Ekonom: Hybridundervisning gynnar kvinnliga studenter med högavlönade föräldrar

Studenterna mådde sämre psykiskt när lärosätena övergick till distansundervisning under pandemin. Samtidigt gynnades kvinnor från välbärgade familjer betygsmässigt av att delvis undervisas digitalt, skriver doktoranden Adrian Mehic i en ny SNS-rapport.

För att minska spridningen av covid-19 gick svenska högskolor och universitet under våren 2020 över till undervisning helt på distans. I början av höstterminen blandade de sedan undervisning på plats och distans för att i november återgå till enbart distansundervisning. Utifrån detta jämför Adrian Mehic effekterna av distans- och hybridundervisning i SNS-rapporten Hur påverkas studenters psykiska hälsa och betyg av digital undervisning?

»När berörda studenter följs syns tydliga mönster. Studenterna bedömde till exempel sin psykiska hälsa som bättre i början av terminen när de fick viss undervisning på plats än i slutet av terminen när de endast fick distansundervisning«, säger Adrian Mehic, doktorand i nationalekonomi vid Lunds universitet.

Mehic drar slutsatsen att mer distansundervisning vid högskolor och universitet efter pandemin också skulle kunna försämra studenternas psykiska hälsa. Dessutom riskerar det att minska jämlikheten bland studenter. I genomsnitt går det inte att se någon statistiskt säkerställd skillnad i studenternas betyg mellan perioderna med helt eller delvis distansundervisning. Men studeras resultaten i detalj finns en grupp som sticker ut: kvinnliga studenter med högavlönade föräldrar presterade bättre jämfört med andra grupper när undervisningen bedrevs i hybridform.

Dessa kvinnliga studenter presterade även bättre vid hybridundervisning än när all undervisning hölls på plats. För manliga studenter med hybridundervisning går det inte att se någon motsvarande koppling till föräldrarnas inkomst. För kvinnor med ren distansundervisning var sambandet omvänt, så att högre föräldrainkomster var förknippat med sämre betyg.

En förklaring kan vara att kvinnliga studenter med högavlönade föräldrar har mer öppna så kallade sociala nätverk. De kan därför ha varit bättre än övriga på utnyttja de få tillfällen som erbjöds vid hybridundervisning till att småprata med andra studenter, boka in studieträffar och dylikt.

»Det finns naturligtvis även fördelar med hybridformer, men de som planerar undervisningen bör vara medvetna om de risker som framgår av min rapport«, säger Adrian Mehic.

Om författaren

Adrian Mehic är doktorand i nationalekonomi vid Lunds universitet. Han forskar inom ekonometri, politisk ekonomi och ekonomisk ojämlikhet.