Många unga lever på ekonomiskt bistånd

Många unga tvingas leva långvarigt på ekonomiskt bistånd. 40 procent av alla biståndstagare är mellan 18 och 29 år. I åldrarna 18-24 lever nästan var tionde person på bistånd. Det visar årets lägesrapport från Socialstyrelsen. Socialstyrelsen ger varje år ut en rapport som beskriver läget för individ- och familjeomsorgen inom kommunernas socialtjänst, med en aktuell bild av ekonomiskt bistånd, insatser för barn och unga, familjerätt, våldsutsatta kvinnor och missbrukarvård m.m. En allvarlig utveckling är att allt fler får ekonomiskt bistånd under lång tid, inte minst unga vuxna, trots att det är tänkt som en tillfällig lösning på försörjningsproblem. Det långvariga biståndstagandet ökade med 10 procent 2004, vilket också gör att kostnaderna för ekonomiskt bistånd ökar igen efter några års nedgång. Att unga och utrikes födda är överrepresenterade bland dem som får ekonomiskt bistånd avspeglar deras svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Fler öppna insatser Kommunernas kostnader för att hjälpa barn och unga har ökat med 18 procent sedan år 2000. Mest har kostnaderna för öppna insatser ökat, till exempel kontaktperson eller kontaktfamilj. Det är ett tydligare barnperspektiv och mer struktur i socialtjänstens utredningar. Många kommuner erbjuder numera också lättillgänglig service och rådgivning för barn och föräldrar. Även barn som fått bo i familjehem eller på institution har ökat något. Andelen omedelbart omhändertagna barn per 1 000 ökade med 11 procent 2004 jämfört med året innan. Mest påtaglig är ökningen bland tonårsflickor. Även inom missbrukarvården ökar kostnaderna och det pågår en kraftig utbyggnad av öppna insatser, samtidigt som vården på behandlingshem minskar. Vad det innebär för personer med missbruk och för vårdens kvalitet är en viktig fråga. Socialstyrelsen har påbörjat en kartläggning av öppenvårdsinsatserna. Nya uppgifter hotar de mest utsatta I stort finns en positiv utveckling inom individ- och familjeomsorgen. Särskilt glädjande är att insatserna för våldsutsatta kvinnor och deras barn blivit en etablerad verksamhet och att det växer fram en medvetenhet om behovet av behandling för våldsbenägna män. Men socialtjänsten har under de senaste åren fått många nya uppgifter. Det handlar om att tillhandahålla bostäder, erbjuda praktikplatser, finansiera läkarbedömningar och mycket annat. Eftersom resurserna inte ökar riskerar alla nya uppgifter att minska utrymmet för att hjälpa de mest utsatta i samhället. - Vi ser allvarligt på att individ- och familjeomsorgen tvingas bygga upp verksamhet utanför sitt kompetens- och ansvarsområde för att andra instanser i samhället inte lever upp till sin del av ansvaret, säger Inger Widén Cederberg, chef för individ- och familjeenheten på Socialstyrelsen. Det innebär mindre resurser till de mest utsatta. Mer information: Merike Lidholm, tfn 08-555 531 71 eller Inger Widén Cederberg, tfn 08-555 535 70. Lägesrapporten för Individ och familjeomsorg 2005 finns på Socialstyrelsens webbplats, www.socialstyrelsen.se.