Det försäkringsmedicinska beslutsstödet är nu komplett

De sista rekommendationerna om sjukskrivning för psykiska diagnoser samt för kroniska smärttillstånd liksom för patienter med symtom som till exempel yrsel och huvudvärk är klara. Rekommendationerna kring de psykiska diagnoserna som tidigare skapade oenighet bland experterna är man nu överens om.

- Att Socialstyrelsen nu landat med hela det omfattande regeringsuppdraget kring sjukskrivningsrekommendationer är viktigt både för patienterna och läkarkåren. Vägen till denna mer nyanserade bild av vad som gagnar patienterna bäst har varit lång. Det beror till stor del på att evidensen, särskilt kring de psykiska diagnoserna, är bristfällig, säger Bo Lindblom, chef för hälso- och sjukvårdsavdelningen vid Socialstyrelsen.
De övergripande principerna för sjukskrivning som presenterades i oktober 2007 gäller även för de här diagnoserna. Där framgår att den individuella bedömningen är central, att avsteg kan göras från rekommendationerna på grundval av den medicinska bedömningen som läkaren gör och att sjukskrivning ska vara en aktiv del av behandlingen. Det försäkringsmedicinska beslutsstödet med sjukskrivningsrekommendationer ska vara ett stöd för läkarna att göra en bra, individuell bedömning av varje patient - men de ska också vara ett stöd för patienter och anhöriga att ha rätt förväntningar på hälso- och sjukvården och sin läkare.
- Sjukskrivning måste vara en del av behandlingen, inte ett substitut för utebliven vård. Det handlar om hur man på bästa sätt kan göra det möjligt för en större andel patienter än idag att återgå till ett så normalt liv som möjligt, säger Jan Larsson, projektledare.
Nu inleds arbetet med att följa upp och utvärdera rekommendationerna. Vilket stöd är de för läkarna? Hur används de och vilka effekter får de för patienterna och för den totala sjukskrivningen? Sjukskrivningsrekommendationerna ska ständigt förbättras med återkommande utvärderingar som grund.

Exempel på rekommendationer
Psykiska tillstånd
Den övergripande ICD koden F43, Anpassningsstörningar och reaktioner på svår stress, bör inte alls användas som grund för sjukskrivning. Istället ska diagnoserna akut stressreaktion (ICD kod F43.0), posttraumatiskt stressyndrom (ICD kod F43.1), anpassningsstörning (ICD kod F43.2), utmattningssyndrom (ICD kod F43.8) och stressreaktion/krisreaktion (ICD kod F43.9) användas. De innehåller specifika rekommendationer för sjukskrivningstidens längd. Socialstyrelsen trycker också på behoven av tidiga insatser för dessa diagnoser för att undvika alltför långa, onödiga sjukskrivningar. Viktigt är också att ta ställning till vilka åtgärder som kan vara av vikt om behandlingen och den rekommenderade tiden för sjukskrivning inte gett tillräcklig effekt.

Smärta
Rekommendationerna avser långvarig smärta i rörelseorganen som inte har en väldefinierad diagnos. Sjukskrivning bör alltid vara kopplad till aktiva åtgärder som funktionsutredning, funktionshöjande åtgärder, arbetsplatsbesök, arbetsanpassning, arbetsträning och utbildning. Halv- eller deltidsarbete rekommenderas där det finns kvarstående besvär efter heltidssjukskrivning. De svårast smärtsjuka bör bedömas och behandlas i specialiserad multiprofessionell smärtvård.

Symtom
Yrsel, trötthet, ospecificerad huvudvärk och andra typer av symtom kan ha en rad olika bakomliggande orsaker. Även här är korrekt diagnos central för bedömning av sjukskrivning.

Sjukskrivning enbart utifrån symtom ska undvikas. Innan en korrekt diagnos är ställd kan inte arbetsförmågan och inte heller tiden för eventuell nedsättning av arbetsförmågan bedömas.

Vid konstaterad betydande funktionsnedsättning kan sjukskrivning helt eller delvis under begränsad tid vara nödvändig trots oklar diagnos.

För samtliga rekommendationer gå in på www.socialstyrelsen.se/sjukskrivning

Mer information: Bo Lindblom, 075-247 36 02, Jan Larsson, 075-247 36 60, Anna Ericsson, 075-247 33 69