Hur fördelas ansvaret för inkomsttryggheten mellan staten och arbetsmarknadens parter – och vad blir konsekvenserna?
De offentliga trygghetssystemen ska ge ekonomisk trygghet vid inkomstbortfall, samtidigt som de ska verka för att ingen står utanför arbetsmarknaden längre än nödvändigt. I takt med att dessa system har förändrats har kollektivavtalade och fackliga ersättningar fått en a
Det svenska ekonomiska trygghetssystemet har förlorat sin internationella särställning. Det menar forskarna Kenneth Nelson och Sebastian Sirén i den nya SNS-rapporten Grund- eller inkomsttrygghet? I rapporten jämförs utvecklingen av bland annat arbetslöshetsförsäkringen gentemot andra länder. Sverige ligger idag i linje med, eller strax under, jämförbara länder i ersättningssystemens generositet.
Många små och krympande kommuner får allt svårare att klara av sitt välfärdsuppdrag, konstaterar de tre forskare som skrivit SNS Konjunkturrådsrapport 2019. De diskuterar därför reformer som kan underlätta för dessa kommuner att möta framtidens utmaningar. Ett alternativ som de anser ska övervägas är att vissa uppgifter lyfts bort från kommuner med bristande kapacitet. De föreslår också att kommun
De svenska kommunerna ansvarar för att finansiera och erbjuda tjänster som utgör kärnan i det svenska välfärdssamhället. Med stora samhällsutmaningar framöver har kommunernas förmåga att kunna tillhandahålla välfärdstjänster med god kvalitet börjat ifrågasättas. 2019 års Konjunkturråd granskar den svenska kommunmodellen och kommunernas förutsättningar att fullfölja sitt uppdrag. Rapporten pres
SNS Konjunkturråd 2018 granskar kapitalet i Sverige. Hur ser förmögenhetsfördelningen ut? Vilken betydelse spelar arv i förhållande till egenhändigt skapade förmögenheter? Och hur bör kapital beskattas i ett litet, öppet land som Sverige? Rådet leds av professor Daniel Waldenström. Rapporten presenteras i januari 2018.
Kapital behövs för investeringar i produktion, boende och infrastru
Efter Riksrevisionens granskning av vårdvalsreformen har debatten om primärvården fastnat ett ställningskrig för och mot det fria vårdvalet. Det är synd, för det gör att fokus försvinner från den prioriterade uppgiften att förbättra vården för socioekonomiskt utsatta grupper och personer med stora vårdbehov. Den slutsatsen kan dras av ekonomiforskaren Anna Häger Glenngårds nya SNS-rapport.
I SN