annat granskas Förenta nationerna, Internationella valutafonden, Världshälsoorganisationen och Europeiska unionen. Slutsatserna presenteras till våren i SNS Demokratirådsrapport 2023.

    Klimatförändringar, väpnade konflikter, flyktingströmmar, epidemier, finanskriser –

  • Dyr administration kan gå ut över lärosätenas forskning och undervisning


    Sedan millennieskiftet har antalet chefer och högutbildade inom administrationen ökat kraftigt på landets högskolor och universitet. Det är oklart varför. Men om trenden håller i sig kan det ge sämre förutsättningar för lärosätenas forskning och undervisning, skriver nationalekonomen Anders Kärnä i en ny SNS-rapport.

    Mellan 2004 och 2019 ökade antalet anställda inom gruppen högutbildad

  • Forskare: Flyttlassen från Danmark till Sverige visar hur EU-länders migrationspolitik kan påverka andra medlemsstater


    När Danmark skärpte reglerna för familjeåterförening 2002 fick det fler att flytta till Sverige. Det visar hur ett EU-lands migrationspolitik kan påverka andra medlemsstater, skriver nationalekonomerna Cristina Bratu, Matz Dahlberg och Till Nikolka i en ny SNS-rapport.

    I juni 2002 stramade Danmark åt reglerna för danska medborgare som ville förenas med partner från länder utanför EU. M

  • Ilinca Benson blir ny vd för SNS

    SNS styrelse har utsett Ilinca Benson till ny vd för SNS. Hon är disputerad vid Handelshögskolan i Stockholm och har varit vice vd för SNS sedan slutet av 2016. Dessförinnan var hon bland annat enhetschef på Riksrevisionen och ledare för Handelshögskolans Executive MBA-program.
    »Med Ilinca Benson som ny VD bygger vi vidare på SNS position som den ledande mötesplatsen för forskningsbaserad debat

  • Nya ledamöter i SNS förtroenderåd 2022

    SNS valberedning föreslår inval av 17 nya ledamöter i förtroenderådet. Invalet sker vid SNS ordinarie förtroenderådsmöte den 15 juni.
    SNS är en oberoende ideell förening och Sveriges ledande mötesplats för saklig samhällsdebatt. Verksamheten består av forskning, möten och utbildning om centrala samhällsfrågor.
    Förtroenderådet är SNS högsta beslutande organ. Efter årets inval består förtroend

Visa mer